Kan samverkan bidra till inflytande, självständighet och delaktighet?

Transkript

1 Kan samverkan bidra till inflytande, självständighet och delaktighet? En samverkan mellan Förvaltningen för funktionshindrade och Vuxen- och arbetsmarknadsförvaltningen Gunilla Andersson & Bodil Lundvall

2 Bakgrund till uppdraget Inom Vuxam finns ett stort utbud av arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning. Målgruppen är personer som helt eller delvis är beroende av försörjningsstöd och många har en lång väg till arbete och ett eller flera arbetshinder I förvaltningen för funktionshindrade finns personer inom dagligverksamhet och dagverksamhet som med ett anpassat stöd skulle kunna gå vidare mot arbete/studier. Många riskerar idag att bli kvar inom dessa verksamheter Då insatserna är till dessa personer är organiserade i olika förvaltningar, riskerar vi inlåsningseffekter och av den anledning beslutades att se över möjligheten att samordna arbetsmarknadsinsatserna för att öka servicen till dessa personer, men också få ut mer av de resurser som vi har

3 Övergripande syfte Att ge bättre och effektivare service till individer som är i behov av stöd till sysselsättning Att inom samma eller minskad ram och genom samordning, se till att fler människor kommer vidare ut på arbetsmarknaden av målgrupper/erna Att utbudet av insatser inom Vuxam och FFF ökar för fler målgrupper Att kartläggning av arbetsförmåga och motivationsinsatser alltid ska erbjudas i samband med utredning av insats som rör sysselsättning.

4 Resultat av utredningsuppdraget våren 2014 liknande verksamheter och insatser men olika målgrupper inom de två förvaltningarna likheter inom de olika målgrupperna gällande behov, stöd och anpassning behov av kompetenshöjning inom området för handläggare arbetskonsulenter och instruktörer kartläggning som görs på vägledningscenter kan anpassas och användas för alla evidensbaserade metoder finns, men inte används fullt ut.

5 Målgrupp Målgrupperna som ska omfattas är Från Vuxam: Personer som helt eller delvis är beroende av försörjningsstöd och har en lång väg till arbete med ett eller flera arbetshinder, där vi kanske ställer för stora krav och personen snarare behöver daglig verksamhet/dagverksamhet. Från Förvaltningen för Funktionshindrade: Personer som med rätt och anpassat stöd skulle kunna gå vidare mot arbete eller studier, men som idag riskerar att bli kvar i daglig verksamhet/dagverksamhet.

6 Beslut för genomförande (juni 2014) Vägledningscenter (VLC) blir en formell ingång för alla individer, både från Vuxam och Fff utarbeta rutiner Utveckla ett evidensbaserat arbetssätt/metod för bedömning av arbetsförmåga Utarbeta en strukturerad arbetsmetod för att stötta personerna att komma ut i arbete Utveckla ett långsiktigt och hållbart stöd till arbetsgivare Planera och genomföra kompetensutveckling för arbetskonsulenter

7 Övergripande mål Att det finns implementerade rutiner för ingångar o utvägar, med VLC som nav Att fler medborgare/brukare har möjlighet att komma ut på arbete Att det finns evidensbaserade arbetsmodeller och kartläggningsmetoder Att kunskap och kompetens gällande målgruppen och förhållningssätt har ökat hos berörd personal Att ett långsiktigt och hållbart stöd till arbetsgivare är utarbetat Att det finns en naturlig samverkan med berörda verksamheter Att information om processen har förankras internt och externt

8 Genomförande Samverkanskoordinator Styrgrupp med chefer från berörda verksamheter Ett team skapas med arbetskonsulenter från Vuxam, socialpsykiatrin och daglig verksamhet (arbetsgruppen) Samverkan med kommunikationsenheten gällande löpande information Kontinuerlig återrapportering till förvaltningschefer Genomgång av befintliga verksamheter och arbetssätt Grundlig omvärldsbevakning och genomgång av evidensbaserade metoder Initialt utse en grupp deltagare som pilot från Vuxam och FFF

9 Identifierade utmaningar Bedömning av arbetsförmåga, var, metod och av vem? Hur kan befintliga verksamheter såsom daglig verksamhet/dagverksamhet och Praktikcentrum anpassas för ny målgrupp och arbetssätt? Rutiner, organisation och struktur Kompetensutveckling, innehåll, av vem och till vilka? Uppföljningsansvar? Försörjning/ersättning för personerna. Ser olika ut idag hur ska vi tänka?

10 Utmaningar..forts Hur ska kartläggningen se ut vilka material/manualer/instrument? Infomaterial till vilka och hur? Hur påverkas uppdraget av LOV (daglig verksamhet)? Parallell organisationsförändring inom Vuxam påverkan? Olika kultur, språk och kompetenser skapa samsyn

