Ekonomi i gungning

Transkript

1 Ekonomi i gungning en undersökning om hur svårigheter med ekonomin hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar leder till stress och oro samt behovet av stöd Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Fokus ligger på hur våra medlemmar uppfattar sin privatekonomi och vilket stöd de efterfrågar när det gäller att hantera den. Rapporten redogör för en enkätundersökning genomförd januari och februari 2014.

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 RESULTAT AV ENKÄTEN... 4 Privatekonomiska utmaningar... 4 Figur 1: Anser du att du har en god ekonomi?... 5 Figur 2: Vad skapar de största svårigheterna för dig?... 5 Figur 3: Har du skulder?... 6 Behov av stöd och hjälp med ekonomin... 6 Figur 4: Har du sökt och fått JA till någon eller några av följande insatser?... 7 Figur 5: Har du sökt och fått NEJ på någon/några av följande insatser?... 7 Figur 6: Kan de som hjälper dig tillräckligt om din funktionsnedsättning?... 8 Figur 7: Är insatserna till hjälp för dig?... 8 Frågor om God man och förvaltare... 8 Figur 8: Fick du bra information om vad ett godmanskap innebar innan du fick God man? 9 Figur 9: Hur nöjd är du med den hjälp du får av din Gode man?... 9 Figur 10: Är det tydligt vad din gode man/förvaltare ska göra och vad andra ska göra?... 9 Figur 11 Mellan vilka aktörer är rollfördelning mest otydlig? ATTENTIONS FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR... 12

3 3 RESULTATET I KORTHET Riksförbundet Attention genomförde i januari och februari 2014 en enkätundersökning om behovet av stöd i privatekonomiska frågor. Enkäten vände sig till de av våra medlemmar som tycker att det är svårt att hantera sin privatekonomi (betala räkningar, planera så att pengarna räcker, motstå impulsköp, ansöka om stöd, etc.). Syftet med enkäten var att ge Attention kunskap om vilka krav vi ska ställa på samhällets stöd. Enkäten besvarades av personer. Det måste ses som ett bra gensvar i en känslig fråga. 81 % av de svarande var mellan 30 och 59 år. 16 % var mellan 18 och 29 år. Endast 3 % var över 60 år. 24 % av de som svarade bodde i ensamhushåll. 20 % bodde själva med ett eller flera barn. 46 % var sambo med ett eller flera barn. 42 % av de svarande saknar regelbundet sparande. 40 % uppger att det är svårt att få pengarna att räcka till och 16 % anser att deras pengar inte räcker till de nödvändiga utgifterna. Orsaken till svårigheterna rankar man enligt följande (flera svarsalternativ var möjliga): För låg inkomst (53 %) Svårigheter att se helheten (35 %) För höga utgifter (34 %) Impulsköp (30 %) Glömmer betala räkningar (20 %) SMS-lån (1 %) På frågan om man får hjälp av någon att betala räkningar och skriva ansökningar m.m. svarar 47 % att man inte behöver sådan hjälp. 22 % säger att de inte får någon hjälp, men skulle behöva det. De som får hjälp får det av: Partner (16 %) Släkting (13 %) Boendestödjare (5 %) Annan (3 %) Vän (2 %) God man (2 %) Personligt ombud (2 %) Förvaltare (0,5 %) Undersökningen visar att många av våra medlemmar lever i en utsatt situation, där man hela tiden oroar sig för sin ekonomi, säger Attentions ordförande Anki Sandberg. Tyvärr förefaller inte den hjälp som finns fungera optimalt. Många är beroende av sina anhöriga, vilket riskerar att skapa spänningar inom familjen och minskar möjligheterna till självständighet. Undersökningen finns att ladda ner på Publicera gärna rapporten, men kom ihåg att uppge källan.

