Barn och ungdomar med erfarenheter av flykt och trauma bemötande och insatser

Transkript

1 Barn och ungdomar med erfarenheter av flykt och trauma bemötande och insatser Nya GRannar Henry Ascher Flyktingbarnteamet Sahlgrenska Akademin och Angereds Närsjukhus

2 UNHCR Global Trends 2015

3 UNHCR Global Trends 2015

4 Uprooted. The growing crisis for refugee and migrant children. UNICEF 2016

5 Uprooted. The growing crisis for refugee and migrant children. UNICEF 2016

6

7 Uprooted. The growing crisis for refugee and migrant children. UNICEF 2016

8 Uprooted. The growing crisis for refugee and migrant children. UNICEF 2016

9

10

11 Photo: Flickr Creative Commons Photo: Flickr Creative Commons Photo: Human Rights Watch

12

13

14 Effekter Omedelbara Kaos Plågsamma minnesbilder Mardrömmar, ångest, depression Kroppsliga besvär Överspändhet, utåtagerande Existentiella Skadad tillit Oförutsägbarhet Avsaknad av tillhörighet Avsaknad av hopp

15 Effekter Hot mot Hälsa Utveckling Inlärning Anpassning -- integration

16 Hur kan vi stödja nyanlända barn? Hälsa Mål Integration & inkludering

17 Hälsa och välbefinnande Det förflutna Det som sker i nuet Knutte Wester. Gzim och den frusna sjön

18 Hur mår barn på flykt? Riskfaktorer Skyddande faktorer Utsatthet Traumatiserande faktorer Sårbarhet Handlingskraft Salutogena faktorer Resurser, styrkor

19 Hur går det på sikt? Händelser före flykten har stor betydelse för psykisk hälsa den första perioden efter ankomsten Händelser i det nya landet har stor betydelse för senare psykisk hälsa och välbefinnande

20 Hälsa och välbefinnande Det förflutna Framtiden Det som sker i nuet Knutte Wester. Gzim och den frusna sjön

21 Hur kan vi stödja barns resurser, styrkor och handlingskraft? Återskapa trygghet och tillit Återskapa framtidshopp Förutsägbarh et Tillhörighet nya sociala nätverk Delaktighet, möjlighet att påverka sin situation En fungerande och trygg vardag centralt

22 Barns basbehov En fungerande vardag Mat och sömn Omsorg Lek och lärande Trygg livssituation Alltså en fungerande och trygg vardag 1. Familj 2. Boende 3. Skola 4. Vänner 5. Fritid

23 Nivåer i arbetet med nyanlända barns hälsa 1. Basnivå vardagsmiljöns betydelse Skola, förskola, fritidshem, fritidsgårdar, fotbollsklubbar och andra fritidsaktiviteter Små insatser stora effekter 2. Specialistnivå Elevhälsa / barnhälsovård, primärvård, ungdomsmottagning, barnmedicin, BUP, flyktingmottagningar

24 Förskolans / skolans / fritids betydelse 1. Kunskap i bred bemärkelse 2. Tillhörighet, sammanhang Men även: Struktur Ingång till det svenska samhället Vänner Socialt nätverk Viktiga vuxna Aktiviteter ha roligt! En bra skola/förskola är den bästa medicinen för ledsna flyktingbarn (Anders Hjern)

25 Traumasymtom i vardagen Inlärningssvårigheter Koncentrationssvårigheter Svårt med tid och plats Påträngande minnesbilder, flashbacks Trötthet Överspändhet bristande impulskontroll Undvikande Isolerar sig Nedstämdhet depression Ont i magen, huvudvärk

26 Vanliga hälsoproblem PTSD Depression Ångest (inkl. separationsångest) Utagerande symtom Sömnproblem invasiva mardrömmar Ångest Buksmärtor, huvudvärk Aptitlöshet Påverkan på sociala, kognitiva och känslomässiga funktioner

27 Ensamkommande barn och unga Saknar den viktigaste skyddande faktorn! Vanliga barn? Starka barn? Sårbara barn? eller Vanliga, starka OCH sårbara?

28 Ensamkommande barn och unga SÄKERHET en överordnad determinant för hälsa och välbefinnande

29 Ensamkommande barn och unga Välbefinnande är dynamiskt 1. Utrymme för utveckling självförverkligande respekt 2. Utrymmen för integration 3. Utrymme för säkerhet behov av skydd behov av kontroll 4. Terapeutiska utrymmen Chase 2013

30 Ensamkommande barn och unga Fosterfamiljer och boenden Positiv inställning Flexibilitet och öppenhet Inte för mycket färdiga föreställningar på förhand God kommunikation Omsorg och kärlek, tillsyn och socialt stöd Viktigt med fortlöpande stöd till familjehemmet. OBS familjehemssyskon

31 Ensamkommande barn och unga Gode män + tillgängliga + lyssnande + kände sig trygga att dela sin oro med + gör trevliga saker tillsammans + som en mamma eller pappa otydligt vilket stöd de ger bryr sig inte tar inte kontakt Kalverboe M et al 2016

32 Ensamkommande barn och unga Forskning visar att äldre barn och unga ofta har ett större behov av stöd från boende och skola än de får.

33 Ensamkommande barn och unga Befinner sig i ett övergångsstadium mellan olika länder och sammanhang mellan också mellan barndom och vuxenhet! Gustafsson K, Fioretos I, Norström E 2014 OBS: Avklippt föräldrarelation

34

35 Resultat Barn på flykt i papperslöshet är vanliga barn och ovanliga

36 Utsatthet: Fattigdom och hemlöshet Några av mina vänner har varit hemma hos mig, men jag skäms över hur det ser ut. Vi brukar gå till dom i stället, men jag kan inte göra det hela tiden. De ger mig saker, men jag vill inte låta dom göra det hela tiden. Jag kommer med ursäkter för varför vi inte kan gå hem till mej. - Mehmed, 15 år Många familjer bodde i tillfälliga, kortvariga och dyrbara boenden för att ha tak över huvudet. Douglas och hans familj flyttade 38 gånger under 1 ½ års tid.

