Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Transkript

1 Stockholm Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete Bakgrunden till förslaget är regeringens ambition att synliggöra, förbättra stöd och behandling samt att förebygga våld i nära relationer. Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) och deras familjer. Vi företräder personer med egna funktionsnedsättningar, anhöriga och personal som möter våra grupper inom t.ex. skola, vård, socialtjänst, arbetsförmedling och försäkringskassa. Bland våra medlemmar finns personer med ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och Tvångssyndrom (OCD), Språkstörning samt personer med nedsatt förmåga att läsa, skriva och räkna. Vi har tagit del av utredningen och vill framföra nedanstående synpunkter. I de avsnitt vi delar utredningens slutsatser har vi valt att inte kommentera. Ur Riksförbundet Attentions synvinkel har utredningen tagit sig an väldigt viktiga frågor som berör såväl våra medlemmar som alla medborgare. Övergripande synpunkter Vi vill betona att våld i nära relationer kan bestå av olika sorters våld; psykiskt, fysiskt, sexuellt och ekonomiskt våld, vilket gör problemet komplext. Den drabbades hälsa kan påverkas både fysiskt och psykisk, på kort och på lång sikt. Förutom synliga skador riskerar den utsatte att drabbas av stress, ångest, smärtor, depression eller missbruksproblematik. Den utsatta har också ofta känslomässiga band till förövaren, vilket gör det generellt svårt att bryta upp eller göra motstånd. Psykiska funktionsnedsättningar kan innebära ökad utsatthet för våld. Både barn och vuxna som lever med NPF har ofta svårt att ta till sig information och även att efterfråga/tillgodogöra sig stöd. Den som informerar ska så långt det är möjligt kontrollera att mottagaren har förstått informationen. De som har flera olika diagnoser är än mer sårbara. Personal som möter målgrupperna behöver därför mer kunskap, såväl om de kognitiva svårigheter som funktionsnedsättningen medför, som konsekvenserna av våld i nära relationer. Skydd för personer med psykisk ohälsa, NPF eller olika former av missbruk måste prioriteras. Idag är skydd och stöd för dessa grupper mycket begränsat. Riksförbundet Attention Tel: Tjurhornsgränd 6 E-post: kansliet@attention-riks.se Johanneshov Hemsida:

2 Våld mot barn Lindrigare våld mot barn kan bero på föräldrars generellt mera pressade livssituationer och sämre förmåga att klara den stress som ett barn med funktionsnedsättning kan innebära, särskild om man inte fått adekvat stöd av hälso- och sjukvården eller socialtjänsten. Våld kan också bero på vårdnadshavarens egen funktionsnedsättning, t ex bristande impulskontroll, vilket kan kräva diagnostisering, stöd och behandling av denne. Hur man stödjer föräldrar för att motverka våld mot barn bör undersökas vidare Våld i parrelationer Trots bristande statistik så har flera undersökningar bekräftat att personer med olika typer av funktionsnedsättningar lider större risk att utsättas för övergrepp. BOJ gav 2013 ut boken Våldsamt osynligt som tar upp problemet med övergrepp mot personer med funktionsnedsättningar. Författaren betonar att en psykisk eller fysisk funktionsnedsättning innebär en ökad risk att utsättas för övergrepp. Beroendet av hjälp från andra i vardagen gör att våldet ofta tenderar att bli osynligt för omvärlden. När personer med funktionsnedsättning berättar om vad de utsatts för kan de också ha svårt att bli tagna på allvar. Bristande kunskap bland yrkesverksamma gör att bemötandet och omhändertagandet ofta brister. 2 Psykiskt våld kan påverka den utsatte på väldigt många sätt. Psykisk ohälsa blir ofta en av följderna. En person med någon form av psykisk skörhet kan även utveckla psykisk funktionsnedsättning. Sådana konsekvenser är det viktigt att personal inom primärvården och hela vårdkedjan lär sig se tecken på våldsutsatthet och att ställa rätt frågor. Vidare bör samverkan mellan våren och socialtjänsten förbättras så att man snabbt kan sätta in insatser Upprätta samverkansöverenskommelser Förslaget är mycket relevant utifrån Attention erfarenheter och kunskaper. Vi poängterar att hälso- och sjukvården är en viktig samarbetspartner. Personer med psykisk och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har problem med kognitiva funktioner vilket kan leda till problem med planering, tidspassning, komma ihåg vad som sagts på möten och att ta de kontakter som krävs. Dessa svårigheter ökar ytterligare utsattheten och minskar chansen till återhämtning om samhällets stödfunktioner inte uppmärksammar och ger adekvat stöd till personen Inrätta operativa arbetsgrupper Individuella handlingsplaner Generellt ser vi individuella handlingsplaner för förövare som ett effektivt sätt att arbeta. Extra viktigt kan det vara om förövaren har psykisk sjukdom/funktionsnedsättning för att 1 Det finns starka skäl att vara uppmärksam när det finns våld i hemmet eftersom det då är troligt att även barnen blivit misshandlade. Det barn som upplevt våld i hemmet mer än en gång löper 35 gånger större risk än andra barn att själv bli misshandlat (Annerbäck, Wingren, Svedin, Gustafsson, Acta Peadiatrica, 2010). Enligt amerikanska myndigheter löper personer som upplevt våld som barn större risk att drabbas av olika former av psykisk och fysisk ohälsa längre fram i livet (ACE-studies). 2 Våldsamt osynligt, en bok om brottsutsatthet och funktionsnedsättning (Karin Andersson, Brottsofferjourens rixförbund, 2013)

