Beslutat av styrelsen , reviderat ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE

Transkript

1 ELVAPUNKTS- PROGRAM FÖR ATT STÖDJA OCH UTVECKLA ARBETSINTEGRERANDE SOCIALA FÖRETAG I SVERIGE

2 Program för att stödja och utveckla arbetsintegrerande sociala företag - ASF! Ett år har gått sedan SKOOPIs styrelse i december 2014 lanserade detta 11-punktsprogram som är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommuner och samordningsförbund. De arbetsintegrerande sociala företagen måste få mera stöd för affärsutveckling och för att få lönsamhet i sin sin näringsverksamhet. För att därmed kunna ge fler som står långt från ordinarie arbetsmarknad en möjlighet att gå från bidrag till egen försörjning. Fortfarande behöver merparten av frågorna drivas, medan några ändrat fått ändrade förutsättningar och därmed reviderats. 1. Samarbete mellan Samhall och ASF Bättre samarbete mellan Samhall och ASF. Ett av förslagen i den s k Funka-utredningen var att Samhall och ASF borde kunna jämställas och samarbeta på ett tydligare sätt. Samhall får anvisade personer från Arbetsförmedlingen; ofta med större arbetsförmåga än de som jobbar i ASF, genom att de har färre sjukdomar och diagnoser med sig i bagaget. Samhall har gått från produktion till mera tjänsteutbud, vilket gjort att inte alla personer passar in i deras verksamheter, men kanske kan göra det i ett ASF. Om ASF och Samhall kan samarbeta så att ASF kan ta emot personer från Samhall om arbetsförmågan minskat, och få minst samma ekonomiska stöd som Samhall får per person, kan detta gynna båda verksamheterna. 2. Stödpeng = lönebidrag Inför ett valfrihetssystem för personer med arbetshinder. En personlig stödpeng (som kan vara en omformulering av det som idag kallas lönebidrag) bör följa med personen som har någon form av arbetshinder. Då har man rätt att bestämma själv om en plats på Samhall eller i ett arbetsintegrerande socialt företag (ASF), eller på vilket företag eller verksamhet som helst, som kan tänka sig att ta emot. Om detta gick att genomföra skulle ingen behöva vara i praktik längre än nödvändigt, eller stå helt utan plats, utan komma ut i arbete. Personlig stödpeng = lönebidrag kan ge möjlighet för Arbetsförmedlingen att rensa i sitt utbud av olika åtgärdsprogram för olika grupper av människor och deras arbetshinder. Med en ekonomisk ersättning i procentsatser beroende på arbetsförmåga, görs det lättare för arbetsgivare och ger därmed utrymme för fler att få arbete. Personlig stödpeng kan också ge möjlighet vara kvar på sitt ordinarie arbete. Det behöver även vara möjligt att få detta stöd på sin befintliga arbetsplats om det skulle vara så att arbetsförmågan försämrats av någon anledning. Det är olyckligt om man tvingas byta arbetsplats för att man blir sjuk eller arbetsskadad, för att arbetsgivaren inte har råd att ha personen fortsatt anställd på mindre tid. Höjning av lönebidraget. Lönebidragsnivån har legat stilla i många år. En årlig indexhöjning behövs så fler arbetsgivare tar på sig uppdraget att anställa. Idag får verksamheterna lägga mellan pengar så den anställdes lönenivå är i takt med kollektivavtalen. De ASF som inte klarar att fylla ut den ersättningen, går antingen i konkurs eller får anställa färre.

3 3. Arbetspraktik Samma benämning på arbetsträning/praktik - arbetspraktik. Oavsett olika former av praktik och arbetsträning borde det enbart kallas arbetspraktik. Det ska vara lika för alla så långt det går, för att inte dela in personer i olika grupper, vilket borde bli enklare och smidigare för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Har du exempelvis en kod på AF så kan det heta arbetspraktik med kod. Praktiklängden ska vara efter den specifika personens behov - inte ett visst antal månader. Praktiklön från verksamheten som praktiken är på. Samhället ger en ersättning till praktikanordnaren, och nivån på praktiklönen ska vara 300 kr över riksnorm för försörjningsstöd (socialbidrag per månad). Närvaro ska vara kopplad till praktiklönen, vilket innebär att icke godkänd frånvaro leder till mindre pengar på praktiklönen. Viktigt att få betala skatt. Genom att få lön istället för bidrag, betalas skatt vilket innebär att praktiken ger en ingång i socialförsäkringssystemet och en bättre pension så småningom. Detta kommer att motivera människor att komma på praktiken och sköta närvaron, då följderna av att missköta sig leder till mindre pengar i plånboken både nu och senare i livet. Ändrade attityder till bidrag. I dagsläget blir tyvärr en misskött praktik att människor vet att de får pengar från kommunens socialkontor, oavsett om de sköter sig eller ej. Det behövs en förändrad inställning till att leva på försörjningsstöd, om andra möjligheter finns. Praktik måste vara likt ett arbete. Det ska ligga på praktikanordnaren att sköta närvaro och utbetalning av praktiklönen. En praktik måste likna ett vanligt arbete så mycket som möjlig då det är svårt att annars förstå hur det fungerar på en vanlig arbetsplats. Många har aldrig tidigare varit anställda, eller var det för så längesedan att det mesta är glömt, och har därmed ingen erfarenhet av arbetslivet och hur det fungerar på en arbetsplats. Likadana regler för ledighet. För ledighet vid praktik, bör lika regler gälla för alla. Även om reglerna finns, upplevs det att det är varje enskild handläggare på AF som bestämmer vem som får vara ledig och hur länge de får vara lediga. Möjlighet för ASF att få högre praktiklön för personer med utländsk bakgrund. Många ASF tar emot personer med utländsk bakgrund som inte klarat av sin praktik tidigare på grund av språksvårigheter. Det ekonomiska stödet för den här gruppen behöver ges ett tillägg, eftersom arbetsuppgifter tar längre tid då handledare behöver visa och förklara på svenska. 4. Körkort ger jobb Inget körkort inget jobb inget jobb, inget körkort. Människor utan körkort har många gånger mycket svårt att få jobb, och kan heller inte få ihop pengar för att ta körkort. Körkort bör ses som en utbildning för att vara anställningsbar, framför allt när det gäller människor som har mer i bagaget än bara arbetslöshet. När de allmänna kommunikationerna är dåliga, blir det ytterligare svårigheter att ta sig till en arbetsplats om det finns en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, och man blir fången i sitt hem. Studielån för körkort. Finansiering av körkortsutbildning under praktiktid genom möjlighet att ta studielån via CSN.

4 5. Önskade förändringar efter eller i Fas 3/sysselsättningsfasen Det program eller åtgärder som ersätter sysselsättningsfasen eller om den finns kvar - måste ge utvecklingsmöjligheter. Möjligheten att utbilda sig, validera sin kunskap och ta körkort måste utökas liksom vidareförmedling av extern praktik, som kan leda till arbete. Renodla deltagarna i det nya programmet. De som befunnit sig i sysselsättningsfasen, har inte enbart varit arbetslösa personer. Finns det något mer som hindrar en återgång i arbetslivet som till exempel en funktionsnedsättning, ska andra åtgärder sättas in. Till exempel att arbetspraktik kan fungera med halv sjukersättning för att pröva arbetsförmågan. Ändra anordnarbidrag till vårt förslag på personlig stödpeng. Då ökar möjligheten även för ASF att ta emot personer. 6. Upphandlingar och avtal Utbildning i upphandlingar och avtalsskrivningar. Upphandlingar måste förenklas så ASF har en chans att vinna dem. De arbetsintegrerande sociala företagen behöver utbildning i avtal, hur att skriva och lägga anbud för upphandlingar, men de offentliga upphandlarna behöver också utbildning i hur ASF jobbar för att på så sätt tydliggöra kraven i upphandlingarna. Påverka fler att sätta upp sociala krav i upphandlingar. Att få fler kommuner men även större företag, att ha med sociala krav i sina upphandlingar, ger fler ASF möjligheten att komma ifråga för att leverera tjänster och produkter. 7. Certifiering av ASF Inför en definition av ASF i svensk lagstiftning, som tydliggör statusen av företag på affärsmässiga villkor, men också behovet av stöd från det offentliga till de personer som ska arbeta/ha arbetspraktik där, och de som har roller som handledare eller verksamhetsledare. Certifiera riktiga ASF. Alla kan inte, och ska inte kallas för arbetsintegrerande sociala företag, ASF. Idag finns fyra kriterier för att ett företag ska få kallas det. SKOOPI ska som enda intresseorganisation för ASF i Sverige, värdera hur kriterierna uppfylls precis som vid inträde som medlem i SKOOPI. Därefter ska sedan certifikat som bevis på tjänsternas kvalitet kunna utfärdas i samarbete med tredje part. 8. Åtgärda brister på kunskap om ASF Mera kunskap om ASF till myndigheter. Utbildning och information om socialt företagande för att få människor i arbete, behöver ges till personer som jobbar med ASF på myndigheterna lokalt, som till ex Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, samordningsförbund och kommuner. Mer kunskap om arbetsintegrerande sociala företag gör det smidigare och enklare i vårt gemensamma arbete. Försäkringskassan behöver särskild kunskap. Försäkringskassan fungerar inte alltid bra då olika människor behöver olika hjälp, stöd och anpassning. De som har det allra tyngst med sin hälsa behöver ett mera humant bemötande, större förståelse och mer tid att återhämta sig. Försäkringskassan måste även inse att de inte kan försäkra ut personer som av läkare inte bedöms som friska nog för att gå ut på arbetsmarknaden, utan istället hjälpa in dem på ASF för att kunna börja med en arbetspraktik på den tid per dag som de orkar med.

5 9. Utbildning och validering Löpande utbildning. De arbetsintegrerande sociala företagen behöver utbildning på ett flertal områden. Många av dem som startat dessa företag hade inte en tanke på att bli företagare, utan blev det för att lösa sin situation på arbetsmarknaden. Inte alla som startat eller är med och driver ett socialt företag, har heller haft hjälp av företagsutvecklare och en grundkurs i företagande. Det behövs alltså löpande bättre kunskaper om att leda företag, om ekonomi och bokföring, personalansvar och arbetsmiljö, om lagar och regler och om handledning, upphandlingar och avtal. Validering av kunskaper. Många kompetenser finns i ASF, och vissa skulle behöva valideras så det blir ett bevis på det. Detta skulle stärka personerna och företagen; att även praktisk kunskap värdesätts. SKOOPI vill anordna valideringar i samarbete med Nordiskt Valideringsforum om ekonomiska möjligheter ges. 10. Stöd för verksamhetsledare och handledare Ekonomiskt stöd för att anställa verksamhetsledare. Det är svårt för ASF att kunna anställa den kompetens som behövs för att driva ett företag. Verksamhetsledare är dyra och behöver kunna dra in faktiska pengar till sin lön. Även den som ska arbeta med företagets ekonomi är kostsam. Dessa tjänster ska inte tillsättas av anställda från kommunerna utan man ska vara anställd av sitt ASF. Ett ekonomiskt stöd bör därför införas för detta. Ekonomiskt stöd för att anställa handledare för personer med assistans eller annat behov av extra stöd. De arbetsintegrerande sociala företagen får allt oftare ta emot människor med intellektuella liksom andra typer av funktionsnedsättningar. Detta för att en hel del inte passar i kommunernas dagliga verksamhet. Denna grupp är tidskrävande och behöver assistans på jobbet. Personalen/medarbetarna i ett ASF behöver känna att de arbetar efter 100 % av sin egen förmåga, därför måste tidsschema och arbetsuppgifter anpassas efter människorna och inte tvärtom. ASF behöver anställa handledare som har kompetens att ha ett jobb med personen, alltså gå med ut på arbetsuppgifter som de ska utföra och följa med sina medarbetare till möten på olika myndigheter, i vården etc. Men lönsamheten krävs som för vilket företag som helst, och då är alla timmar borta från verksamheten ett intäktsbortfall. Särskild ersättning för personer i behov av extra stöd, skulle hjälpa ASF att leva upp till sin grundtanke. Särskilt handledarstöd. Handledarna i ett ASF, skulle behöva ett aktivt stöd i sin roll, liksom verksamhetsledarna. SKOOPI vill vara det stödet, men behöver ett reguljärt ekonomiskt verksamhetsbidrag för att bättre fullfölja sin uppgift. 11. Behålla och utveckla RUT-avdraget Utöka RUT-avdraget med fler slags tjänster. Skatteavdraget behöver vara kvar för hushållsnära tjänster och inte minska, utan utökas med fler typer av tjänster. Det kan vara reparationer av cyklar, hushållsmaskiner, trädgårdsarbete eller skrädderi, tvätteritjänster, med mera. Alla arbeten är viktiga! Utöka RUT-avdraget till att gälla även organisationer och småföretag. RUT-avdraget har bidragit till att många ASF kunnat anställa fler med kodning (någon form av arbetshinder) än vad som skulle varit möjligt annars.