Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013
|
|
- Jakob Engström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro läns landsting
2 Syfte med den här dagen Öka kunskap och förbättra samarbete Vikt av tidiga insatser - mycket kan och ska göras i den unges närmiljö När kan det vara aktuellt med psykiatrisk specialistvård?
3 Vilka unga möter vi? Olika individer med olika bakgrund och förutsättningar Exempelvis gällande personlighet, temperament, begåvning och social förmåga Uppväxtvillkor och utbildning Stress och sårbarhet
4 Normal reaktion på en onormal livssituation!
5 Ångest Oro Förvirring Migrationsprocess -migrationsstress! Psykosomatiska reaktioner Sömnsvårigheter Koncentrationssvårigheter Utagerande Nedstämdhet Besvikelse Ensamhet Skuld Självmordstankar, självmordshot
6 Funktionsnivå Olika grad och kombination av symtom, men hur påverkar detta funktionsnivån? Skola, kamrater, fritid, hemsituation
7 Tillgodose detta först! Skapa trygghet genom praktiskt, socialt och emotionellt stöd Stimulans - skola och fritidsaktiviteter Ge stöd och lyssna, behåll ett här-ochnu perspektiv, våga prata om eventuellt hemvändande Trygg vardag med struktur
8 Trygg vardag med struktur Dygnsrytm Regelbundna måltider Fysisk aktivitet Minska social isolering Vara ute när det är ljust
9 Ge stöd HÅLL OM HÄLL I HÅLL UT HÅLL TYST Var inte rädd för att fråga om det svåra Var inte rädd för att sitta tyst Fråga om hur man blev tröstad som liten Var nyfiken på var de kommer från kartbok deras historia
10 Ge stöd Enkla avslappningsövningar Dunkmassage Sammanfatta dagen Känslocirkel Skriv ned en sak som var bra idag Gör en positiv sak/något du mår bra av Enkel ceremoni för att sörja Viktiga människor HÄR & NU
11 Ge stöd åt dig själv Var inte ensam återkoppla till någon medarbetare Lyssna på dina egna behov och pyssla om dig när du är trött/ledsen/sliten Handledning i arbetsgruppen och med utomstående
12 Här och nu Före migrationen Trauma, flykt! Framtiden? Lyssna, stötta och inge hopp!
13 Förhållningssätt Du kan inte lösa allt men hjälpa till Lyssna och bekräfta men förstärk inte Inge hopp Motivera i vardagen Rättigheter men också skyldigheter
14 KASAM - känsla Av SAMmanhang Aaron Antonovsky Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet
15 Lyft fram den unges egna resurser och möjligheter oavsett livsöde
16 Rätt till vård? Alla barn i Sverige, dvs. personer under 18 år, har samma tillgång till hälso- och sjukvård, vilket även gäller asylsökande och gömda barn Vuxna asylsökande har tillgång till vård som inte kan vänta enligt Lagen om sjukvård åt asylsökande med flera 2008:344
17 Vilken vårdgivare? Överväg insats via elevhälsa, ungdomsmottagning och VC före specialistvård Vid behov ta kontakt med psykiatrin för rådgivning/ nyanmälan
18 BUV Psykiatri för barn och unga vuxna Psykiatriska insatser till barn och ungdomar (0-17 år) med psykiatrisk problematik i Örebro län Nyanmälningstelefon för rådgivning och nyanmälan upp till 17 år tfn må-fre kl.8-12 Vid behov av akutbedömning ring (kväll och helg )
19 BUV erbjuder även psykiatriska insatser till unga vuxna (18-24 år) bosatta i Örebro och Lekeberg Nyanmälan och rådgivning via tfn må,ons,fre kl Boende i övriga länsdelar hänvisas till allmänpsykiatrin i Hallsberg, Lindesberg och Karlskoga Psykiatrisk jourmottagning tfn
20 Normalisera Skapa begriplighet genom information Det begripliga kan hanteras I en kris-situation lyckas hjärnan inte få ordning göra begripligt därför känner man sig så förvirrad Det vanliga fungerar inte!