4 4 BAKGRUND Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och deras familjer. Vi företräder personer med egen diagnos, deras anhöriga och personal som möter våra grupper inom exempelvis skola, vård, socialtjänst, arbetsförmedling och andra instanser. Attention har medlemmar i 58 lokala föreningar. Bland våra medlemmar finns personer med adhd, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom och tvångssyndrom (OCD), språkstörning samt personer med nedsatt förmåga att läsa, skriva och räkna. NPF innebär svårigheter som beror på hur hjärnan fungerar. Orsaken är biologisk och har ingenting med uppfostran eller intelligens att göra. Funktionsnedsättningen syns inte utanpå, men påverkar personens beteende. Det är vanligt att personer med NPF har svårt med reglering av uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsnivå, samspelet med andra människor samt inlärning och minne. Arten och graden av svårigheter varierar. När de blir så stora att de väsentligt påverkar individens utveckling och möjligheter att fungera i samhället uppnår man gränser för en diagnos De svårigheter vi beskriver påverkar individen och dennes familj på ett genomgripande sätt. Många har svårt att nå målen i skolan, vilket i sin tur påverkar möjligheten att få ett bra jobb och en stabil ekonomi. Anhöriga lever ofta under stor press och samhällets stöd till våra grupper släpar efter. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar innebär ofta svårigheter med minne, automatisering, att skapa rutiner och organisera samt att få överblick och påbörja respektive avsluta uppgifter och projekt. Det kan få stora negativa effekter på möjligheten att sköta sin privatekonomi vilket är anledning till att Attention under flera år med stöd av Konsumentverket uppmärksammat frågan om privatekonomi. RESULTAT AV ENKÄTEN För att se hur våra medlemmar upplever sin privatekonomi, och vilket stöd de behöver för att hantera den, genomförde Attention i januari och februari 2014 en webbenkät. Enkäten besvarades av 1240 personer. Det är ett bra gensvar i en känslig fråga. 81 % av de svarande var mellan 30 och 59 år. 16 % var mellan 18 och 29 år. Endast 3 % var över 60 år. 24 % av de som svarade bodde i ensamhushåll. 20 % bodde själva med ett eller flera barn. 46 % var sambo med ett eller flera barn. 42 % saknar regelbundet sparande. 33 % spar lite grand och 25 % saknar helt sparande. Nedan följer en redovisning av resultatet. Längst bak finns Attentions kommentar och krav på förbättringar. Privatekonomiska utmaningar Privatekonomi innebär en stor utmaning för många med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vilket bekräftas av enkätsvaren. Frisvaren visar på en stor spännvidd. Allt ifrån att man anser att ekonomin är god, ibland på grund av att man har en välbetald partner, till att man upplever en ekonomisk osäkerhet. Mer än hälften anser att det är svårt att få pengarna att räcka till.

5 5 Figur 1: Anser du att du har en god ekonomi? Ja 14,6% Ja, ganska bra 31,8% Nej, det är svårt att få pengarna att räcka till 37,9% Nej, mina pengar räcker inte alls 15,7% Många befinner sig i en väldigt utsatt situation vilket kan exemplifieras av följande svar: Hemlös och utförsäkrad. Väntar på svar, om jag får tillbaka sjukpenning. Jagad av kronofogden sedan 24 år. Jag är evighetsgäldenär som en direkt konsekvens till mitt funktionshinder (Asperger) när jag inte förstod bättre så mitt liv är slut. Massor av saker som går sönder p.g.a. av sonens utbrott. Kan bli sämre. Svårt med att söka bidrag/ hitta all information, förstå hur man läser information och hur fylla i blanketter. Etta med el ca 4000kr o aktivitetsstöd kr/ mån + allt = tufft! Figur 2: Vad skapar de största svårigheterna för dig? 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% För låg inkomst För höga utgifter Impulsköp SMS-lån Svårigheter att se helheten Glömmer betala räkningar De största svårigheterna som enkäten visat är att deltagarna har för höga utgifter, för låg inkomst och svårigheter att se helheten av sin ekonomi. Men en rad andra faktorer och svårigheter har också förts fram av de som svarat. Bl.a. att man har tidigare skulder som man försöker att betala av samtidigt som det finns en oro om man får tillräckligt med lön eller bidrag nästkommande månader. Många har även framfört att de har svårigheter i att tackla oförutsedda utgifter till följd av dessa faktorer. Tappar bort räkningar, slösar på dyr mat för jag inte orkar laga mat. Flera kreditköpskostnader sedan tidigare låg inkomst.

6 6 Figur 3: Har du skulder? För mycket problem för att få grepp om det hela. Ilande känsla att jag glömt någon räkning som ska betalas, känsla att vara jagad ekonomiskt. Svårighet att lägga upp vardagen så att inköp kan göras till lägsta pris, exempelvis hitta begagnade kläder till barnen istället för att i panik köpa allas vinterkläder till fullt pris. Min sambo med diagnos ADHD står för impulsinköpen och glömmer betala sina egna räkningar. Svårt att få en rutin och helhet när man måste ansöka pengar från flera håll varje månad. Ja, många som är belastande 18,2% Ja, några få 16,6% Ja, men sådana jag har kontroll på 43,5% Nej, tidigare, men inte nu 9,3% Har aldrig haft skulder 12,4% Riksförbundet Attentions undersökning bekräftar att det kan vara dyrt att ha en utsatt ekonomisk situation. Bland svaren finns exempel på hur en tidigare låg inkomst lett till lån och skulder som belastar personens ekonomiska situation också långt senare. Även att vara beroende av olika former av ekonomiska bidrag från flera håll försvårar individens möjlighet att få en helhetsbild, få till rutiner och göra en långsiktig ekonomisk planering. Det riskerar att bidra till inlåsningseffekter., t.ex. genom att varje form av eget arbete omedelbart leder till minskade bidrag. Också själva funktionsnedsättningen kan påverka den ekonomiska situationen på olika sätt. Saker tappas bort, räkningar försvinner eller betalas för sent vilket kan leda till ökade utgifter. En vanlig svårighet för Attentions målgrupper är förmågan att planera. I en privatekonomisk situation kan det leda till att det är svårt att storhandla rationellt, köpa till extrapris eller att köpa vinterkläder på rean inför nästa säsong. Istället hamnar man i kostsamma sista minutenlösningar. Behov av stöd och hjälp med ekonomin Svaren visar att många av de svarande skulle vara behjälpta av stöd av olika slag för att få ordning på sin ekonomi. En del efterfrågar hjälp med att få överblick över exempelvis en skuld, andra mer kontinuerligt stöd med att betala räkningar och ansöka om olika former av bidrag. På en fråga om man får hjälp så svarar nästan hälften (47 %) att de inte behöver hjälp. 22% svarar att de inte får någon hjälp men skulle behöva det. Av dem som får hjälp är det främst en partner eller släktingar som ger stöd. En del har även stöd från god man, boendestödjare eller personligt ombud. Svaren synliggör också att tillgången till stöd kan behöva utvecklas. Många vet inte om vilka stödinsatser som finns eller hur man ansöker om dem. Har haft god man men tvingats avsluta eftersom överförmynderiet nu kräver att jag ska betala insatsen själv. Det har jag inte råd med.

7 7 Har haft vårdbidrag, som drogs in p.g.a. "omständigheter", har överklagat o väntar på omprövning. Är egen företagare med anställda. Höll på att gå i konkurs i början men med hjälp av ordningsam hustru och bokhållare går det äntligen bra nu när jag snart är inne på mitt åttonde år. Figur 4: Har du sökt och fått JA till någon eller några av följande insatser? Nej, jag har inte sökt 33,6% Bostadsbidrag 20,6% Aktivitetsersättning 14,4% Handikappersättning 2,6% Sjukersättning 17,7% Vårdbidrag 27,4% Assistans 1,0% Boendestöd 12,9% Personligt ombud 3,7% Budget- och skuldrådgivare 3,5% God man 3,1% Förvaltare 0,5% Annan insats 4,7% Det finns en rad olika stödinsatser för privatekonomi som personer med funktionsnedsättning. Både olika former av bidrag och stöd i form av en person som stödjer praktiskt med ekonomiska frågor. Den vanligast sökta insatsen är vårdbidrag, bostadsbidrag, sjukersättning, aktivitetsersättning och boendestöd. Betydligt färre har sökt budget- och skuldrådgivare, personligt ombud, god man och handikappersättning, se ovan. Figur 5: Har du sökt och fått NEJ på någon/några av följande insatser? Har ej sökt 74,7% Bostadsbidrag 9,2% Aktivitetsersättning 3,0% Handikappersättning 2,6% Sjukersättning 6,5% Vårdbidrag 4,1% Assistans 2,4% Boendestöd 2,3% Personligt ombud 1,6% Budget- och skuldrådgivare 2,0% God man 1,4% Förvaltare 0,4% I tabellen ovan redovisas vilka som sökt och fått nej till insatser. De fria svaren förtydligar siffrorna ovan och synliggör att det kan vara svårt att hitta rätt form av stöd: Har försökt kontakta personligt ombud utan resultat men det har runnit ut i sanden.