3 3 underlätta vård och stöd. Personer som utsatts för våld i nära relationer behöver tillgång till vård. Sjukvården behöver ingå i dessa behandlingsplaner. Polis och socialtjänst bidrar med skydd, stöd och tak över huvudet. För att kunna återhämta sig kan även psykiatriska insatser behövas Utveckla stödet till våldsutsatta, barnen samt till förövaren Vårt förslag är att lotsarna även har kunskap om psykisk ohälsa och NPF för att kunna arbeta effektivare i sitt stöd. Psykisk ohälsa är vanligt förekommande i de målgrupper som berörs av utredningen. En uppskattning av omfattningen Utredningen föreslår att polisanmälan ska upprättas för att personen ska få stöd av lots. Attention menar att detta är direkt olämpligt. Inriktningen måste vara att individen ska få stöd och kunna förändra sin livssituation. Att villkora stödet för att lämna en starkt destruktiv relation är orimligt. 3.2 Fråga rutinmässigt om våldsutsatthet i hälso- och sjukvård och socialtjänst Attention stödjer förslaget att hälso- och sjukvård samt socialtjänst bör införa rutinmässiga frågor kring våldsutsatthet. Främst bör psykiatrin och akutmottagningar ställa dessa frågor. Personalen måste dock ha tillräcklig kunskap för att kunna ta emot och gå vidare med svaret när detta krävs. 3.3 Vidareutveckla insatsen skyddat boende Idag saknas det skyddade boenden för våldsutsatta med psykisk ohälsa, missbruk, HBTpersoner eller för personer som är äldre, vilket innebär att några av de mest utsatta grupperna lämnas utan skydd. Kunskapen om utsattheten hos gruppen med funktionsnedsättningar behöver genomsyra hela samhällsapparaten. Utredningens förslag bör vara tydligare i denna del. Vi delar utredningens förslag om en könsneutral lagreglering. 3.8 Polisen och socialtjänsten bör bistå våldsutsatta med att hämta personliga tillhörigheter Attention menar att dessa förslag ska utformas som ett ska-krav och att förövaren inte ska kunna fortsätta att kontrollera den utsattes tillhörigheter. Bland personliga tillhörigheter kan även finnas föreskriven medicin, hjälpmedel eller andra tillhörigheter som inte är lätta att ersätta Personer med funktionsnedsättning Vi delar utredningens uppfattning att kodning för våldsbrott ska införas. Ett stort problem för personer med funktionsnedsättning är att problem som är kopplade till funktionsnedsättningen inte synliggörs. Av hänsyn till gruppen registreras inte funktionsnedsättning i olika register, vilket i förlängningen innebär att gruppens utsatthet inte syns eller kan mätas. De undersökningar som gjorts kring övergrepp och funktionsnedsättning visar dock att övergrepp är mycket vanliga, och att de som utsätts i många fall är rättslösa. Övergrepp anmäls inte, eller

4 4 förringas av omgivningen. Samtidigt måste kanske den som blivit utsatt för övergreppet fortsätta bo på samma boende som förövaren. Funktionsnedsättning är en av flera diskrimineringsgrunder, dessutom något som gör personen mer utsatt än andra. Den som inte vill uppge sin funktionsnedsättning ska slippa det, men för resterande brottsoffer kan det vara en del av upprättelsen att få bemötas utifrån en uppfattning att samhällets skydd även gäller nedsättningen. Även psykosociala faktorer påverkar möjligheter att bryta upp en farlig och våldsam relation t-.ex. bristande kontaktnät, en utsatt ekonomisk situation/att vara sjukskriven. Vi delar utredningens uppfattning att föräldrar till barn med psykisk ohälsa och/eller NPF bär ett enormt ansvar och har ett stort antal kontakter å barnets/barnens vägnar. Föräldrar vi kommit i kontakt med genom våra olika projekt riktade till målgruppen förälder till barn med NPF uttrycker stark känslomässig och tidsbristrelaterad stress Våldsutsatta med missbruksproblematik Attention instämmer i att det finns ett stort samband mellan missbruk och våldsproblematik. Utredningens siffror motsvaras inte av stödinsatser riktade till dessa kvinnor. Attention ser även en ytterligare problematik, nämligen psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning, som en stark orsak till missbruk eller att man umgås i missbrukskretsar. För personer med t ex neuropsykiatrisk funktionsnedsättning finns en överrepresentationen av substansmissbruk, vilket medför att t ex 40 % av gruppen med alkoholmissbruk uppskattas ha ADHD-diagnos. Funktionsnedsättningen innebär för många en ökad utsatthet; brist på impulskontroll och oförmåga att se konsekvenserna av sitt handlande, innebär att ungefär hälften av alla kvinnor med ADHD säger sig ha blivit sexuellt utnyttjade. Vi föreslår en utredning för att kunna öka stöd och skydd för målgruppen, samt utbildning hos personal för att se våldsutsatthet som våldsutsatthet även hos personer med missbruksproblematik. Det bör också utredas hur personer med psykisk ohälsa och/eller NPF kan få ett adekvat skydd. Attention vill även lyfta problemet med att många kvinnojourer inte tar emot kvinnor med missbruk och/eller psykisk ohälsa. Kunskapen behöver öka inom många samhällsområden Kunskap om våldsutsattas behov ger ökad kvalitet Påtalade brister i kvaliteten inom socialtjänst och rättsväsende Vi instämmer i betänkandets iakttagelser med tillägget att det krävs ytterligare kunskaper för att kunna ge adekvat stöd till personer med psykisk ohälsa och/eller NPF Vissa grundläggande problem i samhällets hantering av barn som lever med våld Socialtjänstens insatser Vår organisation möter ofta personer som farit illa av socialtjänstens insatser eller frånvaro av insatser. Vi instämmer i att socialtjänsten har organisatoriska problem och kan behöva ökad kompetens.

5 5 4.2 Barn i förskola och skola Åldersanpassad information Informationen bör också utformas med hänsyn till barnets eventuella funktionsnedsättningar och ges av personer med barnpedagogisk kompetens som kan anpassa den vad gäller texter, bilder m.m Socialtjänsten bör informera om sitt arbete vid föräldramöten Information vid föräldramöten ser vi som ett bra sätt att ge föräldrar kunskap om vilket stöd de kan få på ett sätt som är generellt och lika för alla, vilket kan minska oron för att söka kontakt Socialtjänsten bör kalla till möte när rättsprocessen är avslutad Förslaget gynnar alla barn men särskilt de som har svårigheter med att tolka omgivningen, dess reaktioner och sammanhang. 4.4 Barn i vårdnadstvist Barns rätt till eget biträde kan underlätta mycket för barn med särskilda behov och föräldrar med funktionsnedsättningar. Rättsprocessen kan upplevas mindre skrämmande och förvirrande när någon förklarar för barnet. Föräldrar med psykisk funktionsnedsättning och/eller NPF kan ha större svårigheter att förklara för sitt barn vad som händer under rättegången och vad det innebär. Föräldern kan också få stöd av barnets ombud att se till barnets bästa Samordnarens iakttagelser i korthet Vårt tillägg till stycket är att posttraumatiskstress PTSD och NPF kan ha liknande symtom. Det gäller att vara uppmärksam på vad som är vad för att kunna ge rätt behandling. NPF kan även förvärvas av svåra erfarenheter. Ett utsatt barn bör både undersökas av både av barnläkare och barnpsykiatriker. Att bli utsatt för våld kan skada både psykiskt och fysiskt Beakta barn behov av information, råd och stöd Gällande rätt Samordnade individuella planer (SIP) bör göras begripliga för alla oavsett funktiosnedsättning och språk för att fylla sin funktion för den enskilde. Behov av förändring Barn kan även behöva praktisk hjälp är vårt tillägg. Information, råd och stöd är viktig men det behövs också behandling och samtal för att kunna återhämta sig. Förslag När information lämnas är det viktigt att avsändaren har strategier för att se till att informationen kan tas emot. Läs- och skrivsvårigheter kan vara ett hinder, kognitiv funktionsnedsättning ett annat.

6 Barnförhör bör genomföras skyndsamt Vid förhör bör hänsyn tas till funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa som kan medföra att barnet beter sig på ett annat sätt än förväntat. Många barn saknar ord för att beskriva vad man varit med om och då kan färdigtryckta kort med bilder vara ett sätt att få reda på vad barnet varit med om. Ann-Kristin Sandberg Förbundsordförande Riksförbundet Attention för barn, ungdomar och vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar