Möjlighet att leva som andra

Transkript

1 Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77

2 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som regeringen har bett LSS-kommittén att göra. Först ska regeringen säga ja eller nej till förslagen. Sedan föreslår regeringen att LSS ska skrivas om. Då kan riksdagen säga ja eller nej till det. Det viktigaste med arbetet har varit att personer med funktionsnedsättningar ska kunna leva som andra. Det här är LSS och LASS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar, till exempel rätt till bostad med service, rätt till daglig verksamhet och rätt till kontaktperson och rätt till personlig assistans. Det är en extra lag och Socialtjänstlagen, Hälso- och sjukvårdslagen och andra lagar gäller också för dem som har rättigheter enligt LSS. LASS är lagen om assistansersättning och ger rätt till personlig assistent för dem som behöver mycket stöd. En personlig assistent hjälper en person i vardagslivet, till exempel med att äta, klä på sig eller prata med andra. LSS och LASS började att gälla 1994 och nu vill regeringen undersöka hur lagarna har fungerat och om den behöver ändra något i dem. 3

3 Kort om de viktigaste förslagen LSS-lagen ska finnas kvar och ge rättigheter till personer som behöver mycket stöd länge. Det ska bara vara en lag med både stöd enligt LSS och stöd till personlig assistans. Det ska stå tydligt i LSS på ett ställe vilka rättigheter lagen ger och vad som menas med ett bra stöd. Nu står det på flera ställen. Det ska vara tydliga regler i lagen om hur de som har ansvar ska ge stöd och service så att det blir lika för alla. Regeringen ska undersöka hur människor med funktionsnedsättningar kan leva som andra med hjälp av både LSS och Socialtjänstlagen. LSS ska gälla samma personer som tidigare. Ingen som har fyllt 65 år ska kunna få stöd enligt LSS om han eller hon inte haft det innan. De som har stöd när de fyller 65 år har rätt att ha kvar det stödet. Men de som har rätt till daglig verksamhet har det tills de fyller 67 år. Barn ska ha rätt att tala om vilket stöd de vill ha. En regel i LSS ska ge rätt att tala med barn utan att fråga dem som har vård om barnet, men bara om Socialtjänstlagen får en sådan regel också. 4

4 Alla personliga assistenter för barn och unga ska kontrolleras i olika register. Det gäller inte om en förälder också är assistent åt barnet. De som söker jobb för att ge LSS-stöd ska också kontrolleras i register. Företag som inte kontrollerar sin personal kan förlora sitt tillstånd. Staten ska ha ansvar för och betala personlig assistans. Försäkringskassan ska sköta pengarna. Det ska bara gå att få personlig assistent mer än 20 timmar i veckan. Den som bara behöver vård med till exempel att äta och klä på sig ska inte ha personlig assistans. Det gäller inte barn och unga. Det ska alltid finnas ett avtal mellan den som har assistans och den som ordnar den. Det ska vara större krav på dem som ordnar assistans. Företag ska bara få tillstånd om de kan ge bra stöd. Staten ska kontrollera personlig assistans på samma sätt som den kontrollerar kommunernas stöd enligt LSS och Socialtjänstlagen. 5

5 Socialstyrelsen ska undersöka hur LSS-stöd kan bli bättre. Den egna kommunen ska ha kvar ansvaret för LSS-stöd till en person som bor i en bostad med service i en annan kommun. Bostad för vuxna ska vara gruppbostad, bostad med särskild service för vuxna och särskilt anpassad bostad. De som bor i en gruppbostad eller bostad med särskild service ska inte ha personlig assistent. Regeringen ska undersöka hur personer i gruppbostäder ska slippa betala för rummet alla har tillsammans och inte behöva betala högre hyra än andra för samma bostad. Ett nytt stöd ska ge rätt till stöd i den egna bostad som inte är en gruppbostad. Det ska vara ungefär som hemtjänst. Om det stödet finns behövs inte ledsagarservice och ska inte finnas med i den nya lagen. Personer med psykiska funktionsnedsättningar ska ha rätt till daglig verksamhet. Socialstyrelsen ska undersöka om andra som har rätt till LSS också behöver daglig verksamhet. 6

6 Socialstyrelsen ska arbeta för att det ska finnas fler kontaktpersoner i framtiden. Råd och stöd ska istället kallas särskilt expertstöd. Det stödet kan vara att personer med kunskap om något särskilt ger stöd, till exempel sjukgymnaster, logopeder eller psykologer. En person som har rätt till LSS ska kunna få en individuell plan. Den nya lagen kan börja att gälla tidigast år

