Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden , 58

2 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter Social Rehab har i uppdrag att utreda förutsättningarna för personer som har försörjningsstöd att öka deras möjligheter till egenförsörjning och vara ett stöd i deras arbetsrehabilitering. Social Rehab ska erbjuda deltagarna i verksamheten tid, helhetssyn, kontinuitet och inflytande. Målgruppen består av personer med alla typer av funktionshinder (ej pågående missbruk) ca 40 % av deltagarna ska vara under 30 år. Utbildning som personalen deltagit i under året är: Riskbruk, missbruk, beroende samt utbildning i hedersrelaterat våld, påbörjat utbildning till Case Manager (CM) på Linnéuniversitetet i Kalmar. Dessutom har personalen deltagit i FOU-dag på Focus och presenterat Social Rehabs arbete i Utvärderingsverkstad Fokus Kalmar, presenterat Social Rehabs verksamhet för Vimmerby- Hultsfred Soroptimistklubb. Personalen har samverkat med FAS (Fokus på Arbete o Studier), deltagit i arbetet kring mötesplatsen Sands trädgård. Viktiga nyckeltal (Statistik) Totalt: Social Rehab har arbetat med 24 personer, varav 9 personer är utrikesfödda. Kön: Fördelningen enligt kön: 10 män och 14 kvinnor. Unga vuxna/vuxna: (unga vuxna t.o.m. 29 år) Social Rehab har arbetat med 8 unga vuxna och 16 vuxna. Antalet unga vuxna är 33 % av antalet deltagare under Enligt Social Rehabs uppdrag ska målgruppen bestå av unga vuxna 40 % + vuxna 60 %. Avslutade ärenden: 12 personer är avslutade från verksamheten 2 personer har avslutats till studier 4 personer har avslutats till arbete 3 personer har avslutats till sysselsättning (Kontaktgruppen och kyrkans verksamhet) utan krav på arbetsrehabilitering, varav 1 personer har beviljats aktivitetsersättning 2 personer har avslutats med rekommendation om mer medicinska insatser utan krav på arbetsrehabilitering, med rekommendation att ansöka om sjuk/aktivitetsersättning 1 person är avliden Pågående ärenden: 12 personer var vid årsskiftet fortfarande inskrivna på Social Rehab 2 personer studerar med studiemedel i det reguljära studiesystemet 2 person praktiserar 5 personer har pågående utredning i Social Rehabs verksamhet 1 person väntar på praktikplats 2 person har medicinska insatser

3 Hur vi har nått våra mål Mål - att målgruppen ska bestå av unga vuxna 40 % och vuxna 60 % - att fyra personer under år 2011 ska minska sitt behov av försörjningsstöd. Social Rehab har under år 2011 inte nått målet att arbeta med unga vuxna (33 % av antalet deltagare). Social Rehabs insatser har bidragit till att Socialförvaltningen har minskat försörjningsstödet för sju personer under året och om de hade haft fortsatt behov av försörjningsstöd under ett år minskas nu utbetalningarna med ca kr. De har ökat sin egenförsörjning genom lönearbete, studiemedel, beviljad aktivitetsersättning, (Försäkringskassan). Flera av personerna som har avslutats, har i direkt anslutning till perioden på Social Rehab fortsatt med försörjningsstöd, men i planeringen ingår att ansöka om annan ersättning. De som behöver medicinska insatser har ansökt om sjuk/aktivitetsersättning. Besluten var vid årsskiftet inte klara. Erfarenheten sedan tidigare verksamheter (IRMA, Vimmerby ArbetsRehab) har visat att personer som gått vidare till studier eller arbete, har behövt ett kontinuerligt stöd under lång tid efter avslut, för att nå en hållbar situation. Därför finns det deltagare som studerar med studiemedel som fortfarande är inskrivna i Social Rehab. Utvecklingsområden Samverkan Två års erfarenheter av arbetet i Social Rehab har visat på ett stort och komplext behov av stöd både för deltagarna och för handläggarna. I flera ärenden krävs samverkan med flera samverkanspartner t.ex. Socialförvaltningens alla olika enheter, Omsorgsförvaltningen, Barn och ungdomsförvaltningen, Vimmerby Lärcenter, FAS- projektet, Vimmerby folkhögskola, landstingets vårdgivare samt samverkan med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och arbetsgivare. Social Rehab har under året, förutom grunduppdraget, även använts konsultativt i ärenden där socialsekreterarna behövt stöd i handläggning/planering och beslut av insatser. Stödperson Flera deltagare behöver en stödperson som kan hjälpa dem med olika kontakter/myndigheter. Detta är ett utvecklingsområde både för Social Rehab och för Socialförvaltningen och kommunen som helhet. En av personalen har påbörjat utbildning till Case Manager. Utbildningen är på tre terminer och ingår i en större satsning mellan samtliga kommuner i Kalmar län och landstinget, med en överenskommelse om en Modell för sammanhållet stöd till personer med psykiska funktionsnedsättningar i Kalmar län. Rollfördelning Ärenden med flera enheter/myndigheter inkopplade kräver en tydlig struktur av ansvar och samordning av insatser för en utveckling av ärendet. Detta behöver förstärkas inom Socialförvaltningen och över förvaltningsgränserna för att få ett tydligare arbetssätt. Utrikes födda Socialförvaltningen har många utrikesfödda personer som har försörjningsstöd (33 %). Flera av dessa har stora begränsningar i svenska språket. De har läst SFI - svenska för invandrare, så lång tid som de haft möjlighet till. Deras begränsade kunskaper i svenska är ett hinder för dem på arbetsmarknaden. De har svårt att kommunicera, att förstå instruktioner och att kunna delta i den sociala gemenskapen på en arbetsplats. De personer som deltagit i Social Rehabs

