Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Transkript

1 Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta en utredning för att göra en bred översyn av de arbetsmarknadspolitiska insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) och deras familjer. Vi företräder personer med egna funktionsnedsättningar, anhöriga och personal som möter våra grupper inom t.ex. skola, vård, socialtjänst, arbetsförmedling och försäkringskassa. Bland våra medlemmar finns personer med ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och Tvångssyndrom (OCD), Språkstörning samt personer med nedsatt förmåga att läsa, skriva och räkna. Sammanfattning Ur Riksförbundet Attentions synvinkel har utredningen tagit sig an väldigt viktiga frågor. Flera av förslagen är också ett steg i rätt riktning när det gäller att stödja människor att leva ett självständigt liv med möjlighet att kunna arbeta. Även om vi ställer oss positiva till många av utredningens förslag anser vi, i likhet med Handikappförbunden, att utredningen inte tillräckligt tydligt lyfter individens medbestämmande och delaktighet i processerna. Vi hade gärna sett att lönestöden utformades som en rättighet för individen, snarare än som en ersättning till arbetsgivaren. Attention anser också att större fokus borde ligga på arbetsgivarnas, myndigheternas och samhällets attityder till personer med nedsatt arbetsförmåga, i synnerhet till personer med psykisk ohälsa. Vår erfarenhet är att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har stora svårigheter att tillgodogöra sig de stöd som finns på grund av krångliga och otillgängliga regelverk. Myndigheterna ställer stora krav på personernas egen initiativkraft och förmåga att veta vart man ska vända sig. Den som inte har en anhörig eller annan stödperson som kan hjälpa till i processen riskerar att bli utan hjälp. Denna problematik tas inte upp i utredningen, men vi anser att det vid genomförandet av förslagen är ytterst viktigt att blanketter, instruktioner och beslut blir tillgängliga för de personer som behöver stöden. Riksförbundet Attention ställer sig bakom förändringen att avskaffa lönebidrag och införa lönestöd för utveckling respektive trygghet. Vi tror att en förenkling bland stöden är till gagn för förståelse och förutsägbarheten hos våra målgrupper. Vi anser i likhet med utredningen att typen av stöd ska utgå från individens behov. Attention avvisar därför förslaget att yngre personer enligt utredning alltid bör prövas mot Riksförbundet Attention Tel: Förmansvägen 2 E-post: kansliet@attention-riks.se Stockholm Hemsida:

2 utvecklingsstödet. En yngre person kan behöva lönestöd för trygghet, inte bara som en arbetsmarknadsåtgärd utan också som en möjlighet att kunna fokusera på sitt arbete istället för att känna oro för sin ekonomiska situation som är fallet vid täta omprövningar. Riksförbundet anser att lönebidrag ska beviljas som ett stöd för individen, inte som ett stöd till arbetsgivaren. Med dagens, och utredningens, modell har individen små möjligheter att byta arbetsgivare och kunna ta med sig stödet till någon annan. Vi menar att detta skapar begränsande strukturer för den enskilde och inte utgår från individens behov. Attention ser positivt på att utredningen föreslår en höjning av lönestödet. Vi instämmer också i att lönestödet bör indexeras framöver för att förhindra att stödet urgröps över tid. Vi ser mycket positivt på att utredningen föreslår att befintliga arbetsgivare ska kunna vara föremål för lönestöd. Attention instämmer i förslaget att nystartsjobb kan vara ett alternativ för vissa individer med funktionsnedsättningar. Vi instämmer i utredningens förslag om flera ekonomiska bidrag till arbetsgivaren för att täcka arbetsgivarens kostnader för arbetsledning, anpassning med mera i form av anordnarbidrag, utvecklingsbidrag och personligt biträde.