21 Chockfas Reaktionsfas Bearbetningsfas Nyorienteringsfas Vanlig kris
22 Migrationskrisen Migration = förlust av sammanhang Förlust av familjestrukturer som ger trygghet Ungdomar extra utsatta ska också hantera normal ungdomskris Hur man klarar det beror på tidigare erfarenheter och aktuell situation
23 Flyktingkris Sammanbrott vardagen fungerar inte, hot, rädsla för att dö, misstänksamhet, apati Flykten befrielse och uppoffring, ambivalens, skuldkänslor, kanske inte avsked Distansfasen jag har klarat mig, positiv period, aktivitet, handlingskraft
24 Flyktingkris forts Konfrontationsfasen svårigheterna föder motstånd och bitterhet, regression och psykosomatiska symtom som tecken på psykiskt ohälsa, ångest Stabiliseringsfasen maktlöshet, skuld som så småningom byts till med nyanserad och positiv bild av det nya landet Rör sig mellan faserna
25 Depression Nedstämd större delen av dagen de flesta dagar under minst 2 veckor Ledsen/arg utan anledning Minskat intresse Tankar på döden Skuldkänslor, självanklagande Sömnstörningar
26 Ångest Fysiska symtom: hjärtklappning, svettningar, yrsel. Katastroftankar: jag kommer dö? Beteende: undviker, flyr Starka reaktioner som känns omöjliga att hantera
27 Ångest forts Olika former av ångeststörningar: fobier, panikattacker/paniksyndrom, social fobi Gemensamt: vägen ut är att inte fly Möta i tid signalerar till hjärnan att detta inte är farligt Obehagligt men inte farligt
28 PTSD Invasion: återupplevande Avskärmning: undviker, stänger av Överspändhet: symtom på stress, sömnsvårigheter Behöver behandling om längre än 3 mån men timing är viktigt
29 Psykotiska symtom Psykos handlar om återkommande och/eller varaktiga symtom Att tappa fotfästet i verkligheten Hallucinationer Identitetsförvirring
30 Psykotiska symtom forts Att förlora tidsuppfattning, glömma, känna sig förvirrad är normala reaktioner på trauma inte psykos Upptagenhet kring det som hänt, världen är farlig är tecken på trauma inte psykos Dissociation ett sätt att överleva, skydda sig
31 Länktips
32 Boktips Invandringens psykologi, Elsie Söderlindh
Omsorg vid trauma. Hur kan vi skapa en läkande miljö? Hur kan vi vara viktiga vuxna?
Omsorg vid trauma Hur kan vi skapa en läkande miljö? Hur kan vi vara viktiga vuxna? Agenda Nuläget Bakgrund Vad är trauma? Omsorg vid trauma Frågor? Under vecka 45 sökte totalt 487 personer asyl i Sverige,
Läs merEnsamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation
Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer
Läs merEnsamkommande ungdomar i barnpsykiatrin
Ensamkommande ungdomar i barnpsykiatrin Problematik Förståelse - Förhållningssätt Hantering av olika typer av kriser Marie Balint fil dr, leg psykolog/leg psykoterapeut divisionssamordnare för vård av
Läs merTraumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog
Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog De flesta som överlevt krig, tortyr och flykt utvecklar inte psykisk ohälsa men för den som behöver det ska det finnas god vård. Igår: Exilrelaterad
Läs merEnsamkommande barns och ungdomars psykiska (o)hälsa
Skolkuratordagar Uppsala 2014 okt Ensamkommande barns och ungdomars psykiska (o)hälsa Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Marie Balint fil dr, leg psykolog/leg
Läs mer- hur kan vi alla hjälpa till?