4 verksamhet har uttryckt det positivt att delta i verksamheten och att få utföra olika uppgifter efter sina förmågor. De har behövt mycket stöd och handledning när de varit på praktik på en arbetsplats. Under 2012 kommer en av personalen på Social Rehab att studera: Interkulturell pedagogik, maktordning och identitet, via Linnéuniversitetet. Ungdomar Sedan starten av Social Rehab har gruppen ungdomar som har svårigheter att komma vidare på egen hand blivit tydlig. Flertalet ungdomar har visat sig ha psykiska funktionshinder. Några av dem har utretts och fått en psykiatrisk och/eller neuropsykiatrisk diagnos och får behandling via psykiatrin. Ungdomarna har svårigheter att klara basala funktioner för ett arbetsliv, ex närvaro, uthållighet. Det har blivit tydligt att denna grupp faller mellan stolarna. Det är svårt att få klarhet i vem som har ansvaret för att hjälpa dessa ungdomar på bästa sätt. För att möta ungdomarnas behov behöver detta utvecklas både över förvaltningsgränserna och över myndighetsgränserna. I december 2011 startade projektet Leva livet som vänder sig till ungdomar i åldern år. Projektet är en finansiell samverkan inom Samordningsförbundet i Kalmar län. Leva livet ska pågå tom 30 nov Arbetsträning Personer som har funktionshinder och som saknar förmågor för den reguljära arbetsmarknaden, har behov av att få utföra uppgifter efter sina förutsättningar. En arbetscoach som stödjer personen på arbetsplatsen skulle förbättra en etablering på arbetsmarknaden för den här gruppen. Ett Socialt företag skulle kunna erbjuda en bredare arbetsmarknad för personer med olika arbetshinder. Social Rehab har avtal med Arbetsförmedlingen om förstärkt arbetsträning. Möjligheten till förstärkt arbetsträning finns för personer som har stöd av både Socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen betalar 3000 kr/vecka för personer som behöver förstärkt arbetsträning. Brukarperspektiv: Personalen och enhetschef Monica Bjerkinger bjöd in de 12 nya deltagare, som startat och deltagit i Social Rehabs verksamhet under 2011, till en träff för att få deltagarnas åsikter om Social Rehabs insatser. Nio deltagare har gett oss sina åsikter och erfarenheter. Träffen utgick ifrån begreppen som finns i Kasam : begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Man önskade få information om: Hur deltagarna upplevt att de kunnat påverka arbetet och planeringen för dem på Social Rehab? Hur de upplevt längden på perioden i verksamheten? Vad som varit bra/dåligt och hur de upplevt informationen om verksamheten? Dessutom fick deltagarna skatta hur deras livssituation var när de började i Social Rehab och hur den är i dagsläget. Brukarna efterlyste före starten på Social Rehab, bättre och mer information om verksamheten och vad den kan leda till. Vissa hade fått bra information och var väl förberedda. Andra visste inte vad Social Rehab handlade om och någon kände sig tvingad att börja, vilket påverkade starten negativt. Brukarna saknade information om hur man kan komma vidare i sin situation.

5 Brukarna upplevde att det varit bra att få börja försiktigt och sedan öka kraven efter en tid i verksamheten. Någon var negativt inställd från början, men ändrade inställning efter en tid i verksamheten. Att få struktur i vardagen med regelbundna rutiner, har varit viktigt för att närma sig praktik/arbete/studier. Att få gratis frukost har varit mycket uppskattat av brukarna. Gemensam frukost stärker gemenskapen och gynnar den sociala samvaron. Att delta i ett socialt sammanhang och träffa andra ger erfarenheter. Att göra planerade utflykter och studiebesök tillsammans upplever de är bra för den sociala gemenskapen. Flera upplevde att de genom regelbundna samtal och diskussioner, med personalen, kring sin livssituation har fått insikt i och har gjort förändringar i sitt liv. Brukarna upplever att det funnits tillräckligt med tid för deras behov och att personalen har lyssnat på dem. Man har utgått från individens behov, de flesta har känt sig delaktiga och har kunnat påverka sin väg mot arbete/studier. Brukarna upplever att personalens förhållningssätt varit bra. Brukarna tycker det är viktigt att perioden i verksamheten är flexibel och individuell, efter var och ens behov, innan man fortsätter med praktik/studier/arbete, medicinsk utredning/behandling eller annat. Brukarna ansåg att tiden i Social Rehabs verksamhet varit meningsfull. De skattade generellt en förbättring av sin livssituation idag, jämfört med innan starten i verksamheten. Kommentar från en deltagare: Jag har kunnat bestämma mycket själv, men inser att det finns begränsningar som jag får finna mig i. Önskemål från brukarna är: att verksamheten skulle vara öppen på eftermiddagarna för att möta brukarnas behov av eftermiddagstid, för dem som har svårt att delta i verksamhet på morgon och förmiddag att det finns fler uppgifter att välja på i verksamhetens lokaler att det är fler deltagare i verksamhetens lokaler, det gör det lättar att hitta en kompis att göra flera utflykter tillsammans, för att stärka gemenskapen i gruppen Rita Filppu Leg. arbetsterapeut Lotta Törnered Leg. arbetsterapeut

6 VIMMERBY KOMMUN Socialförvaltningen Individ- och familjeomsorg VIMMERBY