7 1. Det här har kommittén arbetat med Kommittén har undersökt skillnader och likheter mellan LSS och andra lagar. Den har undersökt hur LSS fungerar och vad samhället kan göra för att personer med funktionsnedsättningar ska kunna leva som andra. Politiker från flera partier, personer från myndigheter och från handikappföreningar har varit med i kommittén. Personlig assistans Kommittén har särskilt undersökt personlig assistans, vilka som ska ha ansvar för assistansen, skillnader mellan dem som sköter assistans, hur de anställer personliga assistenter och vilka som ska betala för assistansen. Kommittén har följt planer och regler Regeringen har bestämt och planerat vad alla i samhället ska göra för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra. De planerna finns i Från patient till medborgare, Sveriges handlingsplan för handikappolitik. LSS-kommittén följer de planerna och också FNs konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Planerna och FNs konvention finns lättlästa på under Lättläst-tjänsten/material att ladda ner. Där finns också FNs Barnkonvention. 8

8 2. Om LSS och LASS LSS ger rättigheter med olika slags stöd till dessa personer: 1. Personer med utvecklingsstörning och olika slags autism. 2. Personer som i vuxen ålder fått en hjärnskada på grund av en olycka eller sjukdom och har svårt att förstå. 3. Personer som har andra stora funktionsnedsättningar och som behöver mycket stöd. Lagen började att gälla 1994 och den kom till för att personer med funktionsnedsättningar hade sämre liv än andra och inte kunde bestämma över sina egna liv och över det stöd de behövde. De lagar som fanns räckte inte. LASS, Lagen om rätt till personlig assistent kom samtidigt. Staten har betalat en del av den, kommunerna en del. LSS och LASS är en del av hela samhället och ska fungera ihop med andra lagar och regler om diskriminering och tillgänglighet. 3. Hur många har fått stöd enligt LSS? År 2007 hade 58 tusen personer stöd enligt LSS. Det var litet fler män än kvinnor. De flesta hade en utvecklingsstörning eller olika slags autism. 9

9 Barn och ungdomar mellan 10 och 29 år hade mest stöd och då var det oftast korttidshem av olika slag. De vuxna hade oftast daglig verksamhet, bostad med service och kontaktperson. Det är stora skillnader i landet på hur mycket stöd och service kommunerna och landstingen ger. Hur många har fått personlig assistent? Nästan 15 tusen personer hade personlig assistent under Det var lite fler män än kvinnor och framför allt unga människor och äldre. Pojkar mellan 0 och 19 år hade också ofta personlig assistent. Det är stora skillnader mellan vuxna och barn när det gäller hur många timmar de har personlig assistent. Föräldrarna sköter sina barn och barnen har inte personlig assistent i skolan eller på daghem. Det är skillnader i landet på hur många som har personlig assistent. Dubbelt så många har det i Norrbotten jämfört med Västmanland och Uppsala. Privata företag Privata företag sköter personlig assistent åt nästan hälften av dem som har det fanns det 450 sådana företag. 10

10 Kostnader LSS och LASS kostade nästan 42 miljarder kronor Kommunerna betalade ungefär två tredjedelar och staten en tredjedel. Kostnaderna för LSS utom personlig assistans har blivit större för varje år för att fler, framför allt unga, har haft stöd eftersom man upptäckt olika typer av autism, som man inte visste om förut. Kostnaderna för assistans har också blivit mycket större kostade det 4 miljarder kronor, nu kostar det 18 miljarder kronor. Det beror på att fler har personlig assistent och att de har fler timmar. Rätt till personlig assistent för personer över 65 år har gjort att det har kostat mycket mer. Kostnaderna för LSS och LASS har ökat mer än kostnaderna för annan service i samhället. Personliga assistenter Fler har blivit personliga assistenter och det är ett nytt yrke som inte fanns förut. År 2007 fanns det omkring 70 tusen personliga assistenter. Litet fler än hälften av dem var anställda av kommunerna, resten av privata företag. En fjärdedel av alla personliga assistenter är släktingar till den som har en assistent. Omkring 15 tusen personer har arbetat i bostäder med service och nästan 6 tusen personer har arbetat på en daglig verksamhet. 11

