Syskons sorg. den tysta sorgen

Transkript

1 Syskons sorg den tysta sorgen Att se föräldrar i stor sorg Att få livet helt förändrat Att byta roll i familjen Att lätt hamna i ensamhet Att möta livet och mogna

2 Syskons sorg Förlust av en del av självet som fanns i relationen till syskonet Halva jag är borta vanligt citat som går att känna igen Förlust av samhörighet och en delad framtid med syskonet

3 Syskons sorg Förlust, åtminstone för en tid, av förälder eller föräldrarnas nära omsorg Förlust av oskuldsfullhet/barndom

4 Syskonförlust Många av barnen kände ett ansvar för att trösta en av föräldrarna eller båda, vilket gick före behovet av att uttrycka de egna känslorna och hörde ofta ihop med känslan av att vara tvungen att gottgöra föräldrarna för förlusten (genom detta förlorade de efterlevande syskonen möjligheten att uttrycka sina egna känslor). (H. Rosen: Unspoken Grief, Coping with Childhood Sibling Loss)

5 Syskonförlust, omgivningens reaktioner Det som personer i omgivningen sa eller undvek att säga upplevdes ofta som negativt genom att det ökade känslan av ensamhet och känslan av att vara avskild - barnen uppmuntrades att vara starka för sina föräldrar - tystnad, vilket upplevdes som att man inte genomgick något betydelsefullt (H. Rosen: Unspoken Grief, Coping with Childhood Sibling Loss)

6 Syskonförlust De efterlevande syskonen - ledsna, sårade, ensamma, arga, förvirrade, rädda, tvivlande - många fantiserade att fel syskon dog och att föräldrarna inte hade sörjt så mycket om det var de som dött i stället - en majoritet av dem hade inte delat sina tankar eller känslor med någon (H. Rosen: Unspoken Grief, Coping with Childhood Sibling Loss)

7 Syskonförlust Efter förlusten hade mindre än hälften av ungdomarna pratat med någon i familjen om personliga saker. Före dödsfallet hade alla pratat med någon i familjen om personliga saker. Två år efter dödsfallet hade nästan alla börjat prata igen med någon i familjen. D. Balk: Effects of Sibling Death on Teenagers

8 Barnens situation Barnen ser och känner men får ingen berättelse eller konkret verklighet som hjälper dem att förstå. Efter förlusten kan barnet lätt hamna i ett känsloladatt tomrum, som det lämnas att själv försökta förstå. Vi kan inte alltid skydda barnen mot det onda men vi kan vara med dem i det onda. Björklund, L. (kaplan Sigtunastiftelsen)

9 Syskonförlust, reaktioner 50 procent av de efterlevande syskonen kände skuld: - för att det var de som fick leva - för att ha varit dem som fick vara friska när syskonet blev sjukt - för att ha grälat med syskonet - för att ha önskat att syskonet skulle dö - för att ha blivit avundsjuka på föräldrarnas sorg över det döda syskonet (Rosen, H: Unspoken Grief, Coping with Childhood Sibling Loss)

10 Syskonförlust, möjlig reaktion När syskonets sjukdom hade inverkat på det efterlevande syskonets liv så väcktes först ilska sedan skuld över denna ilska! (Rosen, H: Unspoken Grief, Coping with Childhood Sibling Loss)

11 Ett syskons död, vanlig reaktion Starka skuldkänslor att man på något sätt orsakade dödsfallet eller det borde ha varit jag eller räddningsfantasier

12 Syskons sorg skuld Skuld över att de inte brydde sig så mycket när syskonet var sjukt umgicks med vänner i stället Tankar på att de skulle kunna ha förhindrat sjukdomen eller dödsfallet eller att de var de som orsakade sjukdomen/dödsfallet Tankar på att de ska vara glada och perfekta och inte få klaga över saker och ting

13 Om att minnas Barnet eller barnen i familjen strävar efter att minnas och hålla kvar och vill sitta i rummet som tillhörde syskonet. Föräldrarna vill glömma och gå vidare.

14 Om att minnas Föräldrarna vill hålla kvar de önskningar som fanns kring syskonet, rummet bevaras. Barnet eller barnen i familjen vill gå vidare och slippa rummet som står kvar orört.