11 Utredningsenheten Försörjningsstöd Daglig verksamhet/dagverks amhet Annan verksamhet där målgruppen finns Processbeskrivning Behovsinventering på VLC IPS för alla personer (DOA, FIA och Vardagsstöd vid behov) Uppföljningsansvar Personer från F-stöd = socialsekreterare Personer utan koppling till F-stöd = Arbetskonsulent på VLC + AME Arbetsträning under en begränsad period Introduktion från VLC, återkoppling till VLC efter avslutad period avser en begränsad tid och ett specifikt syfte, max 6 månader Genomförs på Soc psyk + PC (behov av sysselsättningsver ksamhet som komplement) Fördjupad Arbetsförmåge bedömning Genomförs av Arbetskonsulent på socialpsykiatrin eller AME AWP, AWC, WRI, WEIS, Arbetsredo VLC lämnar över personen till AME alltid överlämningsmö te - trepart IPS/SE *CV Återkoppling till *Studiebesök VLC *Praktikanskaffn. AF LandsingetLa *Stödåtgärder *Introduktion *Kontakt med AF o övriga *Uppf. på arbetsplatsen *Stöd till handledare JOBB Arbetsredo (alternativ) VLC lämnar över personen till miljövårdscentru m alt Activa som arbetar vidare med personen Ansv = Activa/Mvc DV/Dagverks amhet/syssel sättningsverk samhet VLC hänvisar personen att ansöka om SOL/LSS (FFF) Sysselsättnings verksamhet för personer som har långvarigt behov av sysselsättning Finns ej idag Övrigt - VLC (koordinator/ lotsning) *Studier *Sjukersättning *Vuxenhab *Boendestöd *Psykiatri etc VLC ansvarar att kontakta

12 Arbete och resultat Implementerade rutiner/process för ärenden Kompetensutveckling genomförd inkl uppföljningsdag Metod för arbetsförmågebedömning Evidensbaserade metoder för kartläggning och genomförande (IPS) Programtrohetsmätning gemensamt Långsiktigt stöd till arbetsgivare (via IPS) Samverkansmöten med AF o FK kontaktpersoner/samverkanteamet Processen känd hos psykiatrin och habiliteringen Processen är känd internt och externt - långsiktigt och regelbundet arbete Respektive chef säkerställer att processen fungerar och att kompetenser finns för samtliga steg fortsatta samverkansmöten regelbundet Arbetsgruppen fortsätter träffas för att samverka och diskutera ärenden

13 Under 2015 (augusti- december) Anvisad från: Socialpsykiatrin 14 st. Enskild person 16 st. LSS-enhet/Biståndshandl. 11 st. LSS-boende stödgrupp 4 st. Daglig verksamhet 5 st. AF 2st. Psykiatrin 6 st. FK 3st. Vuxenhabiliteringen 10 st. Gymnasieskolan 2 st. Övrigt 9 st Totalt 82 totalt

14 Vad hände: Samverkansteamet 2 st. AME/IPS 14 st. AME- Arbetsträning 3 st. Daglig verksamhet 3 st. Socialpsykiatrin 8 st. AF 8 st. Studier 8 st. FK 1 st. Avslut på egen begäran 13 st. Arbete 1 st. Totalt 61 st. 21 pågående ärenden

15 Huvudsaklig diagnos Ej angivet 73 % Psykiatrisk diagnos 8 % Kombination av olika diagnoser 7 % Fysisk funktionsnedsättning 6 % Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning 3 % Autismspectrumtillstånd 2 % Utvecklingsstörning 1 %

16 Resultat statistik Bland de ca 30% som har någon typ av diagnos är psykiatriska eller neuropsykiatriska diagnoser vanligast. En förhållandevis hög andel personer med psykiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar uppbär försörjningsstöd och står utan särskilda insatser. De flesta med försörjningsstöd har inte någon fastställd diagnos. Att kartlägga och identifiera behov och att erbjuda adekvata insatser som leder till jobb minskar behovet av utredning och diagnostisering.

17 Resultat Personer som ansöker på egen hand är mer motiverade än de som hänvisas från försörjningsstöd Viktigt med extern plats för praktik, då det ska leda till anställning och egen försörjning. Individerna har lägre medelålder än befolkningen i stort (18-35 år) Majoriteten uppbär försörjningsstöd

18 Ytterligare resultat Inflödet var ojämnt under våren 2015, men tog fart under hösten 2015 Ungefär en tredjedel av inflödet hänvisas till Arbetsmarknadsenheten, en tredjedel till annat oftast Activa och övriga till en rad olika specificerade verksamheter, bl a AF Den vanligaste enskilda insatsen som föreslås är praktik Vägledningscenter fyller en funktion i att kartlägga och identifiera behov hos individer samt vägleda dem till mer adekvata insatser och ersättningsformer än vad som var fallet innan.

19 Framgångsfaktorer Förvaltningschefernas samsyn och enighet Tydlig uppdragsbeskrivning/vision Samverkanskoordinator Gemensamt ansvar genom styrgrupp och arbetsgrupp Öppna och flexibla chefer (styrgruppen) Positiv, engagerad och kunnig arbetsgrupp Tidsaspekten Regelbunden återkoppling till förvaltningschefer Informationsbrev

20 Nuläge och reflektioner Ytterligare en arbetskonsulent till VLC bekostas av FFF under 1 år Inflödet ökar 2016 IPS-utbildning till fler arbetskonsulenter och instruktörer behövs Ny organisation har påverkat och skapat fördröjning Positiv bieffekt, kunskapsutbyte i arbets / och styrgrupp Arbetsprocessen är implementerad Förankringsprocessen inom organisationen fortgår och är en utmaning Kontinuerligt förändra och förbättra vid behov Fortlöpande statistik och uppföljning över tid för att påvisa resultat

21 Kan samverkan bidra till inflytande, självständighet och delaktighet? Svar: JA Individen i fokus ej organisationen Evidensbaserade metoder som används kontinuerligt och följs upp Tydlig process som är känd inom båda förvaltningarna Personal med rätt kompetens och anpassat förhållningssätt Strukturförändringar på VLC och övrig berörd organisation

22 Kan samverkan bidra till inflytande, självständighet och delaktighet? Får ta tid! Anpassad insats vid rätt tidpunkt till varje individ Hög delaktighet Trygghet för individen och arbetsplatsen

23 Kontaktuppgifter Kontakter: Gunilla Andersson, enhetschef, Bodil Lundvall, enhetschef,