37 "Mitt rum är en klädgarderob som jag delar med min bror - Mehmed 15 år

38 Utsatthet: Rädsla Att vara papperslös är som att ha kläder man inte kan ta av sig.

39 Tre nivåer av hot Alarmsituationer Jag slog huvudet i poolkanten och fick åka till akuten Akuta hot Kontinuerligt hot När polisen stod på skolgården Min klasskamrat som är barn till en polis frågar om hen får komma hem till mig När de frågar varför jag inte är med på skolfotot.. Jag vågar inte skaffa bibliotekskort

40 Handlingsförmåga Motstrategier 1.Praktiskt logistiska 2.Psykosociala

41 Alarmsituationer Total maktlöshet Akuta hot Sekundsnabba beslut Kontinuerligt hot Konstant beredskap

42 Johannes (9 år): Vi åker till stranden på somrarna. Om jag ser att mamma och pappa är trötta och ledsna så säger jag till dem att lägga sig ner och sola. Sen går jag och badar och när jag kommer tillbaka ligger de och solar och ser mer avslappnade ut. Om det är vinter och dåligt väder och man inte kan gå ut eller göra något, och mamma är ledsen, så brukar jag be henne att vi bakar tillsammans. Vi brukar baka kladdkaka för det tycker jag om. Om hon inte orkar baka, så säger jag till henne att vi går till affären och tillbaka. Då är hon lite gladare när vi kommer tillbaka. Intervjuaren: ( ) Du själv då, tänker du någonting om dig själv?

43

44 Handlingsförmåga Strävan till normalitet Jag vill leva ett vanligt liv!

45 Jag blir glad när jag spelar fotboll. Men vi kan inte betala avgiften och jag har inget personnummer, så jag kan inte spela match. Johnny 13 år. Det är på musikskolan jag känner mig mest trygg. - Johanna 9 år Jag tänker på fred och bra saker. Jag tar inga bilder på sånt som gör mig ledsen eller arg. Ali 17 år

46 Utsatthet Handlingsförmåga Fattigdom, hemlöshet Rädsla Föräldrars ohälsa Okunskap, t ex i skola och sjukvård Motstrategier mot hoten Ansvarstagande för familjen Strävan till normalitet Exklusion Utrymmen av normalitet Tillgång till vissa rättigheter men i praktiken många inskränkningar

47 Barn på flykt i papperslöshet Vad kan vi göra? Individnivå Minska utsattheten stärk handlingsförmågan Vuxna kan hjälpa barnet att skydda sin identitet i vardagsmiljöer Hjälpa barnen att finna utrymmen av normalitet. Undanröj hinder såsom avgifter och krav på fyra sista för barns deltagande i sport-, fritid-, och kulturaktiviteter Uppmärksamma tecken till behov av behandlingsinsatser Stöd för att skapa nätverk runt barn och familj

48 Barn på flykt i papperslöshet Vad kan vi göra? Organisations och myndighetsnivå: Säkerställ att barnens rättigheter tillgodoses i praktiken 1.Skolan 2.Hälso-, sjuk- och tandvården Centrala vägledningar Trygga lokala rutiner, i skolan gärna i samråd med föräldrarna

49 Barn på flykt i papperslöshet Vad kan vi göra? Nationell nivå: 1.Motverka fattigdom och hunger Bistånd från socialtjänst vid behov, t ex enligt Malmö kommuns modell 2.Stärk föräldrarna Vård på lika villkor även för föräldrarna, t ex landstingen i Sörmland, Västmanland, Östergötland

50 Barn på flykt i papperslöshet Vad kan vi göra? Nationell nivå: 3.Barn ska inte jagas

51 Stämmer rättstillämpningen överens med barnkonventionen? Barn i migrationsprocessen 1. Hörs inte 2. Hörs inte om sina asylskäl 3. Barnkonventionen nämns inte i beslut 4. Överväganden kring barns rättigheter redovisas inte i beslut 5. Barnrättighetsöverväganden görs allmänt och generellt, inte utifrån det individuella barnets situation

52 Permanenta uppehållstillstånd - TILLFÄLLIGA Synnerligen och särskilt ömmande omständigheter - TAS BORT Familjeåterförening -FÖRSVÅRAS KRAFTIGT Sänkt omsorgsnivå på många boenden: HVB-hem Stödboenden Ändrad praxis angående boende och omsorg under överklagande olika praxis i olika kommuner Ändrad praxis angående Afghanistan

53

54 Hur kan vi stödja resurser, styrkor och handlingskraft? Återskapa trygghet och tillit Återskapa framtidshopp Förutsägbarh et Tillhörighet nya sociala nätverk Delaktighet, möjlighet att påverka sin situation

55

56 Det jag vill säga till andra människor som är papperslösa: Bli inte hopplösa och var modiga! - Kristin, 14 år

57 Läs vidare GUSTAFSSON LH, LINDBERG T (red) Möta barn på flykt. Enkel handbok för alla. Stockholm: UNICEF ASCHER, H. & HJERN, A. (eds.) Från apati till aktivitet. Teori och behandling av flyktingbarn med svår psykisk ohälsa, Lund: Studentlitteratur.

58 /data/files/satsa_p_barnens_vard agsmilj_er.pdf Publikationer/