15 Syskons sorg ilska De fick besked om dödsfallet på fel sätt Kamraterna förstod inte hur det var och de kände sig annorlunda

16 Syskons sorg - ilska För att de inte får den uppmärksamhet som de behöver För att de känner sig övergivna För att de känner att det skapats ett hål i familjen, ett tomrum vilket de hela tiden bli påminda om För att de inte kan gå tillbaka i tiden och göra vissa saker som sagts eller gjorts ogjorda

17 Syskons sorg - ilska De fick inte information om hur svårt sjuk syskonet var De såg det skadade syskonet (efter olycka), dvs ev. traumatisering De visste inte hur de skulle handskas med sina känslor De blev överbeskyddade efter förlusten Syskonets tillhörigheter gavs bort utan deras medgivande

18 Syskons sorg ilska Ingen frågade hur de mådde utan undrade i stället: Hur är det med dina föräldrar? De anklagades för att vara utagerande eller för att försöka få uppmärksamhet när de var alltför unga för att förstå vad det var som egentligen hände Andra idealiserade det döda syskonet

19 Syskons sorg En del sörjande syskon hade eller fick låg självkänsla Vem kan tävla med en ängel? Martinson, Davies & McClowry: The Long-Term Effects of Sibling Death on Self- Concept

20 Låg självkänsla: Syskons sorg 1: När syskonet upplevde att det inte dög i jämförelse med det döda syskonet 2. När syskonet kände sig åsidosatt av andra barn eller nya syskon i familjen Martinson, Davies & McClowry: The Long-Term Effects of Sibling Death on Self-Concept

21 Låg självkänsla hos syskonet En eller båda föräldrarna har jämfört eller jämför syskonen så att det döda syskonet alltid varit och är favoriserat Åtminstone en av föräldrar låter förstå att man vill ha ett barn som påminner om det som dött och fortsätter att visa detta Martinson, Davies & McClowry: The Long-Term Effects of Sibling Death on Self-Concept

22 Låg självkänsla hos syskonet När föräldern beskriver det efterlevande syskonet anser och visar föräldern att det efterlevande syskonet inte är annorlunda än andra barn i samma ålder barnet ses inte som speciellt på något sätt trots upplevelsen av svår sjukdom och död. Martinson, Davies & McClowry: The Long-Term Effects of Sibling Death on Self-Concept

23 Låg självkänsla hos syskonet När det har kommit in nya barn i familjen på ett sätt som gör att det efterlevande syskonet känner sig åsidosatt. Åtminstone en av föräldrarna låter påskina att det efterlevande syskonet på något sätt var ansvarigt för syskonets död. Martinson, Davies & McClowry: The Long-Term Effects of Sibling Death on Self-Concept

24 Hög självkänsla hos syskonet Föräldrarna visar inte på något sätt att det efterlevande syskonet inte skulle vara lika bara som det syskon som dött Föräldrarna antyder aldrig att det efterlevande syskonet på något sätt skulle vara ansvarigt för dödsfallet Martinson, Davies & McClowry: The Long-Term Effects of Sibling Death on Self-Concept

25 Hög självkänsla hos syskonet Föräldrarna visar att det värderar det efterlevande syskonet ännu mer på grund av det andra barnets död. Föräldrarna talar med stolthet om det efterlevande syskonet och uppskattar barnet för vad det är Martinson, Davies & McClowry: The Long-Term Effects of Sibling Death on Self-Concept

26 Hög självkänsla hos syskonet Föräldrarna beskriver på ett positivt sätt barnet som annorlunda än sina kamrater på grund av barnets upplevelser av sjukdom och syskonets död. Martinson, Davies & McClowry: The Long-Term Effects of Sibling Death on Self-Concept

27 Syskonförlust Ungdomarna i undersökning hade fått ökad självkänsla på grund av att de hade hanterat syskonets död, på grund av mer självreflektion och på grund av förändring av rollen (t. ex. ha blivit den äldsta) Ungdomarna hade lärt sig: att det går att hantera svåra utmaningar, att uppskatta andra medan tid är (döden finns alltid med) Balk, D: Effects of Sibling Death on Teenagers

28 Syskonförlust 7-9 år efter dödsfallet En majoritet av ungdomarna säger att de har mognat. 1 av 6 ungdomar har fortfarande problem, dödsfallet inverkar negativt på deras liv. Martinson, I: Long-Term Responeses to a Sibling s Death From Cancer

29 Syskonförlust Positiva faktorer: bra kommunikation inom familjen, att kunna dela upplevelsen med andra, positiva upplevelser med syskonet, att luta sig mot familjen för emotionellt stöd Negativa faktorer: att dra sig undan familjen, oförmåga att använda familjen för emotionellt stöd, svårigheter att prata om dödsfallet. Martinson, I: Long-Term Responeses to a Sibling s Death From Cancer

30 Personlig mognad Många efterlevande syskon - kan uppskatta livet mer - ändrar sina prioriteringar i livet vad är viktigt egentligen? - inte är så rädda att vara med andra som även de upplever dödsfall eller har det svårt - får en ökad förmåga att känna empati

31 Syskons sorg glädje En del har en känsla av att vara skyddade av en ängel och när de har problem med relationer till andra så känner de att syskonet alltid är på deras sida När de deltar i aktiviteter som de en gång delade med syskonet känner de syskonets närvaro

32 Jag har mognat mycket men jag skulle gärna ha velat vara utan den mognaden!

33 Hoppets förutsättningar Verklighetsförankring Trygghet kunskap, närhet, respekt Obehagslindring fysisk, psykisk Tillåtelse att reagera som man vill Språket att få uttrycka det fruktansvärda svaret inte det viktigaste Björklund, L (kaplan Sigtunastiftelsen)

34 Sorgens arbete Att få hjälp att tänka på det som förlorades gå tillbaka i tankarna och känslorna till tiden före avbrottet Att få hjälp att prata om det som inte blev, drömmarna Att få skapa en begriplig berättelse om det som förlorats och hur det gick till

35 Vad underlättar bearbetning? Stöd från omgivningen Öppenhet att tala om det som förlorats/den som dött och att få uttrycka alla känslor Få övriga förändringar i livet Förmågan att sätta in förlusten i ett existentiellt sammanhang Få möta någon som öppet kan ta emot sorgens känslor och uttryck utan förutfattade meningar om hur sorgen ska vara!

36 Forskningsresultat Att aldrig ha älskat någon eller ha blivit älskad, leder till emotionell brist. Förlust leder till emotionell smärta: sorg. Misslyckandet att skapa anknytning leder till betydligt sämre prognos än att ha skapat band och fått dem brutna. (Rutter)

37 En förstående lärare en enorm hjälp Barns sorg kan hållas tillbaka när det inte finns några vuxna i omgivningen som hjälper barnet att uttrycka sorgen och i dessa situationer kan en god relation till en förstående lärare vara till en enorm hjälp för barnet. (M. Blackburn) Eftersom barns sorg kan hållas tillbaka kan den inträffa vid vilken tidpunkt som helst under skolgången. (B Raphael)

38 Vad kan hjälpa barn som sörjer? visa förståelse men tyck inte synd om ge barnet möjlighet att ställa frågor, uttrycka sig kring det som hänt, rita/berätta hjälp till att koppla ihop barnets reaktioner med det som hänt hjälp med läxläsning stöd i skolan - eller skjuts till fritidsaktiviteterna vara den som intresserar sig, men ärligt

39 Syskonförlust, familjen Skillnader i sorgeförloppen Risk för konflikt mellan familjemedlemmar Var och en kan vara oförstådd, ensam och utlämnad Man och kvinna sörjer olika - kan vara svårt att stödja varandra

40 Syskonförlust, familjen Risker - idealisering av det döda barnet: syskonet/syskonen försöker fylla tomrummet - tystnad: syskonet/syskonen känner sig övergivna - överskyddande: syskonet/syskonen blir extra bevakat, världen blir farlig, reaktion: att bli övermodig

41 Emotionellt sörjande Upplever sin sorg intensivt, framför allt som känslor Får styrka och tröst av att dela sina inre känslor Smärtan uttrycks ofta genom tårar men även genom nedstämdhet, förvirring, ångest, förlust av aptit, oförmåga att koncentrera sig, ilska T. Martin & K. Doka: Men dont cry women do, Transcending Gender Stereotypes of Grief

42 Emotionellt sörjande Strategi: följer med sorgen genom att uppleva och följa känslorna Fysiska reaktioner: trötthet, ångest T. Martin & K. Doka: Men dont cry women do, Transcending Gender Stereotypes of Grief

43 Instrumentellt sörjande Hanterar hellre sorgen med tanken än med känslan Önskar kontroll och att kunna hantera krisen Svårt att gråta, kommer inte ihåg när de senast grät. En del känner inget behov av att gråta. Visar inte sina känslor på samma sätt som den emotionellt sörjande. T. Martin & K. Doka: Men dont cry women do, Transcending Gender Stereotypes of Grief

44 Instrumentellt sörjande Den instrumentellt sörjande sitt ofta tyst, tänker och planerar aktiviteter, visar inte så kraftig affekt Uttrycker hellre ilska än andra känslor, vilket hjälper den sörjande att behålla kontrollen. Det är också ett sätt att släppa ut energi. T. Martin & K. Doka: Men dont cry women do, Transcending Gender Stereotypes of Grief

45 Instrumentellt sörjande Tycker inte om att dela sina känslor med andra men kan gärna vara med andra Adaptiv strategi: planerade handlingar och aktiviteter. Kan användas för att komma ihåg och hedra den döda och bearbeta förlusten. Aktivitet kan användas för att återställa normalitet: återvända till jobb, skola etc. T. Martin & K. Doka: Men dont cry women do, Transcending Gender Stereotypes of Grief

46 blandat sörjande Har delar från båda sätten men med betoning på en av dem. Den sörjande kan ha ett sätt i början av sorgen och ett annat längre fram