11 Gör LSS och LASS att människor kan leva som andra? LSS och LASS är viktiga men det är lika viktigt att samhället är tillgängligt så att alla kan komma in överallt, kan vara med på kultur och fritid och kan få information som de förstår. Arbete och utbildning är också viktigt. De som har personlig assistent har fått möjlighet att bestämma mer själva över sina liv, men det går inte att säga om de lättare har fått arbete eller kunnat studera. 4. Rätt till stöd och service Behövs LSS? att en del personer med funktionsnedsättningar behöver de rättigheter som finns i LSS lika mycket nu som när LSS kom. De ska känna sig trygga med att få det stöd de behöver. Men det är nödvändigt att Socialtjänstlagen fungerar för att LSS ska fungera. Annars blir det så att bara LSS ger stöd till människor med funktionsnedsättningar. LSS-kommitténs förslag LSS ska finnas kvar och ge rättigheter till personer som behöver mycket stöd för att de har funktionsnedsättningar länge. 12

12 Regeringen ska undersöka hur Socialtjänstlagen kan ge personer med funktionsnedsättningar möjlighet att leva som andra. LSS är en lag som ger extra stöd LSS ska vara en lag som ger extra rättigheter, inte istället för Socialtjänstlagen. Det ska inte finnas något i LSS och Socialtjänstlagen som tvingar människor till något. LSS ska bara ska gälla för vissa personer, ett visst slags stöd och bara vissa myndigheter ska ha ansvar. Annars har rättigheterna inget värde. Stöd och service enligt LSS måste vara så att var och en förstår vilka rättigheter den har. Det är också viktigt att få stöd enligt andra lagar om det inte finns med i LSS. De som ger stöd och service ska följa regler och kunna kontrolleras. Människor som behöver stöd enligt LSS har olika behov. Det finns inga regler i LSS om hur de som har ansvar ska ge stöd och då kan människor få sämre stöd. LSS-kommitténs förslag Rättigheterna i LSS och LASS ska finnas i en tydlig lag så att alla förstår vilket stöd och service lagen gäller. 13

13 Regeringen ska snabbt undersöka om det behövs en särskild lag som kan hindra en person från att göra något som är farligt. Regeringen ska skriva in regler i LSS för hur de som har ansvar ska ge stöd och service. Vad är meningen med lagen? Det som står i LSS stämmer med det som står i regeringens planer för hur personer med funktionsnedsättningar ska kunna leva. LSS ska ge dem som behöver mycket stöd möjlighet att leva som andra, som inte behöver stöd. Men man kan följa lagen på olika sätt. Man kan arbeta på andra sätt med att ge stöd och service och personerna får ändå sina rättigheter. LSS ska ge ett gott liv för personer med funktionsnedsättningar som behöver stöd. De ska inte behöva leva på så litet pengar som Socialtjänstlagen ger rätt till, även om det kan hända någon gång. LSS-kommitténs förslag Det ska stå tydligt i LSS på ett ställe vilka rättigheter lagen ger och vad som menas med ett bra stöd. Nu står det på olika ställen. 14

14 Regeringen ska undersöka skillnaderna mellan LSS och Socialtjänstlagen och hur människor med funktionsnedsättningar kan leva som andra med hjälp av de lagarna. Vilka ska ha rätt till stöd enligt LSS? LSS ska fortsätta att ge stöd till personer som behöver mycket stöd och service för att de har funktionsnedsättningar länge. Det räcker inte med att ha en viss funktionsnedsättning utan man måste också behöva mycket stöd. Kommittén tycker att det är viktigt att personer som har andra stora funktionsnedsättningar än utvecklingsstörning och autism ska behöva mycket stöd för att ha rätt till LSS-stöd. LSS-kommitténs förslag LSS ska gälla samma personer som tidigare. Ordet autism och autismliknande tillstånd ska ändras till autismspektrumtillstånd. Socialstyrelsen ska undersöka närmare kunskap om olika slags autism och vilka personer det gäller och ge råd till kommunerna om hur de ska arbeta med personer med utvecklingsstörning eller olika slags autism. 15

15 Ingen som är över 65 år ska kunna få stöd enligt LSS om han eller hon inte haft det innan. De som har stöd när de fyller 65 år har rätt att ha kvar det stödet. Men de som har rätt till daglig verksamhet har det tills de fyller 67 år. LSS och barn Barn och ungdomar ska kunna bestämma mer om det stöd de har enligt LSS. Därför ska det finnas en regel i LSS som säger att barn har rätt att säga vad de tycker om det stöd och service de har. LSS-kommitténs förslag Det ska finnas en ny regel i LSS och det ska vara samma som i artikel 3 i FNs barnkonvention. Där står det att alla alltid ska tänka på vad som är bäst för barnet när de bestämmer sådant som gäller barn. Det ska finnas en ny regel i LSS om att barn ska ha rätt att tala om vilket stöd de vill ha och få information om olika stöd. Det beror på hur gammalt barnet är och hur mycket barnet förstår om det kan det. Socialstyrelsen ska ta fram sätt att arbeta för att få veta vad ett barn tycker. 16

16 Det ska finns en regel i LSS om rätt att tala med barn utan att fråga dem som har vård om barnet men bara om regeringen tycker att det ska finnas en sådan regel i Socialtjänstlagen. Alla som arbetar som personliga assistenter för barn och unga ska kontrolleras i olika register. Det gäller inte om den som vårdar barnet också är assistent åt barnet. Samma sak gäller dem som söker jobb för att ge LSS-stöd. Om ett privat företag inte gör den kontrollen ska de kunna förlora sitt tillstånd att ge LSS-stöd. Det ska vara samma kontroll av LSS-personal som det är för personal i skolan. De som anställer personal ska få information om att de har rätt att kontrollera dem som söker jobb i olika register. Det här vill kommittén utveckla i LSS och i samhället Det krävs mycket arbete för att LSS ska fungera bra i verkligheten. Det gäller både när man bestämmer om stöd och hur stödet blir. Det är viktigt att stöden blir så som det är meningen med LSS. 17

17 LSS-stöd får inte bli det enda stöd en person med funktionsnedsättningar kan få. Regeringens planer för hur samhället ska vara för personer med funktionsnedsättningar ska bli verklighet år Då kan regeringen undersöka vad alla kan göra för att personer med funktionsnedsättningar ska få bra liv. Staten har arbetat med forskning och utveckling om socialtjänsten och det ska också gälla LSS. Regeringen bör särskilt undersöka hjälpmedel till exempel om det behövs mer kunskap och om alla inte kan välja vad de behöver och vill ha om de bara kan välja ur listor på vissa hjälpmedel. Kunskap har stor betydelse när det gäller stöd och service för personer med funktionsnedsättningar. Regeringen måste arbeta med att ge personal kunskap och se till att det finns personal. 18

18 Kontroll Det är nödvändigt att kontrollera hur LSS fungerar. Både de som har ansvar och de som ger stöd behöver det. LSS-kommittén har fått veta under sitt arbete att en del inte har fungerat med LSS. Det har oroat kommittén. Om det inte finns någon bra kontroll litar ingen på lagen. Regeringen arbetar med förslag på hur socialtjänsten ska kontrolleras. Det är också nödvändigt när det gäller LSS. Det är särskilt viktigt att regeringen ser till att förslaget blir verklighet om att ge mer pengar till kontroll både av socialtjänst och av stöd till personer med funktionsnedsättningar. 5. Vilka ska ha ansvar för stöd och service? LSS ska ge samma rätt till alla som har rätt till LSS-stöd och därför är det viktigt att bestämma vilka som ska ha ansvar för LSS. Samhället måste vara säker på att lagen fungerar och att det finns kunskap och tillräckligt med pengar. 19

19 Nu har kommunerna haft det största ansvaret och om staten ska ta mer ansvar kan det påverka på olika sätt för olika personer. Men det har också varit problem med att både staten och kommunen har haft ansvar för personlig assistans. Kommunen betalar till exempel för assistans som den själv inte har bestämt om. Personer som behöver service skulle kunna få pengar till service och själva bestämma vilken service de vill köpa. Men de som behöver ett särskilt stöd länge skulle kanske inte känna sig trygga då och det skulle inte finnas någon bra planering för varje person. Därför tycker kommittén att kommunerna fortfarande ska ha ansvaret för LSS, men att staten ska ha ansvar för personlig assistans. LSS-kommitténs förslag Staten ska ha ansvar för och betala personlig assistans. Kommunen ska ha ansvar för resten i LSS. Regeringen ska särskilt undersöka om det är bra eller dåligt att staten, kommunerna och landsting har ansvar för olika sorters stöd till personer med funktionsnedsättningar. Regeringen ska undersöka om det är bra eller dåligt att staten har hela ansvaret för personlig assistans och om något behöver ändras. 20

20 6. Personlig assistans att det är viktigt att den personlige assistenten ger det stöd just den personen behöver. Så ska det också vara i framtiden. Det är också viktigt att den som har en personlig assistent kan bestämma om det stöd han eller hon har. De som har personlig assistent tycker att det är mycket bra. De har fått bättre stöd och kunnat bestämma mer själva än tidigare. Personlig assistans kostar mycket men många människor behöver det och det kan vara billigare än andra sätt att ge stöd på. Men nu börjar det kosta så mycket att det är risk för att det i framtiden blir svårt att ge alla den assistans de kan behöva. Därför är det viktigt att personlig assistans inte blir dyrare. Det är också svårt att veta vad den personliga assistenten ska ge för stöd och många tycker olika om vad människor behöver. Därför ger LSS-kommittén förslag som ska göra så att kostnaderna för assistans blir 3 miljarder kronor mindre under

21 Regler och ansvar Det måste bli tydligare regler om personlig assistans. Därför ska alla reglerna om assistans finnas i samma lag som LSS. Det ska alltså bara finnas en lag. Staten ska betala för personlig assistans. Försäkringskassan ska sköta statens pengar till assistans. Det måste också gå att kontrollera hur assistansen fungerar. Men de tydligare reglerna om personlig assistans får inte göra så att det blir mindre och sämre av annat LSS-stöd. Därför måste det kontrolleras hur det nya ansvaret fungerar. LSS-kommitténs förslag LASS ska inte längre finnas som egen lag utan personlig assistans ska stå med i LSS. Staten ska betala för personlig assistans. Försäkringskassan ska sköta statens pengar till det. Behov Personlig assistans har utvecklats under åren för att det har visat sig att människor behöver mer assistans än man trodde. 22

22 Det kan vara stor skillnad på vad man tycker att en person behöver för stöd. Det kan vara svårt att bestämma vad just en person behöver och hur många timmar. Även i framtiden ska personlig assistans vara till för personer som behöver stöd varje dag i sitt vanliga liv, till exempel med att äta och klä på sig men också med annat i livet. Personen måste kunna tala om i förväg vad den behöver och Försäkringskassan måste räkna ut hur mycket assistans som behövs på samma sätt i hela landet. LSS-kommitténs förslag Det ska bara gå att få personlig assistans mer än 20 timmar i veckan. Det ska gå att få tid för att få stöd av assistenten med att prata med andra människor om personen som har assistent klarar det. Den som har personlig assistent ska behöva både stöd i sitt vardagsliv till exempel med att klä på sig och äta och annat stöd. Den som bara behöver stöd med det nödvändiga ska inte få personlig assistans. Det gäller inte barn och ungdomar tills de fyllt 21 år. LSS ska ha tydligare regler så att man kan bestämma om stöd på samma sätt för alla. Regeringen ska föreslå att den som behöver ha med sin assistent på sjukhus ska kunna ha det en länge tid än nu. 23

23 Så här ska personlig assistans skötas och så här ska den vara Personlig assistans gör att många kan bestämma mer över sina liv och över det stöd de har. Därför ska det vara stora krav på dem som har assistans, dem som sköter assistansen och på de personliga assistenterna. att assistansen verkar fungera bra. Men de som ordnar assistansen måste få tydligare regler om hur de ska ge bra assistans. Staten måste också ta ansvar för att assistansen är bra så att de som har assistans kan leva som andra med hjälp av assistenten. LSS-kommitténs förslag Det ska alltid finnas ett avtal mellan den som har assistans och den som ordnar den. Det ska vara större krav på på den som ordnar assistans så att assistansen är bra. Socialstyrelsen ska arbeta fram regler för hur man kontrollerar dem som ordnar assistans. Det gäller både kommunen och privata företag. 24

24 Det ska stå i LSS att privata företag bara ska få tillstånd om de kan ge bra stöd. Socialstyrelsen ska ta fram arbetssätt för hur man kan kontrollera det. De som ordnar assistans för barn och ungdomar ska se till att barnen och ungdomarna kan bli vuxna och inte behöva sin familj lika mycket sedan. Släktingar som arbetar som assistenter ska få det stöd de behöver för att kunna sköta arbetet bra. Socialstyrelsen och länsstyrelserna ska ta fram arbetssätt för hur man kontrollerar assistans för barn och ungdomar. Försäkringskassan ska ge alla som har assistans information om vad de har rätt till och vad de måste göra. Så här ska personlig assistans betalas Tidigare har kommuner och staten betalat personlig assistans per timme. Det har fungerat bra och ska fortsätta, men bara staten ska betala i fortsättningen. Men det ska inte gå att använda pengarna till annat än personlig assistans. LSS-kommitténs förslag Assistans på vardagar ska betalas med en summa. Assistans på nätter och helger ska betalas med en högre summa och då ska assistenten också få mer betalt. Den del som betalar andra kostnader ska vara lika stor som den var

25 Kontroll Det finns olika sätt att kontrollera personlig assistans som staten har ansvar för. Det viktigaste måste vara att var och en får bestämma och välja. Det måste gå att ordna personlig assistans så att alla får just det de behöver eftersom det kan vara stora skillnader. LSS-kommitténs förslag Kontrollen av personlig assistans ska vara en del av statens kontroll av allt som staten ger stöd till och har ansvar för. LSS-kommittén har gett förslag om tillstånd för att ordna personlig assistans, möjlighet att ge straff till dem som inte följer reglerna och att alla som själva vill anställa en personlig assistent måste anmäla det. Allt det gäller även när staten har ansvar. Det ska gå att ta tillbaka ett tillstånd om någon som ordnar assistans inte sköter ekonomin. En länsstyrelse för hela landet ska ge tillstånd för att få ordna assistans. De myndigheter som nu ger tillstånd och som kontrollerar stöd av olika slag ska också göra det när det gäller personlig assistans och få mer personal till det. Försäkringskassan ska informera dem som ska ha personlig assistans om hur de kan välja bland dem som sköter det. 26

26 Myndigheter som ger tillstånd och kontrollerar ska se till att det är lätt att få veta vilka som har fått tillstånd. Pengarna för assistans ska betalas direkt till dem som ordnar assistans. Försäkringskassan ska kräva att de som ordnar assistans rapporterar om hur de använt pengarna. 7. Om landstingens och kommunernas ansvar för kostnader och bra stöd Det är viktigt att alla kommuner och landsting ger lika bra LSS-stöd. De ska planera och undersöka vilka som behöver stöd. Människors möjlighet att bestämma och välja är lika viktigt. Det ska inte vara någon skillnad på vem som har ansvar. Det gäller lika mycket som för personlig assistans. Kommunerna ska arbeta med att öka människors möjlighet att bestämma mer själva. Det behövs också kunskaper hos dem som sköter LSS-stöd och bestämmer om det. LSS har kostat mer för att fler har fått LSS-stöd, framför allt unga människor och äldre. Det är viktigt att var och en får vad den behöver men inte mer än nödvändigt. 27

27 LSS-kommitténs förslag Socialstyrelsen ska fortsätta att undersöka hur LSS-stöd kan bli bättre och berätta om kommunernas stöd så att alla kan se hur bra det är. Socialstyrelsen och länsstyrelserna ska ta fram arbetssätt för hur de ska kontrollera kommunernas och landstingens LSS-stöd. Lagen om att få välja ska också gälla kommunens LSS-stöd. Kommunerna ska göra en plan för hur de som har rätt till LSS-stöd ska kunna få det de behöver. LSS-stöd i en annan kommun Man ska ha sitt LSS-stöd av sin egen kommun, men det måste gå att få av andra kommuner också. Fast det får inte bli så att man då inte längre kan få stöd av sin egen kommun. Ibland samarbetar kommuner om bostäder med service och då kan det bli oklart vem som har ansvaret. Det blir dåligt för den som har LSS-stödet och framtiden blir osäker. 28

28 LSS-kommitténs förslag En ny regel i Socialtjänstlagen ska säga att den egna kommunen har kvar ansvar för stöd enligt LSS även om en person får en bostad med service i en annan kommun. Kommunen ska också ge stöd enligt LSS, som kräver kunskap som bara finns på några platser i landet. Socialstyrelsen ska undersöka om staten ska ta större ansvar för center som har särskild kunskap om ovanliga funktionsnedsättningar eller om sådant som personer med funktionsnedsättningar behöver om är ovanligt. Alla som har stöd enligt LSS måste kunna få den kunskapen också. Socialstyrelsen ska undersöka hur centrena ska arbeta och om staten behöver betala en del av dem. Bostad Bostaden är viktig för alla människor och därför är bostad med service viktig i LSS. Det ska finnas stöd i bostaden som passar var och en. Det får inte bli så att alla som bor i en gruppbostad får samma slags stöd och som kanske inte passar just den personen. 29