- Likaså att SIUS-stödet ska utökas med personer och möjligheten att införa trainee-platser. Vi ser en stor fördel i att personer med behov av ett yrke kan få komplettera sina betyg på en folkhögskola, och anser att en utökning till sex månader är en bra början. De otydliga reglerna för studiestöd från CSN bidrar till stor oro hos våra medlemmar. Vi instämmer i utredningens förslag att personer med aktivitetsersättning kan känna större tillit och lust att pröva på arbete om en förnyad prövning av arbetsförmågan inte behöver ske. Det är inte ovanligt att våra grupper anför just rädslan för att stå utan ekonomisk trygghet som ett av skälen till att man inte vågar prova på arbete eller studier. Med en ökad ekonomisk trygghet anser vi att individerna kan ges större handlingsförmåga och möjlighet att testa sig fram. Generella synpunkter på utredningens förslag Attention delar de åsikter som framförs i Handikappförbundens yttrande, men vill särskilt betona följande: Ur Riksförbundet Attentions synvinkel har utredningen tagit sig an väldigt viktiga frågor. Flera av förslagen är också ett steg i rätt riktning när det gäller att stödja människor att leva ett självständigt liv med möjlighet att kunna arbeta. Även om vi ställer oss positiva till många av utredningens förslag anser vi, i likhet med Handikappförbunden, att utredningen inte tillräckligt tydligt lyfter individens medbestämmande och delaktighet i processerna. Vi hade gärna sett att lönestöden utformades som en rättighet för individen, snarare än som en ersättning till arbetsgivaren. Exempelvis hade vi gärna sett att den enskilde själv skulle kunna använda lönebidraget till sitt eget företag och utan särskild prövning kunna flytta med när man byter arbetsgivare. Med dagens modell utformas bidragen som en kompensation för att en person, p g a sin funktionsnedsättning, inte kan arbeta heltid. Fokus på heltiden som norm skapar en negativ bild av personernas egentliga arbetsförmåga. Arbetsgivaren ska s a s kompenseras för att personen inte kan arbeta heltid. Vi menar att konstruktionen utgår ifrån att alla ska arbeta heltid, istället för att vissa personer har en arbetsförmåga som uppgår till 20 timmar/vecka. Genom att beskriva personens kapacitet - istället för bristande kapacitet - skulle en annan attityd till personer med funktionsnedsättningar etableras, anser vi. I takt med att samhällets krav ökar blir det allt svårare för vissa grupper att vara en del av en arbetsgemenskap. Är det deras fel att samhället inte längre fungerar för alla? Sida 2 av 5

3 De rent praktiskt aspekterna kring administrationen lyfts inte i utredningen, och måhända ligger det inte i utredningens direktiv att titta på detta. Likväl är det en mycket viktig fråga att lyfta hur anpassade är dessa system till våra grupper? Vår erfarenhet är att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har stora svårigheter att tillgodogöra sig de stöd som finns på grund av krångliga och otillgängliga regelverk. Funktionsnedsättningarna gör det svårt att tillgodogöra sig myndigheternas instruktioner, man tappar läkarintyg eller skickar dem till fel personer, man missar inplanerade möten eller vet inte vilka rättigheter man har. De myndigheter som är satta att administrera stöden uppfattar inte att det är deras skyldighet att kompensera för individens funktionsnedsättning: den som inte klarar av att fylla i blanketterna korrekt förlorar sin rätt till stöd alldeles oavsett hur stort behovet är. Myndigheterna ställer stora krav på personernas egen initiativkraft och förmåga att veta vart man ska vända sig. Den som inte har en anhörig eller annan stödperson som kan hjälpa till i processen riskerar att bli utan hjälp. Denna problematik tas inte upp i utredningen, men vi anser att det vid genomförandet av förslagen är ytterst viktigt att blanketter, instruktioner och beslut blir tillgängliga för de personer som behöver stöden. Utredningen problematiserar kring samhällets attityder i avsnittet om andra länders stöd till personer med nedsatt arbetsförmåga. Attention anser att större fokus borde ligga på arbetsgivarnas, myndigheternas och samhällets attityder till personer med nedsatt arbetsförmåga, i synnerhet till personer med psykisk ohälsa. Kunskapen och kompetensen hos exempelvis Försäkringskassa och Arbetsförmedlingen är delvis bristfällig. Vi saknar förslag i denna del. Lönestöd för utveckling respektive trygghet Utredningen föreslår att lönebidrag enligt nuvarande regelverk avskaffas och att istället införs lönestöd för utveckling respektive lönestöd för trygghet. Avgörande för vilken typ av lönestöd personen får är hur långvariga behoven är. Utredningen föreslår att lönestödet kan kombineras med andra stöd och insatser. För unga personer med funktionsnedsättning bör utvecklingsanställning alltid prövas i första hand. Riksförbundet Attention ställer sig bakom förändringen att avskaffa lönebidrag och införa lönestöd för utveckling respektive trygghet. Vi tror att en förenkling bland stöden är till gagn för förståelse och förutsägbarheten hos våra målgrupper. Vi anser i likhet med utredningen att typen av stöd ska utgå från individens behov. Attention avvisar dock förslaget att yngre personer enligt utredning alltid bör prövas mot utvecklingsstödet. Det är vår uppfattning att omprövningar av ekonomiskt stöd innebär hög psykisk stress och oro för våra medlemmar där ångest och depressioner är mycket vanligt. Vi anser att omprövningar ska ske med stor hänsyn till de grupper som är föremål för besluten och ifrågasätter om utredningen har tagit i beaktande individernas behov av stabilitet och ekonomisk trygghet. Attention menar att uppdelningen mellan yngre personer och övriga är olycklig och att individuell bedömning även ska inkludera hur stort behov av ekonomisk trygghet och stabilitet individen behöver när beslut fattas. En yngre person kan därför behöva lönestöd för trygghet, inte bara som en arbetsmarknadsåtgärd utan också som en möjlighet att kunna fokusera på sitt arbete istället för att känna oro för sin ekonomiska situation som är fallet vid täta omprövningar. Enligt utredningens förslag ska lönestöd beviljas av Arbetsförmedlingen tillsammans med arbetsgivaren, dvs en fortsättning på den tidigare beslutsmodellen. Riksförbundet anser att lönebidrag ska beviljas som ett stöd för individen, inte som ett stöd till arbetsgivaren. Med dagens, och utredningens, modell har individen små möjligheter att byta arbetsgivare och kunna ta med sig stödet till någon annan. Den som inte trivs på sin arbetsplats måste med nuvarande förslag gå igenom en ny prövning, trots att nedsättningen oftast redan är klarlagd. Vi menar att detta skapar begränsande strukturer för den enskilde och inte utgår från individens behov. Sida 3 av 5

4 Lönestödens storlek och lönestöd till befintlig arbetsgivare Utredningen föreslår en höjning av befintlig nivå från kronor/månad till 0,45 % av prisbasbeloppet (år 2012 motsvarande kr/månad). I förslaget ligger också en indexering av beloppen genom kopplingen till prisbasbeloppet. Utredningen föreslår att lönestöd kan betalas ut till den befintliga arbetsgivaren, vilket inte är möjligt idag. Attention ser positivt på att utredningen föreslår en höjning av lönestödet. Vi instämmer också i att lönestödet bör indexeras framöver för att förhindra att stödet urgröps över tid. Vi ser mycket positivt på att utredningen föreslår att befintliga arbetsgivare ska kunna vara föremål för lönestöd. Det är inte ovanligt att personer som får diagnos senare i livet får problem hos arbetsgivaren, individen kan ha haft svårigheter att utföra arbetsuppgifterna tillfullo och upptäcker sent att detta beror på en funktionsnedsättning. Det är tyvärr vanligt att arbetsgivaren då meddelar personen att de inte längre kan arbeta kvar och att de kommer att sägas upp. Vi ser positivt på att det i ett sådant läge kan utgå lönestöd direkt utan att personen behöver bli uppsagd först. Nystartsjobb för personer med funktionsnedsättning Enligt utredningens förslag ska nystartsjobb vara ett alternativ för vissa personer med mindre omfattande funktionsnedsättningar om förutsättningarna är goda för att arbetet efter perioden med nystartsjobb kan fortsätta utan subvention. Insatsen kan kombineras med andra stöd och insatser. Attention instämmer i förslaget att nystartsjobb kan vara ett alternativ för vissa individer med funktionsnedsättningar. Vi anser dessutom att det är intressant att så många personer med funktionsnedsättningar använder sig av denna modell. Vi tror att det är den förhållandevis lilla omfattningen på administrationen som är en del av förklaringen till att nystartsjobben blivit en populär ingångsport och som tidigare vill vi framhålla individens egen makt som en viktig faktor. Vi skulle önska att subventionen kunde kombineras med lönestöd efter att kompensationen för arbetsgivaravgiften upphört. Anordnarbidrag och personligt biträde Utredningen föreslår flera ekonomiska bidrag till arbetsgivaren för att täcka arbetsgivarens kostnader för arbetsledning, anpassning med mera i form av anordnarbidrag, utvecklingsbidrag och personligt biträde. Attention instämmer i förslagen och anser att utredningens förslag överensstämmer med de behov som arbetsgivare har. För personer med exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behövs kontinuerligt stöd, vilket har varit svårt med nuvarande ersättningsmodell. Möjligheten att få ett personligt biträde är troligen inte lika vanlig bland våra grupper, men även detta förslag ser vi positivt på. Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS) FunkA-utredningen föreslår att s k SIUS-stödet ska utökas med personer och dessutom kan utföras av andra än Arbetsförmedlingen. Attention har god erfarenhet av SIUS-stödet och instämmer i förslaget att detta stöd ska utökas. Om stödet finns i Arbetsförmedlingens regi eller hos någon annan har vi ingen uppfattning om, huvudsaken är att kompetensen är densamma. Trainee-utbildningar Enligt förslaget från utredningen ska Arbetsförmedlingen få i uppdrag att upphandla traineeutbildningar som ska genomföras i nära samarbete med branschorganisationer och företag som har behov av att rekrytera personal. Sida 4 av 5

5 Attention ser mycket positivt på att traineeutbildningar kan vara en del av Arbetsförmedlingens utbud. Vi vet att många av våra medlemmar har stor kapacitet i miljöer som är anpassade till deras funktionsnedsättningar. I dagsläget finns det alltför få arbetsplatser som tar tillvara på styrkorna hos personer med ADHD, ADD eller Aspergers syndrom, för att nämna några exempel. Möjligheter att pröva studier på folkhögskola Utredningen föreslår att unga personer med funktionsnedsättningar upp till 30 år som saknar fullständiga gymnasiebetyg ska ges möjlighet till sex månaders förberedande utbildning på folkhögskola. Tyvärr har skolan/gymnasieskolan stora brister i undervisningen för personer med NPF och bland våra medlemmar saknar många behörighet när de lämnar skolan/gymnasieskolan. På grund av en mognadsförsening hos många av våra diagnosbärare är det inte ovanligt att studiemotivationen infinner sig först sedan personen blivit myndig. Vi ser en stor fördel i att personer med behov av ett yrke kan få komplettera sina betyg på en folkhögskola, och anser att en utökning till sex månader är en bra början. De otydliga reglerna för studiestöd från CSN bidrar till stor oro hos våra medlemmar. Riksförbundet har genom sina kontakter med olika arbetsmarknadsprojekt sett fördelen med att våra grupper kan få utbilda sig inom det befintliga utbudet inom Komvux eller folkhögskola. Vägar in för unga med aktivitetsersättning Utredningen föreslår i denna del att de särskilda reglerna för personer med icke tidsbegränsad sjukersättning bör gälla även för personer som har rätt till aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga. Vi instämmer i utredningens förslag att personer med aktivitetsersättning kan känna större tillit och lust att pröva på arbete om en förnyad prövning av arbetsförmågan inte behöver ske. Det är inte ovanligt att våra grupper anför just rädslan för att stå utan ekonomisk trygghet som ett av skälen till att man inte vågar prova på arbete eller studier. Våra grupper upplever ofta en svår tid mellan 19 och 29. Den relativa tryggheten i skolan/gymnasiet försvinner och samhället förväntar sig att personen ska kunna klara av att leva ett självständigt liv. Samtidigt är individerna ofta beroende av sina föräldrar för att klara det vanliga livet med bostad, matinköp och hygien. Med en ökad ekonomisk trygghet anser vi att individerna kan ges större handlingsförmåga och möjlighet att testa sig fram. Ann-Kristin Sandberg Förbundsordförande Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionshinder. Vi arbetar för att de barn, ungdomar och vuxna som finns bakom diagnoserna ska få det stöd som de behöver och bli bemötta med respekt. Sida 5 av 5