Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning
|
|
- Maja Strömberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Särskilt sårbara grupper som juridisk utmaning Kurs i bemötande av brottsoffer under rättsprocessen Katja-Mari Ottelin, ansvarig krisarbetare, psykolog, psykoterapeut Kati Puhakka, ansvarig krisarbetare, sexualterapeut (NACS) Våldtäktskriscentralen Tukinainen Tukinainen rf Tukinainen rf
2 Faktorer med inverkan på brottsoffrets sårbarhet Ålder och utvecklingsnivå vid tidpunkten för traumat - Barnets beroende av förälder/annan vuxen - Äldre personer Den traumatiska upplevelsens art upprepning, långvarighet, typ av trauma, typ av brott Gärningsmannens förhållande till offret makt, beroende - Faktor som kan öka offrets benägenhet att bli utsatt för brott upprepade gånger - Faktor som kan försvåra offrets handlande under det straffrättsliga förfarandet - Våld i nära relationer Mängden socialt stöd Typen av nära förhållande Tidigare erfarenheter av brott Livssituation, hälsa, tidigare trauma, tidigare psykisk ohälsa 2
3 Särskilt sårbara grupper I synnerhet följande grupper: Barn Ungdomar Invandrare och personer med invandrarbakgrund Personer med olika slag av funktionshinder Offer för sexuellt våld Offer för våld i nära relationer Offer för människohandel Obs! Rättsbiträdets och stödpersonens roll vid det straffrättsliga förfarandet ökar om målsäganden hör till en särskilt sårbar grupp! 3
4 Barn/ungdomar - Alla under 18 år är fortfarande barn! - Få skyddsmekanismer - Saknar ofta ord och begrepp för att beskriva det som skett - Vissa brottsutredare specialiserade på barn - Expertutlåtanden - Viktigt att den vård och det stöd som behövs tillhandahålls under hela det straffrättsliga förfarandet - Ofta har också barnets eller ungdomens föräldrar ett stort behov av stöd! 4
5 Ungdomar - Ungdomar utsätts ofta för sexuellt våld utan att de anmäler det - Hög tröskel för att kontakta polisen - Tillväxt- och mognadsprocessen under ungdomen gör denna åldersgrupp särskilt sårbar - Ungdomens kris allt står på spel vilja att komma undan och snabbt återgå till den normala vardagen 5
6 Ungdomar Dilemma under uppväxten: beroende av föräldrarna men vilja att bli självständig Effekterna av traumat kan komma till uttryck som nedstämdhet, glädjelöshet, ångest, rädsla, aggressivitet, missbruk, ätstörningar, förnekelse av sexualitet eller sexuellt riskbeteende, förlust eller byte av vänner, upprepat tvivel på en själv, brist på självförtroende Framtidsutsikterna kan bli dunkla och ungdomens studiemotivation och koncentrationsförmåga nedsatt 6
7 Att bemöta en ungdom Tala med en ungdom som med en vuxen, men kom ihåg att det inte är en vuxen du har framför dig! Se till att ungdomen får tillräckligt mycket stöd. Stödet kan utgöras av föräldrarna, andra närstående eller olika stödinstanser. Hjälp ungdomen att söka och ta emot det stöd som behövs. Samarbeta med barnskyddsmyndigheter och ungdomens stödnätverk! Låt ungdomen vara centrum för sina angelägenheter även om det finns andra personer (till exempel föräldrarna) närvarande vid förhör och diskussioner. Tala alltid direkt med ungdomen. Var beredd på att ungdomen kan försöka skydda sig genom att vara irriterande, trotsig eller på annat sätt besvärlig. Också tystnad är ett sätt att skydda sig. Kom ihåg att en ung person kan sakna ord för att uttrycka sin upplevelse. Fråga ungdomen hur anhöriga och vänner reagerat på det som hänt. Andras reaktioner kan påverka vad ungdomen väljer att berätta eller inte berätta. Undvik att byta kontaktperson. Ge viktig information också skriftligt! Träffa ungdomen tillräckligt många gånger. Under rättegången: se till att ungdomen vet vad som händer, vad som förväntas av honom eller henne och vilka som är närvarande och varför. Alla arrangemang som ökar ungdomens trygghetskänsla i rättssalen underlättar ungdomens muntliga medverkan under rättegången. 7
