Utvecklingsaspekter. Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla.

Transkript

1 Depression

2 Utvecklingsaspekter Något kommer utifrån. En faktiskt struktur lämnad av relationen till föräldrarna. A) Självkänsla B) Samvete, moral C) Självförtroende

3 Något blir till i det inre, den unges inre värld. Mina känslor för mig/mitt själv Mitt samvete, min moral Mitt förtroende för självet

4 Utvecklingsuppgifter Förändring i relation till föräldrarna Förändring i relation till jämnåriga Förändring i relation till kroppen

5 Kriser i förhållande till uppgifterna Att inte kunna skilja ut sig, tål ej aggressivitet. Att skilja ut sig är en attack på den inre föräldern. Att inte ha något att ge, att vara tråkig, att vara fel. Att inte äga sin kropp, att inte kunna onanera, att avsky sin kropp.

6 Antidepression Som vid depression; Att inte kunna skilja ut sig, att inte tåla aggressivitet etc. Den andre ger mig inget, de vill inte ge mig något, de tycker jag är tråkig, de tycker jag är fel. Kroppen De får mig att skämmas över min kropp. Göra politik av det personliga.

7 Utvecklingen tar sig olika uttryck Depression Antidepression Självkänsla Tomhet Utsatt av världen Samvete, moral Abnormitet Andra ser mig som onormal eller konstig Självförtroende Värdelös, dålighet Jag OK Anders brister

8 Förutsägbara svårigheter i behandlingen Depression Addiction to negativity Att få patienten att tillstå sin aggressivitet. Aggressiviteten finns i rummet, riktad mot självet Att få till överföringen. Möjlig att möta i överföringen Aggressiviteten finns tillgänglig för bearbetning. Den får finnas och är ej förstörande. Antidepression Addiction to negativity Aggressiviteten finns ej i rummet. Den måste finnas därute Väcks ej i överföringen. Patienten skapar en tomhet i den terapeutiska relationen, inte i sig själv Terapin dör ut. Inget händer.

9 Motivationsaspekter Att magiskt vilja bli av med olust, att man mår dåligt. Att hitta någon som bekräftar offerrollen. Att passivt gestalta sin utvecklingskris.

10 Första möte Man lider med patienten, vill lindra, vill ge patienten något som han/hon inte tar emot Patienten vill ha hjälp i det yttre vi vill hjälpa men det blir ingen hjälp Lidandet smittar

11 Förhållningsssätt Vi ska tåla patientens lidande Vi ska göra patientens känslor meningsfull Inte agera

12 Varför blir man självdestruktiv

13 I samma kropp som den duktiga, kloka, begåvade flickan bor en annan del, som längtar efter att få all tänkbar närhet. Den sidan vill inte ge upp att bli totalt älskad och förstådd. Den som skadar sig själv har en djup ambivalens till sina nära relationer. En del av flickan längtar total symbios en annan av skräcken för att bli beroende. Många har i grunden varit utlämnade till sig själva för att hantera svåra känslor. Det ger ett eget otillräckligt hållande. Många har inte tidigare upplevt att ha blivit psykiskt hållna

14 Vanligt förlopp vid skärbeteende 1. Objektrelaterad frustration Faktiskt eller upplevd separation, rejektion, övergivande, besvikelse 2. Affekt Känslor av vrede, oro, spänning, ångest 3. Depersonalisation Tillbakadragande/isolering, upplevelse av overklighet, tomhet, psykiskt död. Minskad smärtkänslighet. 4. Skärning Upplevelse av smärta/blod. Kick. Verklighetskänslan återkommer. 5. Lättnad Upplevelse av lugn, avspänning, upprymdhet. Ofta även avsky, skam, skuld, misslyckande

15 Vad fyller det för funktion? Det finns många tänkbara funktioner och de är ofta individuella.

16 Suicid

17 Hatfullhet Hatar och åtrår det goda Förstörelsen lika behövt och åtrått Riktas mot självet Självet - det hatade objektet Själveliminering ett sätt att förinta objektet Ett sätt att bevara det yttre objektet

18 Vi ger hopp till den unge genom att visa på det inre dramat och gör det psykologiskt meningsfullt, men vi måste komma ihåg: 1. Det är farligt att ta livet av sig, man kan dö! Vi behöver få den unge att komma i kontakt med den sida hos sig själv som vill leva. De behöver förstå realiteten i att dö. Fantasierna behöver avtäckas. 2. Skuld Suicid är inte bara en attack på den unge utan även på närstående. Väck inte skulden i mig, blir det tydligt tvingas hatet till objektet fram men hjälp mig stoppa hatet rädda mig från en värld utan godhet på utsidan och insidan Hjälp mig inte

19 3. Självmordsplanen ger en känsla av makt över sitt liv och ett vapen att använda mot andra (jag skjuter dig i mig) 4. Psykototiskt Lösningen är psykotisk vårt sätt att hjälpa blir ett problem vi blir den andre som har behov av att ta lösningen ifrån mig

20 5. Attacken mot kroppen Varför kroppen? Till slut påminns vi om början kroppen laddas upp sexuellt och aggressivt Den suicidala unge människan förmår ej integrera en sexuell identitet, den blir fienden

21 Motivation för terapi Man behöver en motspelare - man behöver bli förföljare och man behöver bli offret Jag får se om jag kommer nästa gång

22 Förhållningssätt Motöverföringen central - hur vi förhåller oss till projektiv identifikation. Containing mycket centralt - att orka vara både offer och förföljare Faror med Terapeutens agerande, ökar risken för utagerande Förutsägbara svårigheter Det goda uppfattas som en attack Nu - Då Det måste först ske mellan oss

23 Centralkonflikt och objektrelationer Ej genomförd individuations - separationsutveckling Relaterar odiskriminerat till andra på en behovstillfredsställande nivå Intensiva kontrollerande, fientliga eller beroende relationer Separation leder till regression eller desorganisation Underliggande ångest för både separation och intimitet kopplat till identitetsförlust och utsuddande av självgränser

24 Upplevelsen själv - andra Jaget fragmenterat och o-integrerat leder till en osäkerhet på var jag slutar och andra börjar Jaget starkt färgat av impuls, affekt och fantasi realitetstestningen fallerar i varierande grad Plötsliga skiftningar i nivå (autism, symbios, högre nivå) Plötsliga skiftningar i motstridiga uppfattningar (ond - god, idealiserad - nedvärderad)

25 Terapiprocess När terapeuten håller för bristen på tillit etableras T efterhand som ett inre HTO Patienten identifierar sig med ett HTO. En upplevelse av att innehålla något gott och att kunna relatera detta till andra.

26 Terapiprocess Det centrala i terapin: Under denna resa kommer pat behöva använda T. Att låta T bära bristen. Ex: att T inte kan tänka om pat längre att skrämmas av pat:s ångest att få starka impulser och affekter att T skiftar i nivå och i motstridiga uppfattningar projektiv identifikation

27 Skillnaden mellan självskadebeteende och suicid SUICID Vid suicid finns ofta en långvarig outhärdlig smärta. Döden upplevs som enda lösningen Spänningslättnad före handlingen Upplever ingen kontroll och lösning Inskränkt tänkande, tunnelseende Aktuella relationer av underordnad betydelse SJÄLVSKADEBETEENDE Vid självskadebeteende varvas den starka smärtan med perioder av lugn. Sökande efter spänningslättnad. Reintegration eftersträvas. Spänningslättnad efter handlingen Ofta en känsla av kontroll av smärtan Fragmenterat, diffust tänkande, spänning leder till impulsivitet Relationer fortsatt viktiga men ofta komplicerade, ambivalenta