Det psykosociala stödet vid migration för barn och ungdomar - hur kan vi alla hjälpa till? Sabine Kirschard, Socionom/leg psykoterapeut Rebecka Lind, socionom Lina Harald, socionom Södra Älvsborgs Sjukhus
Läs merKris och Krisbemötande. Återvändande Ensamkommande
Kris och Krisbemötande Återvändande Ensamkommande Definition av en psykisk kris Då man befinner sig i en livssituation och ens tidigare erfarenheter och inlärda reaktionssätt inte är tillräckliga för att
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs merSocialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest
Läs merEnsamkommande ungdomaren resursstark riskgrupp
Ensamkommande ungdomaren resursstark riskgrupp Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg.psykoterapeut, f.d. chef på Röda Korsets Center för torterade flyktingar ht- 2018 Innehåll: Historik Sveriges erfarenhet
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs merStöd och behandling för barn som drabbats av våld
Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)
Läs merEnsamkommande barns och ungdomars psykiska (o)hälsa
Famhemkonf Göteborg 2015 Ensamkommande barns och ungdomars psykiska (o)hälsa Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Marie Balint fil dr, leg psykolog/leg psykoterapeut
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merTill dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Läs merEnsamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma
Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från
Läs merEfter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)
Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna) Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Vår underbara hjärna 1 Vår underbara hjärna 100 miljarder neuron,
Läs merPSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE
SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01
Läs merTrauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Läs merAtt arbeta med suicidnära patienter
Att arbeta med suicidnära patienter Grete Holm Czarnecki, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut i KBT Unga Vuxna mottagningen, Psykiatrin, USÖ 701 85 Örebro Telefon: 019-602 56 56 Email: grete.holm-czarnecki@regionorebrolan.se
Läs merTill dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se
Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig
Läs merVet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)
Läs merNär livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet
När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som
Läs merÅngest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?
Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss
Läs merDe flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.
Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper
Läs merATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Läs merLever du nära någon med psykisk ohälsa?
Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer
Läs merSjälvskattningsskala för symtom (4S) Bas
Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta
Läs merLite info om hälsa & livsstil
Lite info om hälsa & livsstil -Fakta, tips & råd För att vi ska må bra och få en fungerande vardag är det flera faktorer som är viktiga för oss. Framförallt är det viktigt att vi får tillräckligt med sömn,
Läs merVårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922
Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället
Läs merEn PTSD-patient dyker först upp i somatiken
Barn och ungdomar på flykt: Psykologiska perspektiv på trauma och smärta Andrea Valik, leg. psykolog En PTSD-patient dyker först upp i somatiken dr. Björn Magnér specialist i barn- och ungdomspsykiatri
Läs merDiskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Läs merBLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN
Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet
Läs merTill dig som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av
Läs mer2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD
Vad är trauma? Demens och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Kajsa Båkman Silviasjuksköterska Vårdlärare Vad innebär PTSD (posttraumatiskt stressyndrom)? Framtiden? Hur bemöter vi personer med PTSD och
Läs merPalliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Läs merUnga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merBarnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1
Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Läs merDel 1 introduktion. Vi stöttar dig
Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer
Läs merBarn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet
Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa Asylsökande barn och ungdomar inom BUP i Stockholm under 2015 (ej Prima Barn och Norrtälje) Period: 2015-01-01 2015-12-31 Fram till 160915 i parentes Ensamkommande
Läs merHur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg
Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som
Läs merMOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN
MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN Ylva Karlsson och Anna Cederlund, skolläkare i Järfälla kommun Therese Magnusson, skolsköterska på Järfälla Språkcentrum 2016-12-05 DAGENS UPPLÄGG Vad är och
Läs merFlyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv
Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv BUPs asylpsykiatriska enhet Anneli.Eriksson-Bagri@sll.se Karin.Hedberg@sll.se 1 januari 2016 fanns i Stockholm 5000 asylsökande ensamkommande barn och 3600
Läs merFlyktingbarnteamet Göteborg
UNHCR/M.Maguire Ett samarbete mellan: Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR UNHCR / B. Szandelszky UNHCR / F. Noy UNHCR UNHCR UNHCR / D. Lom UNHCR / B. Szandelszky Att
Läs merRÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd
RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter
Läs merFlyktingbarnteamet Göteborg
UNHCR/M.Maguire Ett samarbete mellan: Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR UNHCR / B. Szandelszky UNHCR / F. Noy UNHCR UNHCR UNHCR / D. Lom UNHCR / B. Szandelszky Nadja
Läs merVåld i nära relationer. Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow
Våld i nära relationer Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Den arge Bild ur boken Sinna Mann av Gro Dahle & Svein Nyhus Vad är våld? Fysiskt Sexualiserat
Läs merTill dig som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar
Läs merTill dig. som varit med om en allvarlig händelse
Till dig som varit med om en allvarlig händelse När man varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka olika reaktioner man kan förvänta sig och som
Läs merUnga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Läs merFlyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.
Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Läs merHur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?
Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Lena Sorcini Leg psykolog HC Söderstaden 2018-03-08 Identitet Formas under hela livet Identitet skapas i samverkan med omgivningen Gör en person
Läs merAtt vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb
Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb Emma Holmér, 1177 Vårdguiden, emma.holmer@inera.se Emma Frid, Rådgivningsstödet webb, emma.frid@inera.se
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merÅhörarkopior. pedagogiskpsykologi.se/material. Böcker. Förkunskaper. Syfte med dagen, : Anton Sjögren leg.
Åhörarkopior pedagogiskpsykologi.se/material Anton Sjögren leg. Psykolog Erik Rova leg. Psykolog Barn- & Ungdomspsykiatri Skola/förskola Rädda Barnen Traumautbildare Författare Föreläsare/Handledare Ungdomsmottagning
Läs merVad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD. Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens. 13 maj 2011.
Vad utmärker en kris och ett trauma? - olika traumasituationer - om PTSD Föreläsning inom ramen för RFMA:s konferens 13 maj 2011 Tom Lundin professor i katastrofpsykiatri Är vår tidsålder den säkraste
Läs merRandiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
Läs merPsykologiska konsekvenser av elolycksfall
Elsäkerhetsdagen 14 oktober 2015 Psykologiska konsekvenser av elolycksfall Sara Thomée, psykolog och forskare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset sara.thomee@amm.gu.se Arbets- och
Läs merVälkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Läs merBarn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet
Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa Psykisk ohälsa bland asylsökande och nuvarande situation Risken för psykisk ohälsa är förhöjd hos asylsökande och den yttre stressen förvärrar ofta psykiatriska
Läs merUppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 04-62379 Fastställandedatum: 2015-11-10 Upprättare: Charlotte G Agnevik Jonsson Giltigt t.o.m.: 2017-11-10 Fastställare: Roger Olof Nilsson Uppdragsbeskrivning
Läs merBarn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad
Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då
Läs merEnsamkommande barn som upplevt kris och trauma. Disposition. Ensamkommande Sverige 1/1-1/12 2010
Ensamkommande barn som upplevt kris och trauma Presentation Konferens kring Ensamkommande barn och ungdomar 19 januari 2010 Ole Hultmann, psykolog, psykoterapeut Disposition Hur mår ensamkommande ungdomar?
Läs merSyskons sorg. den tysta sorgen
Syskons sorg den tysta sorgen Att se föräldrar i stor sorg Att få livet helt förändrat Att byta roll i familjen Att lätt hamna i ensamhet Att möta livet och mogna Syskons sorg Förlust av en del av självet
Läs merVikten av omsorg i mötet med ensamkommande unga med psykisk ohälsa. Sabina Gušić fil.dr psykologi, leg. psykolog
Vikten av omsorg i mötet med ensamkommande unga med psykisk ohälsa Sabina Gušić fil.dr psykologi, leg. psykolog EN VIKTIG BOK OM OMSORG Riktar sig till personal som arbetar med ensamkommande barn och unga
Läs merFöräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.
Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man
Läs merMODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun
MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen
Läs merRepetition & uppföljning våld i nära relation
Repetition & uppföljning våld i nära relation Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow Innehåll för denna förmiddag Repetition av de tre tidigare tillfällena
Läs merSmå barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se
Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande
Läs merJUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!
JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för
Läs merTraumakunskap och bemötande i skolan Föreläsning med Pedagogisk Psykologi. PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.
Traumakunskap och bemötande i skolan Föreläsning med Pedagogisk Psykologi 17 augusti 2017 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE PIK projektet medfinansieras
Läs merSamverkan kring Suicidprevention
Samverkan kring Suicidprevention Presentation vid länskonferens Karlstad 2 juni 2017 Birgitta Huuva samordnare Region Örebro län 1 2017-06-02 Suicidprevention en gemensam angelägenhet i Sjukvårdsregionen
Läs merHälsa - och hälsofrämjande möten Umeå
Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå 2015-04-21 Cecilia Edström cecilia.edstrom@vll.se Sofia Elwer sofia.elwer@vll.se Lena Sjöquist Andersson lena.sjoquist.anderson@vll.se Folkhälsoenheten, Västerbottens
Läs merHumanas FUB-enhet (Forskning, Utbildning, Behandling) presenterar:
Humanas FUB-enhet (Forskning, Utbildning, Behandling) presenterar: Tema: ensamkommande asylsökande barn och ungdomar, ensamkommande med uppehållstillstånd, ungdomar med migrationsrelaterad stressymptom
Läs merSTRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan
STRESS OCH REHABILITERING Bemötande och samverkan Beteende ABC Aktiverare 20% Beteende, förändring Konsekvens 80% Förstärkning Positiv Lön Negativ Undvika kritik Försvagning Positiv Kritik, ökad belastning
Läs mervad ska jag säga till mitt barn?
Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merBorås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merNyanlända och specialistpsykiatri
Grundintroduktion: Nyanlända och specialistpsykiatri Kortfattad fakta introduktion och tips om var du hittar fördjupande information kring nyanländas situation, transkulturell psykiatri, information på
Läs merVad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot
Firma Margareta ivarsson Nedärvda stressreaktioner Work Shop i Örserum 5 oktober 2006 Tema stress Vid hot förbereder sig kroppen på antingen kamp, flykt eller genom att spela död beroende på vilken typ
Läs merBilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris
Bilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris Bilagan är tänkt som stöd och information för personal vid Högsby Kommuns skolor och förskolor
Läs merBarn och ungdomar med erfarenheter av flykt och trauma bemötande och insatser. Projekt Nya grannar
Barn och ungdomar med erfarenheter av flykt och trauma bemötande och insatser Projekt Nya grannar 2017-04-21 Ole Hultmann, leg. Psykolog och psykoterapeut. Fil. Dr. Rubriker för föreläsningen Kris och
Läs merÅngestsyndrom-Anxiety
Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM
Läs mer2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling
Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar
Läs merLitet råd kring speciella typer av lidande
Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé
Läs merPsykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv
Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merBemötande aspekter för nyanlända.
Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att
Läs merBemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog
Välkommen! Bemötande av patienter med särskilda behov Samarbete mellan tandsköterska och psykolog Shervin Shahnavaz, leg. psykolog Katarina Edentorp Eriksson, tandsköterska Tandvårdspsykologi sida ki.se/dentmed/kbt
Läs merKris och Trauma hos barn och unga
Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur
Läs merWhen all you have is a hammer everything starts to look like a nail. A. Maslow
Kris och Sorg When all you have is a hammer everything starts to look like a nail A. Maslow High points Utvecklingsstadier och kriser KASAM Traumatisk kris Försvar Döden Terapeutisk hållning Patientledda
Läs merNärstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE
Närstående STÖD TILL DIG MED EN HJÄRT-, KÄRL- ELLER LUNGSJUK NÄRSTÅENDE TEMA NÄRSTÅENDE 2 HJÄRT-LUNGFONDEN Att vara närstående eller anhörig När en person i din närmaste omgivning får besked om sjukdom
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merHot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd
Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet
Läs mer