8 Offer för sexualbrott - Att bli offer för ett sexualbrott ger upphov till en känsla av extrem sårbarhet. - Påverkar offrets uppfattning om sig självt, andra människor och världen - Den grundläggande tryggheten rubbas - Svårt att lita på sig själv och andra - Starka känslor av rädsla, skam och skuld tar makten över en - Posttraumatiska stressymtom (PTSD), depression, självskadebeteende - Synnerligen förödmjukande upplevelse som riktar sig mot offrets intimaste och mest privata område sexualiteten. Det är svårt att tala om sexualitet och en utmaning att ta upp ämnet till diskussion. - Omgivningens reaktioner och de första kontakterna är avgörande för offrets möjligheter att återhämta sig från traumat och söka hjälp. 8
9 Brottsoffer med invandrarbakgrund Ta reda på huruvida offret behöver en tolk. Anlita en pålitlig tolk och boka in tolken i god tid. Fråga offret om eventuella kulturella eller politiska faktorer som kan utgöra ett problem för tolksamtalet. Anlita en professionell tolk, inte partnern, barn, släktingar eller vänner. Vid samtal med ett kvinnligt offer är det ofta skäl att anlita en kvinnlig tolk. I vissa fall litar offret inte på en tolk från sin egen etniska grupp. Beakta offrets feedback på tolkningen. Försäkra dig om att offret förstår tolkens dialekt och det skriftspråk och de facktermer som förekommer. Översatt material kan med fördel delas ut. Var dock medveten om att vissa brottsoffer inte kan läsa eller skriva. Om polisen gör ett hembesök, kom ihåg att ha med en kvinnlig polis som kvinnliga brottsoffer kan tala med. Se till att offret inte behöver se gärningsmannen. Detta är särskilt viktigt om brottet är hedersrelaterat. Försäkra dig om att offret får det beskydd som behövs. Var beredd på att tillbringa mer tid med utländska offer än med andra. Offer med invandrarbakgrund försöker ofta kringgå själva saken eftersom det är svårt att tala om de egna släktingarna. Fråga offret om detaljer, men utan att leda samtalet i en viss riktning. Fråga vad som hänt. En person med invandrarbakgrund känner inte nödvändigtvis till skillnaden mellan olika former av misshandel om våld i nära relationer inte är straffbart i hemlandet. 9
10 Brottsoffer med fysiska eller intellektuella funktionsnedsättningar - Personer med funktionsnedsättningar har ökad risk för att bli utsatta för våld eftersom de ofta inte kan försvara sig. Särskilt personer med intellektuella funktionsnedsättningar löper stor risk för att bli offer för sexualbrott. - Våldet sker i allmänhet i en nära relation eller i hemmet. Gärningsmannen är i regel en närstående eller annan person som känner offret sedan tidigare. Till den ökade risken för att utsättas för brott bidrar både attityder gentemot personer med funktionsnedsättningar och dessa personers särskilda beroende av närstående och andra som hjälper till i vardagen. - En person med funktionsnedsättningar kan ha dålig självkänsla och vag uppfattning om den egna kroppen fysiska gränser. Offret kan också vara omedvetet om de egna rättigheterna och om vad sexuellt våld är. - Särskilt intellektuella funktionsnedsättningar innebär nedsatt observations- och förståelseförmåga. Personen inser inte nödvändigtvis vilka risker som föreligger och att det finns ett hot om våld och kan inte reagerar tillräckligt fort. - Behov av intressebevakare?