29 Vuxna kan behöva väldigt olika slags stöd i sin bostad. En del behöver mycket stöd, andra behöver bara litet stöd för att livet ska fungera. Nu är stödet bra och de flesta trivs men fler skulle kunna bestämma mer själva, framför allt att få göra just det den personen vill. En del personer betalar högre hyra än andra som har samma slags lägenhet för att de också betalar för det rum alla har tillsammans. Det stämmer inte med att människor med funktionsnedsättningar inte ska behöva betala mer än andra. Det stod tydligt när man skrev LSS. LSS-kommitténs förslag Bostad för vuxna enligt LSS ska vara tre olika slags bostäder: Det ska vara gruppbostad, bostad med särskild service för vuxna och särskilt anpassad bostad. De som ska få rätt till gruppbostad eller bostad med särskild service ska ha rätt till LSS-stöd och behöva hjälp i sin bostad. De som bor i gruppbostad och bostad med särskild service för vuxna ska inte också ha personlig assistent. Den som bor i gruppbostad ska själv betala för sin fritid, men inte betala för personal. 30

30 Regeringen ska snabbt undersöka hur en person ska slippa att betala högre hyra än andra för sin bostad i en gruppbostad eller bostad med särskild service för vuxna. Stöd och service i en vanlig bostad Nu ger inte LSS rätt till stöd i en vanlig bostad som många som har rätt till LSS-stöd behöver. Fler unga människor vill inte bo i gruppbostad utan i en vanlig bostad och få stöd där även om de inte har personlig assistent. Fler skulle kunna bestämma mer själva om LSS gav rätt till stöd i en vanlig bostad. LSS-kommitténs förslag Det ska finnas en ny regel i LSS som ger rätt till stöd i den egna bostaden. Det ska vara ungefär som hemtjänst och man ska kunna få stöd högst 40 timmar i veckan. Om den rätten kommer med i LSS ska rätt till ledsagarservice tas bort. Avlösarservice ska finnas kvar. Regeringen ska bestämma om det ska stå tydligare vilket LSS-stöd personer med dövblindhet behöver. 31

31 Att ha något att göra på dagarna, sysselsättning Människor behöver arbete eller något att göra på dagarna för att kunna vara med i samhället. Det är mycket viktigt att förstå att personer som har daglig verksamhet också kan arbeta. Först ska man undersöka om personen kan få ett vanligt arbete med stöd, som Arbetsförmedlingen ordnar. Om inte det går ska personen få rätt till daglig verksamhet. Den dagliga verksamheten ska ge möjligheter att vara med i samhället och att kanske få ett vanligt arbete med lön. Människor med psykiska funktionsnedsättningar som har rätt till stöd enligt LSS ska ha rätt till daglig verksamhet om de får aktivitetsersättning eller sjukersättning från Försäkringskassan. I framtiden kan alla som har rätt till LSS-stöd också få rätt till daglig verksamhet. Många som har psykiska funktionsnedsättningar har arbetat tidigare. De ska först ha rätt till daglig verksamhet. Sedan kan de kanske börja arbeta igen. Ungefär 7 tusen personer med psykiska funktionsnedsättningar skulle söka om daglig verksamhet om de hade rätt till det. Det skulle kosta nästan 500 miljoner kronor. 32

32 LSS-kommitténs förslag Man måste ha rätt till aktivitetsersättning eller sjukersättning från Försäkringskassan för att få daglig verksamhet. Socialstyrelsen ska arbeta fram regler för hur den dagliga verksamheten ska kunna ge fler möjlighet att få vanligt arbete med lön. Varje person som har fått daglig verksamhet ska få vara med och planera så att han eller hon får göra något som passar. Det ska stå i en aktivitetsplan. Personer med psykiska funktionsnedsättningar ska ha rätt till daglig verksamhet och Socialstyrelsen ska undersöka hur den kan utvecklas. Kommunerna ska under tre år få mer pengar av staten för att ordna det. Personer ska ha rätt till daglig verksamhet tills de fyller 67 år. De ska också kunna ha daglig verksamhet eller sysselsättning efter det som liknar den de har haft tidigare. En rapport ska tala om hur många personer med psykiska funktionsnedsättningar som har daglig verksamhet. Socialstyrelsen ska undersöka om andra som har rätt till LSS också behöver daglig verksamhet. 33