Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Transkript

1

2

3

4 Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting, Myndigheten för delaktighet, Diskrimineringsombudsmannen, Yrkesföreningen Personligt Ombud i Sverige och Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare Nationellt projekt, men fem fokuslän: Stockholm, Uppsala, Skåne, Halland och Västra Götaland Två anställda i projektet: projektledaren Johanna Wester och juristen Cecilia Asklöf Tre år långt och började i augusti 2014 Finansierat från Allmänna Arvsfonden Drivs från Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa

5 Vårt arbete i projektet Utbildningsdagar: tematräffar med brukare/patienter, dialogseminarier med våra målgrupper i professionen och andra utbildningar, så som utbildningar av personliga ombud, föreläsningar om diskriminering eller informationskvällar av olika slag Insamling och chans till läsning av anonyma historier, på vår hemsida hos (vi behandlar informationen helt konfidentiellt - det är bara den avpersonifierade historien som vi vill åt - och man kan välja att vi inte heller ska publicera den online) Gratis juridisk rådgivning (vi kan dock ej företräda, bara rådge) Produktion av kulturella alster, så som rapporter, kortfilm, seriestrippar, eller andra sätt att prata om diskriminering och orättvisor på ett intressant sätt.

6

7

8 Vad är diskriminering? Diskriminering Discrimino Att avskilja Det finns ett mänskligt behov av att kategorisera, men det tar ibland helt fel uttryck. Det leder till olika former av särbehandling. Vissa grupper är särskilt utsatta; de kan bli diskriminerade.

9 Ickediskriminering - En mänsklig rättighet FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna + konventioner Europakonventionen EU-fördraget och flera EU-direktiv Regeringsformen Brottsbalken Diskrimineringslagen

10 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Från 2009 gäller konventionen i Sverige I konventionen säger man att funktionsnedsättning är ett begrepp som är under utveckling. Ingen definition. Tillträdet till konventionen föranledde inte några förändringar i gällande lagstiftning. Konventionen kan åberopas i domstol.

11 Diskrimineringslagen Diskrimineringslagens ändamål är att motverka diskriminering och att främja lika rättigheter och möjligheter.

12 Diskrimineringslagens definition av funktionsnedsättning Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

13 Diskrimineringsgrunder = utsatta grupper Personer som tillhör följande grupper anses vara särskilt utsatta för risken att bli diskriminerade: Etnisk tillhörighet Funktionsnedsättning Religion eller annan trostillhörighet Sexuell läggning Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder

14 När har man blivit diskriminerad? Alla former av negativ särbehandling är inte diskriminering. Det krävs att en person har blivit missgynnad genom att behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation (direkt diskriminering) Ex. au-pair. Missgynnandet måste ha en koppling till någon av den sju diskrimineringsgrunderna. Ex. försäljningspersonal Missgynnandet måste också ske inom något av de samhällsområden som omfattas av lagen.

15 Samhällsområden Arbetsliv Utbildning Arbetsmarknadspolitisk verksamhet/arbetsförmedling Start eller drift av näringsverksamhet Medlemskap i arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer Varor, tjänster och bostäder Hälso- och sjukvård Socialtjänst Socialförsäkringssystemet Värnplikt och civilplikt Bemötande av person i offentlig anställning

16 Vilka samhällsområden täcks inte av lagen? Den privata sfären Ideella organisationer (arbetsgivare) Rättsväsendet

17 Former av diskriminering Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Trakasserier Sexuella trakasserier Instruktion att diskriminera Bristande tillgänglighet

18 Vart kan man vända sig? Fackförening (arbetslivet) Lokal antidiskrimineringsbyrå Diskrimineringsombudsmannen (fåtal pilotfall) Justitieombudsmannen (granskar myndigheter) Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) Patientnämnd (rådgivning om vården) NSPH:s medlemsorganisationer

19 Brott mot personer med funktionsnedsättning Brott mot kvinnor och män med funktionsnedsättning är till stor del ett outforskat område. Det saknas rikstäckande studier. De vanligaste brotten mot personer med funktionsnedsättning är misshandel, sexuellt våld, bedrägerier, stöld och olaga hot. Funktionsnedsättning registreras inte vid anmälan.

20 Brott mot äldre Äldre kvinnor med funktionsnedsättning utsätts oftare för brott än män och övergreppen är av allvarligare slag. Våldsutsatthet hos äldre kan vara svår att upptäcka

21 Brott mot kvinnor Våldet följer samma mönster som våld mot kvinnor i allmänhet. En riskgrupp som särskilt pekas ut är kvinnor med psykiska funktionsnedsättningar. Våldet riktar sig mot själva funktionsnedsättningen.

22 Brott mot män När det gäller våldsbrott följer dessa inte samma mönster som våld mot män i allmänhet. Män med funktionsnedsättning som blir utsatta för våld är ofta bekanta med förövaren. Män med psykiska funktionsnedsättningar blir vanligast utsatta i hemmet eller på särskilda boenden.

23 Särskilda riskfaktorer Beroende Osynlighet Sårbarhet

24 Medvetenheten inom rättsväsendet Ett första hinder för lika villkor inom rättsväsendet är bristande kunskap hos personalen. Detta påpekades redan av den nationella psykiatrisamordningen (2006) som ansåg att kvinnor och män med psykiska funktionsnedsättningar har en svag rättssäkerhet. Ett andra hinder är förutfattade meningar beträffande trovärdigheten hos personer med psykisk funktionsnedsättning. Ett tredje hinder är bristande tillgänglighet. Fysisk Informativ Kommunikativ

25 Möjlighet till stöd för brottsutsatta Brottsofferjouren, oftast kontakt via polisen Drygt 90 lokala jourer Vittnestödverksamhet Personligt ombud kan ge stöd i myndighetskontakter Kostnadsfria Fristående

26 Vad kan du göra? Möten bör hållas i en lugn och ostörd miljö. Undvik att småprata Säg rakt och tydligt vad du menar och ge både muntlig och skriftlig information. Ge personen gott om tid, både för samtalet och för att formulera sina svar. Ställ enkla och konkreta frågor. Försäkra dig om att personen verkligen har förstått genom att be hen att återberätta vad ni kommit överens om. Hjälp till att fylla i eventuella blanketter.

27 Lite statistik Knappt hälften av domarna känner till vilket stöd som kan erbjudas brottsutsatta personer med funktionsnedsättning. Knappt två tredjedelar av polismyndigheterna har en handlingsplan för tillgänglighet. Brottsoffermyndigheten har endast utbildat 69 personer om funktionsnedsättning

28 Några exempel på myndigheter och andra som kan ge stöd och information Brottsoffermyndigheten Nationellt centrum för kvinnofrid Polisen Sveriges kommuner och landsting (SKL) Brottsofferjouren (RFSL:s Brottsofferjour) Handikappförbunden

29 Dra nytta av projektet! Använd rådgivningen för frågor om diskriminering Skicka in din anonyma historia eller läs andras Läs fler tips på vår hemsida på Projekt Starta eller gå med i en studiecirkel ( Din rätt, arrangeras av bl.a Sensus, material finns i vår webshop) Följ oss på Facebook: Diskriminering pga psykisk ohälsa Nå oss på johanna.wester@nsph.se eller rådgivningen på diskriminering@nsph.se Tack för oss!