11 Att bemöta ett brottsoffer med intellektuell funktionsnedsättning Uttryck dig tydligt och konkret. Behandla bara en sak i taget. Försäkra dig om att du blivit förstådd. Ställ frågor om innehållet och upprepa det viktigaste. Stöd interaktionen. Att rita och visa bilder kan göra ditt budskap tydligare och hjälpa offret att uttrycka sig. En person som känner offret väl sedan tidigare kan vara till stor hjälp under utredningens gång. Denna person kan hjälpa dig och offret att förstå varandra och öka offrets känsla av trygghet. Det är viktigt att offret inte beskylls för det som har hänt. 11
12 Offer för våld i nära relationer Våld i nära relationer kan förutom fysiskt våld innefatta sexuellt våld eller psykiskt våld, till exempel förtyck, kontrollering, nedvärdering, hot och isolering från släkt och vänner. Allt sådant skadar offrets självkänsla och kan få offret att anse sig vara skyldigt till våldet. Den skadade självkänslan tar upp offrets krafter och gör honom eller henne oförmögen att söka hjälp eller driva sina intressen i saken. Offret är särskilt sårbart till följd av sin underordnade ställning. Offret kan inte tro på en förändring på grund av rädsla och underkastelse. Detta kan få offret att underskatta betydelsen av våld som sker inom till exempel ett parförhållande. Våld i nära relationer kan se ut på många olika sätt. Offret kan se ut att ha anpassat sig till situationen. Detta kan dock bero på psykiskt beroende av gärningsmannen, psykisk traumatisering eller underkastelse som skyddsmekanism. Offret kan också vara ekonomiskt beroende av gärningsmannen. 12
13 Att bemöta ett offer för våld i nära relationer - Träffa offret ensamt utan kontrollerande person närvarande! - Ägna tid åt offret, fråga om det som hänt på flera olika sätt. - Kom inte med några anklagelser! - Kom ihåg att det ofta tar tid att frigöra sig från våldet och att det kan behövas flera interventioner! Just denna gång kan vara den avgörande. 13
14 Offer för människohandel Viktigt att identifiera offren! Till exempel vid hembesök är det ofta skäl att misstänka människohandel och därför kontrollera huruvida de berörda personernas dokument är i sin ordning. Personerna kan ha blivit offer redan för länge sedan. Hoppet om ett bättre liv finns ofta kvar. Offret saknar ofta information om sina rättigheter och möjligheterna att få hjälp. Offret kan ha svårt att lita på myndigheterna. Han eller hon kan ha blivit varnad för att ha att göra med dem. Stödsystem för offer för människohandel på mottagningscentret i Joutseno 14
15 Trygghetens betydelse Allt som ökar offrets känsla av trygghet och kontroll underlättar samarbetet med polisen och rättsväsendet! 15
Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet
Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet Kurs i bemötande av brottsoffer under rättsprocessen Heli Heinjoki, utvecklingschef för krisarbetet, kris-
Offrets sårbarhet och sensitivt bemötande
Offrets sårbarhet och sensitivt bemötande Heli Heinjoki, utvecklingschef för krisarbetet, kris- och traumapsykoterapeut Katja-Mari Ottelin, ansvarig krisarbetare, psykolog, psykoterapeut Kati Puhakka,
Offrets beroende av gärningsmannen som bidragande orsak till sårbarhet
Offrets beroende av gärningsmannen som bidragande orsak till sårbarhet Heli Heinjoki, utvecklingschef för krisarbetet, kris- och traumapsykoterapeut Katja-Mari Ottelin, ansvarig krisarbetare, psykolog,
Att tillgodose offrets behov vid det straffrättsliga förfarandet. Brottsofferdirektivet, central lagstiftning och god praxis.