8 8 Många ansökningar är nej från början, med överklagan och ändrat beslut som följd. Behöver stöd men är på fel ort!!!! Sökte boendestöd för att få hjälp med städning då mitt barn är väldigt intensivt och jag inte hinner med allt med endast två händer. Fick avslag för jag har för stora förmågor. Nu har det löst sig bra då min sambo flyttat in. Figur 6: Kan de som hjälper dig tillräckligt om din funktionsnedsättning? Jag får ingen hjälp 50,3% Ja, mycket 9,4% Ja, en del 24,3% Nej, inte alls 16,0% Kunskap om funktionsnedsättningarna är ofta en stor hjälp för att hantera ekonomin, och en av frågorna rörde huruvida de som hjälper en kan tillräckligt mycket om funktionsnedsättningarna. Mer än hälften uppger att de inte får någon hjälp, men bland dessa återfinns även personer som uppger att de inte behöver någon hjälp (se ovan). Drygt 40 % anser att de som hjälper inte kan tillräckligt mycket om funktionsnedsättningen, se ovan. Tycker oftast att t.ex. arbetsterapeut, och "medicin-sköterskan" inte kan hjälpa mig särskilt mycket, så jag har slutat att söka hjälp. Mitt boendestöd är totalt värdelös. Hon fattar inte alls hur tufft det är att ha ADHD. På arbetsförmedlingen fattar de ingenting. De borde utbilda några stycken om funktionsnedsättning och endast använda sig av de personerna till oss med funktionsnedsättning. De kastar runt en bland massa olika personal och alla är lika "korkade", men när själv bad att få byta kontaktperson där för att hon jag hade var så hemskt otrevlig och elak så fick jag inte. När jag hade hjälp ansåg jag ej att de hade nog kunskap om mej. Tidigare kontakter med arbetsförmedlare som saknat kunskaper. Min partner vet å hjälper till massor. Får hjälp av min mamma. Hon förstår... Figur 7: Är insatserna till hjälp för dig? Jag får ingen hjälp 52,8% Ja, mycket 12,8% Ja, en del 27,8% Nej, inte alls 6,6% Frågor om God man och förvaltare För den som själv är förhindrad att bevaka sin rätt och förvalta sin egendom kan en god man vara en bra insats. Godmanskap innebär att den gode mannen utför uppgifter för någons

9 9 räkning, exempelvis att betala räkningar, ta hand om egendomar och ha kontakt med sociala myndigheter. Det är en frivillig insats som individen själv ansöker om. Som med alla andra insatser menar Riksförbundet Attention att kunskap är en nyckelfråga. Den som beviljas en insats behöver ha kunskap om vad den innebär och personer som ska stödja personer med funktionsnedsättning i vardagen behöver ha kunskap om funktionsnedsättningen och individens behov för att insatsen ska kunna ge önskat resultat. Därför är det anmärkningsvärt att så många som 35 % svarade att de inte fick bra information om vad ett godmanskap innebar innan de fick god man. 25 % svarade att de delvis fick bra information. Bara 9 % svarade att informationen var väldigt tydlig. Frågan hänger delvis ihop med den följande frågan som handlar om hur nöjd man är med den hjälp man får av sin gode man. En majoritet är väldigt nöjda (41,5 %) eller ganska nöjda (19 %) med den hjälp de får av sin gode man, men så många som nästan 40 % är inte nöjda med hjälpen. Figur 8: Fick du bra information om vad ett godmanskap innebar innan du fick God man? Ja, väldigt tydlig 8,7% Ja, delvis 24,6% Nej 34,8% Om JA, vem gav dig informationen? 31,9% Min mamma är min förvaltare, vi har bestämt det själva och jag har gett henne fullmakt. Vi pratar hela tiden om vad det innebär. Hon vill att jag ska veta hur min ekonomi ser ut. Mina föräldrar ordnade god man, aktivitetsersättning, insats om råd och stöd för vuxna. Jag fixar själv inte det. Figur 9: Hur nöjd är du med den hjälp du får av din Gode man? Väldigt nöjd 41,5% Ganska nöjd 18,9% Inte nöjd 39,6% Figur 10: Är det tydligt vad din gode man/förvaltare ska göra och vad andra ska göra? Ja, väldigt tydligt 27,8% Ja, delvis 37,0% Nej 35,2% För många inblandade personer. Förvaltare har gett fullmakt åt en samordnare på öppenvården men det är oftast inte han som samordnar. Det är rörigt.

10 10 Många vet inte skillnaden mellan god man resp., förvaltare. Blir så trött på att de båda insatserna sammanblandas och att det hela tiden är frågan om ekonomi, d.v.s. detta med huvudregeln.. Anser att vid "bevaka rätt" så skall inte j huvudman betala arvode oavsett hur stora tillgångar eller inkomster en resp. huvudman har. Figur 11 Mellan vilka aktörer är rollfördelning mest otydlig? God man/förvaltare och personliga assistenter 4,3% God man/ förvaltare och personliga ombud 10,9% God man/förvaltare och boendepersonal på stödboende 4,3% God man/förvaltare och boendepersonal på särskilt boende 4,3% God man/förvaltare och socialtjänst 13,0% God man/förvaltare och överförmyndare 4,3% God man/förvaltare och sjukhuspersonal/vårdpersonal 6,5% God man/förvaltare och dig 28,3% God man/förvaltare och anhöriga till dig 23,9% En viktig aspekt gäller tydligheten i uppdraget. Enkätsvaren visar att otydligheten mellan olika aktörer och dess respektive rollfördelning och gränsdragningar gäller framför allt mellan den gode mannen och individen själv (28 % har svarat det), mellan god man och ens anhöriga (24 %). Därefter följer otydlighet mellan den gode mannen och socialtjänsten (13 %) respektive personligt ombud (11 %). Vi frågade slutligen vad otydligheten får för konsekvenser. Frågan besvarades av 29 personer. De flesta tar upp att det man känner sig förvirrad och osäker på vilken hjälp man faktiskt kan få. Exempel på svar: Konflikter i familjen. Jag får portionerat ut pengar varje vecka. De tar ändå slut för fort för mig. Jag har inte fått min post i tid av min gode man. Räkningar har inte blivit betalda i tid. Ökad stress istället för minskad. Jag visste inte om personligt ombud. Blåst på min grupplivförsäkring. Det hade varit en fråga för dem. Innan jag fick diagnosen betalade jag två försäkringar, trodde det var samma. Sen hade jag "valt" att sluta betala den rätta. den andra hade jag redan i anställningen (statlig) så där blev det dubbelfel. förlorade typ kr "Man blir inte rik med ADD, men man har inte tråkigt". Samordningen fungerar inte. Min mamma har anmält en kommun och landstinget för bristande samordning och fått rätt men det hjälper inte i alla fall. Det fungerar inte mellan flera aktörer ovan. Genom att gode mannen dels har upplevts som partisk o inte arbetat å huvudmannens vägnar utan vad som är bäst för myndigheten. Därmed även att gode mannen hade gjort upp med Fk om att jag ej skulle få fortsatt Aktivitetsersättning utan få Aktivitetsstöd o bli placerad hos Af. Detta trots att Af redan har sagt ifrån att de inte kan hjälpa mig så mycket mer. Samt även att denna partiskhet kunde ha slutat i att jag blev av med både ekonomi(försörjning)men även bostad(vräkning).

11 11 Förirring ilska pga. att jag inte fattar/orkar fatta vad som gäller. Jag blir förvirrad och orolig och det är jobbigt att fråga om hjälp eftersom jag är allmänt rädd att be om hjälp och rädd att då be fel person om hjälp. Det kan då bli så att vissa saker jag behöver få hjälp med att de blir gjorda inte alls blir gjorda eller att det blir gjort i stress i sista stund. Jag har mycket svårt att hantera stress dessutom. Hur ska man kunna veta vad som är vad om ingen upplyser en! Konsekvensen blir utbrändhet eller andra hälsoproblem för man inte orkar tillslut. Jag vet inte vem som bestämmer fast alla säger det är jag. Boendestödet blandar sig i ekonomin som God mannen sköter alldeles utmärkt. Jag hade kunnat bli skyldig att betala för jobb som ej blivit utfört enligt mina önskemål pga. att ÖFM hade missat hur mycket jag hade i inkomst utan tagit för givet att jag enbart hade FK, trots att jag hade kollat upp med dem om jag skulle bli tvungen att betala något. Det hade också blivit problem med skuldsaneringsrutinerna för mig, vilket de inte tycktes förstå. Hade jag själv inte börjat rota i problemen kring en God Man hade det kunnat sluta illa för mig. Att mina föräldrar får göra saker som min Gode man skulle ha gjort, vilket i praktiken gör mina föräldrar till Goda Män. Hade kanske varit enklast att ha det så också, att mina föräldrar var det, om det hade varit möjligt i lagens mening. God man gäller för min dotter. Jag trodde han skulle hjälpa till med att skaffa den hjälp hon behövde. Men hon kan ju inte åka tåg, buss, knappt heller gå utanför dörren. Vilket betyder att sjukhusbesök är bara att lägga ner. Att jag inte ansöker om god man. Det är för krångligt och myndigheterna hjälper inte till. Ingen ordning alls. Hamnar mellan stolarna hela tiden. Ökad stress. God man som missade att betala in räkningar i tid. Han lyckades att låsa alla mina konton så att jag inte kunde få ut några pengar under 3 veckor. Mina anhöriga och min Banks advokat fick sedan hjälpa till och ordna upp Godemannens alla misstag och felaktigheter med min ekonomi. Har inte fått någon information alls. Den måste jag söka själv men har inte koncentrationen för att orka sätta mig in i något.

12 12 ATTENTIONS FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR Enkätsvaren visar att det nu är hög tid att samhället agerar och tar våra medlemmars behov på allvar. Riksförbundet Attention vill lyfta fram tre åtgärder för att förbättra den ekonomiska situationen för våra medlemmar: 1. Kompetenshöjning och ökad förståelse Det är viktigt att budget- och skuldrådgivare, socialsekreterare, biståndshandläggare, boendestödjare och gode män och andra som på olika sätt stödjer personer med NPF i privatekonomiska frågor får kunskap om såväl funktionsnedsättningarna som de hjälpmedel och strategier som kan göra skillnad. Resurser för detta måste avsättas av respektive huvudman. 2. Samordnat stöd Många av våra medlemmar får hjälp från olika håll. Bristen på samordning gör stödet mindre effektivt. Bättre samordning leder till mindre oro för individen samtidigt som det blir lättare för berörda instanser att få en överblick av situationen och agera därefter. Med bättre samordning blir det mindre risk för att individerna förlorar det stöd de har rätt till och faller mellan stolarna. 3. Tidiga insatser Att snabbt kunna få stöd i sin ekonomiska situation är viktigt för att minska risken för att dra på sig skulder som riskerar att få konsekvenser i form av långvariga ekonomiska problem och svårigheter att teckna avtal, behålla sin bostad och sitt oberoende. Låga trösklar och god tillgång till exempelvis kommunens budget- och skuldrådgivare och personliga ombud är en jämförelsevis billig samhällsinsats som visat sig göra stor skillnad för individen. 4. Gode män och förvaltare Regelverket runt Gode män och förvaltare bör ses över. Kontroll av och insynen i gode mäns/förvaltares arbete bör öka för att säkerställa att de gör det de ska. Alla som ska stödja någon med NPF måste få utbildning om funktionsnedsättningarna. Särskilda medel bör avsättas för detta. 5. Praktisk hjälp med att betala räkning Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan innebära svårigheter med de praktiska momenten som krävs för att betala en räkning. Fler kommuner bör införa möjligheten för personer att få hjälp med att betala räkningar och genomföra enkla betalningar.