Kurs i bemötande av brottsoffer under rättsprocessen 2018 Att tillgodose offrets behov vid det straffrättsliga förfarandet. Brottsofferdirektivet, central lagstiftning och god praxis. Mervi Sarimo, konsultativ
Våld mot äldre. Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken
Våld mot äldre Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken Med våld mot äldre avses En enstaka eller upprepad handling, eller frånvaro av önskvärd/lämplig handling, som utförs
Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld
Handlingsplan med riktlinjer avseende våld i nära relationer, människohandel och hedersrelaterat våld 1. Bakgrund Ödeshögs socialnämnd antog 2012-12-18 ett kommunalt handlingsprogram för att uppmärksamma
INFORMATION OM BROTTSOFFERS RÄTTIGHETER
Tietoa rikoksen uhrin oikeuksista SELKORUOTSI 8.8.2017 INFORMATION OM BROTTSOFFERS RÄTTIGHETER I den här broschyren kan du läsa om information som brottsoffer har rätt att få av myndigheterna. Informationen
Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar
Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största
Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.
Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage Intervjuguide Namn: P-nummer: Omständigheter: Partnervåld 1. Allvarligt fysiskt och/eller sexuellt
VÅLD I NÄRRELATIONER OCH SKILSMÄSSA VAD BETYDER DET FÖR BARN OCH FÖRÄLDRASKAP En studiedag för sakkunniga i socialväsendet
VÅLD I NÄRRELATIONER OCH SKILSMÄSSA VAD BETYDER DET FÖR BARN OCH FÖRÄLDRASKAP En studiedag för sakkunniga i socialväsendet Våld i närrelationer och skilsmässa; vad betyder det för barn och föräldraskap
Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd
Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet
Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?
Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035
Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan
Stöd för barn som upplevt våld inom familjen Familjehörnan & Folkhälsan Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller
PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD
PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer
BARN SOM BROTTSOFFER. Information till föräldrar vars barn har blivit offer för ett vålds- eller sexualbrott
BARN SOM BROTTSOFFER Information till föräldrar vars barn har blivit offer för ett vålds- eller sexualbrott BARN SOM BROTTSOFFER Information till föräldrar vars barn har blivit offer för ett vålds- eller
Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, barn ... Beslutat av: Socialnämnden
modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, barn regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 122 Ansvarig:
För dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld
Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-
Att ställa frågor om våld
Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär
Riktlinjer - våld i nära relationer - barn
Styrdokument 1 (8) 2016-10-28 Fastställd: Bildnings- och omsorgsnämnden 2016-11-15? Gäller för: Bildnings- och omsorgsnämnden Dokumentansvarig: Enhetschef IFO Reviderad: 16-11-15 Dnr : 68080? Riktlinjer
Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet
Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med 1 Se Sambandet! Forskning visar att det finns samband mellan våld mot djur och våld mot människor. Det formuleras
Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg
Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som
Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna
Våld i nära relationer Riktlinjer vuxna Socialnämnden 2014-12-04 2 (9) Inledning Vuxna personer som blivit utsatta för våld av eller utövat våld mot närstående är en viktig målgrupp i s arbete mot våld
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning Förord 5 Inledning 17 Bokens syfte och utgångspunkter 20 Bokens uppbyggnad 21 Del I Bilden av offret 25 1. Vad är ett brottsoffer? 27 Politiska intressen bakom offerdefinitionen 29
Våld i nära relation. Hur ser det ut? Vem, när och varför?
Våld i nära relation Hur ser det ut? Vem, när och varför? www.karlskoga.se Våld är ett svårt ord vem vill För oss är det viktigt att skilja på person och handling. Inget blir bättre av att man stämplar
Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet
Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa Asylsökande barn och ungdomar inom BUP i Stockholm under 2015 (ej Prima Barn och Norrtälje) Period: 2015-01-01 2015-12-31 Fram till 160915 i parentes Ensamkommande
VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN
? VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN Våld från närstående Det vanligaste våldet sker i nära relationer, barn utsätts av sina föräldrar eller bevittnar våld mellan föräldrarna.
Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se
Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Trauma och Prostitution
Trauma och Prostitution Brottsoffermyndighetens seminarium 1 oktober 2009 Ann Wilkens Leg psykoterapeut SAGE Stand up Against Global Exploitation Organisation i San Fransisco grundad av Norma Hotaling
Sammanfattning Riksförbundet FUB välkomnar och instämmer i huvudparten av de av Justitiedepartementet lämnade förslagen.
Nina Alander Riksförbundet för Barn, Unga och YTTRANDE Vuxna med utvecklingsstörning, FUB 2014-08-18 Justitiedepartementet Remiss Genomförande av brottsdirektivet Ds 2014:14 Riksförbundet FUB är en intresseorganisation
Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD)
Våld, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och substansbruksyndrom (SUD) Våld i samhället Nationella trygghetsundersökningen 2016 (n=11 600) (BRÅ) 2,7 procent uppgav att de utsatts för misshandel Utsatta
Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur. Se Sambandet. i samarbete med. Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.
Till Dig som arbetar med våldsutsatta människor eller djur Se Sambandet i samarbete med Se Sambandet inlaga kort.indd 1 2013-05-29 09.38 Copyright: Nathalie Nordén & Carin Holmberg och Se Sambandet. Layout:
www.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen
www.kvinnofrid.nu VÅLD I NÄRA RELATION FOKUS FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kerstin Kristensen 2 Skulle det varit annorlunda om Siri inte var blind? Konventionsstaterna Från inledningen CPRD, svensk översättning
Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)
Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar
FRAMSTÄLLNING OM UPPTAGNING I HJÄLPSYSTEMET FÖR OFFER FÖR MÄNNISKOHANDEL
1 (6) FRAMSTÄLLNING OM UPPTAGNING I HJÄLPSYSTEMET FÖR OFFER FÖR MÄNNISKOHANDEL MINDERÅRIGA Kontakta alltid hjälpsystemet också per telefon, i fall som kräver brådskande service redan innan framställningen
2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun
2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...
Närhet som gör ont - om våld mot närstående
Närhet som gör ont - om våld mot närstående Närhet som gör ont om våld mot närstående erbjuder en gedigen genomgång av problematiken kring mäns våld mot kvinnor. Utgångspunkten är att kunskap är en viktig
Våld i nära relationer. Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow
Våld i nära relationer Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Den arge Bild ur boken Sinna Mann av Gro Dahle & Svein Nyhus Vad är våld? Fysiskt Sexualiserat
Att göra en polisanmälan vad händer sen?
Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete
Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer
Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga
Barn och ungas utsatthet för våld
Barn och ungas utsatthet för våld Disposition för dagen Presentation av oss och VKV Regionala medicinska riktlinjer Vad är våld? Statistik Projekt UM Våldets konsekvenser Bemötande Hur kan frågor om våld
Kvinnors rätt till trygghet
Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns
Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen
Sida 1 av 5 Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen Innan en orosanmälan görs är det viktig att prata med barnets vårdnadshavare om den oro man känner för barnet. Vårdnadshavaren ska få information
FRAMSTÄLLNING OM UPPTAGNING I HJÄLPSYSTEMET FÖR OFFER FÖR MÄNNISKOHANDEL
1 (6) FRAMSTÄLLNING OM UPPTAGNING I HJÄLPSYSTEMET FÖR OFFER FÖR MÄNNISKOHANDEL MINDERÅRIGA Kontakta alltid hjälpsystemet också per telefon, i fall som kräver brådskande service redan innan framställningen
Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos
Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers
Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling
Nya klienter, nya utmaningar inom traumabehandling Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Freeze Kamp Underkastelse/ spela död Flykt Vad
VÅLD I NÄRA RELATION
VÅLD I NÄRA RELATION RIKTLINJE FÖR HANTERING VID MISSTANKE OM ELLER UPPTÄCKT VÅLD MOT KUND SOM UTFÖRS AV NÄRSTÅENDE SAMT HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Biståndskontoret
Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA
HANDLINGSPLAN FÖR KFUM GÖTEBORG DÅ BARN MISSTÄNKS FARA ILLA Innehållsförteckning 1. Handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar 2. Handlingsplan vid misstanke om sexuella övergrepp där
Riktlinje. modell plan policy program. regel. rutin strategi taxa. för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna ... Beslutat av: Socialnämnden
modell plan policy program Riktlinje för arbetet mot våld i nära relationer, vuxna regel rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Socialnämnden Beslutandedatum: 2016-10-19 121 Ansvarig:
Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015
Språkledarutbildningen TAKK för Språket 3 september 2015 Vad är en funktionsnedsättning? Beror på en sjukdom eller skada på kroppen. Den kan vara medfödd eller komma senare i livet. Det är en nedsättning
Skadestånd och Brottsskadeersättning
Skadestånd och Brottsskadeersättning Barns och ungas rätt till ekonomisk upprättelse efter brott som de utsatts för eller bevittnat Ann Lundgren Jurist och beslutsfattare Brottsoffermyndigheten 1 Brottsoffermyndigheten
Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck
Serviceförvaltningen Staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.5-729/2016 Sida 1 (5) 2016-11-04 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08 508 11 818 Till Servicenämnden 2016-11-22 Förslag till program mot våld i nära
Välkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera
Visualisera Traumamedveten Omsorg Hälsopedagoger Andrea Ramos Da Cruz Therese Eklöf BUP Asylmottagning Södra Älvsborgs Sjukhus Agenda Salutogent förhållningssätt Migrationsprocessen och insatser Vad är
Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott?
Förövarpsykolog, ROS och IDAP Vem är förövaren och hur arbetar Kriminalvården för att förhindra återfall i brott? Hanna Harnesk Leg Psykolog Kriminalvården Sårbara rättigheter Brottsoffersluss Vem är förövaren?
!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare
!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad
Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad
Våld i nära relation Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad Kanske är det så....att detta inte är vårt ansvar.. Att våld i nära relation inte är ett stort problem hos dem vi möter i vår verksamhet..att
Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE
Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat
Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga
Ett liv fritt från förtryck och våld är en rättighetsfråga Lagar Mänskliga rättigheter1948 Kvinnokonventionen 1979 Barnkonventionen 1989 Istanbulkonventionen EU:s Brottsofferdirektiv FN:s medlemsstater
Brottsoffers röster. Internationella Brottsofferdagen 2011-02-22
Brottsoffers röster Internationella Brottsofferdagen 2011-02-22 Bakgrund Motion i Göteborgs kommunstyrelse 2007 Bred ansats med forskningsanknytning Förstudie Referensgrupp Samarbete med Göteborgs Universitet
Att kartlägga våld och föra våld på tal
Att kartlägga våld och föra våld på tal Utvecklingschef Minna Piispa, Institutet för hälsa och välfärd 10.4.2014 Vasa 8.4.2014 1 1. Användning av verktyget för systematisk kartläggning 2. ABCD för att
Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76
Handlingsplan för våld i nära relationer Antagen av socialnämnden den 4 maj 2016 53 Dnr SN16/76 Inledning Med våld eller andra övergrepp av närstående avses i detta sammanhang systematisk misshandel och
Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet
Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar
Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv
Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv BUPs asylpsykiatriska enhet Anneli.Eriksson-Bagri@sll.se Karin.Hedberg@sll.se 1 januari 2016 fanns i Stockholm 5000 asylsökande ensamkommande barn och 3600
Samverkan publika evenemang. Tillsammans för trygga och säkra evenemang
Samverkan publika evenemang Tillsammans för trygga och säkra evenemang 1 Samverkansmodell Polis Arrangörer (om ej kommunen) Kommun Besökare Lägesbild Problembild (orsaksanalys) Åtgärdsplan (vem gör vad?)
Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet
Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa Psykisk ohälsa bland asylsökande och nuvarande situation Risken för psykisk ohälsa är förhöjd hos asylsökande och den yttre stressen förvärrar ofta psykiatriska
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde!
Kerstin Kristensen 2014-09-30 VÅLD I NÄRA RELATION - ett eget kunskapsområde! SoL 5 kap11 - Brottsoffer 1978-2007 Lag (2007:225) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för
Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni 2013. Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete
Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni 2013 Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete Alla skilsmässor är olika men ändå lika... Vari består olikheterna? Alla individer är olika Tidigare
Barn utsatta för våld i Sverige
Barn utsatta för våld i Sverige Carolina Jernbro, PhD, lektor folkhälsovetenskap, Karlstads universitet Bengt Söderström, Stiftelsen Allmänna Barnhuset 1910 3990 Fysisk barnmisshandel över tid 1910 3990
Barn som bevittnat våld
Socialutskottets yttrande 2005/06:SoU6y Barn som bevittnat våld Till justitieutskottet Inledning Proposition 2005/06:166 Barn som bevittnat våld har hänvisats till justitieutskottet. I anledning av propositionen
Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.
Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte
Barnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott
Barnahus Huddinge Botkyrka För unga som utsatts för brott Vilka kommer till Barnahus? Till Barnahus kommer barn och unga, 0 till 18 år, som kan ha utsatts för brott. Det kan till exempel handla om att
Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?
Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Krisen en del av våra liv För
Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.
Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man
Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen, 2009 Rapport nr. 553 Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Eva Lindholm Abstract År 2008 anmäldes 1375 våldtäkter
Projektbeskrivning Skyddsnät
Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt
www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN
www.kvinnofrid.nu 4:E JÄMSTÄLLDHETSMÅLET - MÄNS VÅLD MOT KVINNOR SKA UPPHÖRA KERSTIN KRISTENSEN Jämställdhetsmålen En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet
Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.
Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga
Riktlinjer för Våld i nära relation
Riktlinjer för Våld i nära relation Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderad Riktlinjer Vård- och omsorgsnämnden 2017-03-01 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Katarina Haddon Castor, G/VOK/Ledning/
Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad
Våld i nära relationer Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Startades 1996 Hälso- och sjukvård Socialtjänst Polis Åklagarkammare Kriminalvård Frivilligorganisationer
BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN
Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
MEDLEMSFÖRSLAG. Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer. Nordiska rådet
MEDLEMSFÖRSLAG Medlemsförslag om gemensamma insatser mot våld i nära relationer i hela Norden Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och det förekommer i alla nordiska länder. Det vanligaste
Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma
Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från
Repetition & uppföljning våld i nära relation
Repetition & uppföljning våld i nära relation Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow Innehåll för denna förmiddag Repetition av de tre tidigare tillfällena
En kränkning av barns och ungas rätt till integritet?
Hedersrelaterat våld och förtryck mot barn och unga En kränkning av barns och ungas rätt till integritet? Anna Kaldal och Emelie Kankaanpää Juridiska institutionen, Stockholms universitet Bakgrund Två
Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen
Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt
Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete
Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare
Barn som är närstående
2014-09-29 Barn som är närstående DISKUSSIONSFRÅGOR Diskussionsfrågor är ett material som kan användas för att diskutera och reflektera över arbetet med Barn som är närstående i verksamheten. Används gärna
Västernorrlands och Jämtlands län SARA. Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland. Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM:
Västernorrlands och Jämtlands län SARA Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland Polisstation/Näpo: Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM: Ålder MÄ: Kön MÄ: Folkbokföringsort MÄ: Hemmavarande barn (under
Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation
Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer
Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV. Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna
Riskanalyser vid våld på individnivå SARA:SV Caroline Sandström, Analytiker UND, Polisområde Dalarna 2015-10-13 Strukturerade bedömningar SARA partnervåld (Sposual Assault Risk Assessment guide) SAM Stalkning,
Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem
Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från
Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen
Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...
Anknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007
Anknytning - Funktionshinder POMS konferens Örebro 12-14 november 2007 Lene Lindberg Psykolog, Fil dr Stockholms läns landsting Lydia Springer Psykolog Vuxenhabiliteringen, Uppsala Disposition Anknytningsteori
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest