Arvidsjaurs kommun. Bilaga 3. Verksamhet i samverkan. Arvidsjaurs kommun

Transkript

1 Arvidsjaurs kommun Bilaga 3 Verksamhet i samverkan Arvidsjaurs kommun

2 Innehåll Samverkan.. 3 Organisation.. 4 Samverkan i projektform. 4 Ansvarsfördelning. 5 Budget 5 Tillgång till relevant vuxenutbildning. 5-6 Jämställdhet. 6 Utvecklingsmål 6-7 2

3 Samverkan För att beskriva hur samverkan ska bedrivas mellan Arvidsjaurs Kommun och Arbetsförmedlingen i Arvidsjaur har vi delat in det i tre olika övergripande områden: Samverkan i utveckling, motiverande insatser/syv samt befintlig samverkan som vi vill förstärka. Inom dessa områden finns en rad olika verksamheter som kan delas in i proaktiva (förebyggande) och reaktiva (åtgärdande). En verksamhet kan givetvis vara både proaktiv och reaktiv. Samverkan i utveckling Proaktiva Reaktiva Områden - Analys av vad som fungerar bra/dåligt, kritiska punkter - Identifiera områden där vi agerar separat i samma frågor och ej synkat - Effektivare resursutnyttjande - Mer målgruppsanpassade insatser - Hitta en röd tråd i vårt arbete - Få till stånd en samsyn och gemensam värderingsgrund Motiverade insatser, studieoch yrkesvägledning - Övergång till eftergymnasiala studier - Olika motiverande insatser - Hitta otraditionella vägar - Individanpassade aktiviteter Befintlig samverkan som vi vill förstärka Kartläggning av insatser som görs idag Kartläggning av unga år Kartlägga vilka resurser som finns Förstärkt SYV/arbetslivsorienterin g för målgruppen. T ex riktade insatser beroende på yrkes- eller studieförberedande program Fånga upp ungdomar som riskerar att hamna utanför studier/arbetsmarknad en Handledarutbildning för arbetsgivare Unga funktionsnedsatta Utlandsfödda Fortsatt arbete med olika befintliga åtgärder via AF Hantering/samordni ng av insatser Bygga ett samverkanskoncept som håller över tid Få till stånd ett arbetsmarknadstorg eller liknande Yrkesutbildningar (varierande längd) Motiverande insatser så som studier, arbete, praktik, prova-på etc. T ex de nya insatserna utbildningskontrakt, trainee och extratjänster Handledarutbildning för arbetsgivare Specifika projekt Erbjuda mer vässade insatser 3

4 Organisation En styrgrupp ska leda det strategiska samverkansarbetet, utvecklingsarbetet, måluppfyllelse etc, enligt plan. Styrgruppen består av cheferna inom respektive organisation Arbetsförmedlingen, Socialförvaltningen, Gymnasieskolan och AME. En operativ grupp bestående av handledare/handläggare från de samverkande parterna som samråder kring praktiska frågor, utbildnings- och träningsinnehåll etc. Operativa gruppen ansvarar för att styrgruppen informeras och uppdateras kontinuerligt om aktiviteterna. Samverkan i projektform I Arvidsjaur kommun kommer det att bedrivas två separata ESF projekt som riktar sig till målgruppen. Ett kallat KOFA som är ett nystartat treårigt samverkansprojekt med Piteå, Älvsbyn samt Skellefteå/Norsjö samordningsförbund. Projektets utgångspunkt är att öka andelen sysselsatta bland nyanlända invandrare samt personer med funktionsnedsättning med strävan att den ska vara på samma nivå som för hela arbetskraften. Då är det viktigt att man ser till att alla gruppers arbetsförmåga tas tillvara. Huvudproblemet är alltså att det är för hög arbetslöshet bland personer med funktionsnedsättning och nyanlända invandrare i regionen. Detta samtidigt som det är brist på arbetskraft med nödvändig kompetens i vissa branscher. Projektet är inriktat på matchning av individer mot lämpliga arbetsplatser. Tyngdpunkten kommer att ligga på samverkan, strategisk påverkan och attitydpåverkan främst mot arbetsgivare. Det andra heter SAMLA som är ett nystartat treårigt samverkansprojekt mellan Arvidsjaur, Arjeplog, Sorsele och Malå. Projektet syftar till att samordna och samnyttja resurser för att effektivisera den utbildning som erbjuds nyanlända och därigenom kunna erbjuda fler vuxenutbildningar som möter regionens kompetensbehov. (Lokal projektägare är Sandbackaskolan.) Genom att rationalisera utbildningssystemet hoppas man kunna förkorta integrationstiden för de nyanlända och ta bättre vara på den kompetens de besitter. I möjligaste mån ska även andra människor än nyanlända som står långt ifrån arbetsmarknaden kunna ta del av de insatser som görs i projektet. Här samverkar Af, skolan, och AME (delvis), 4

5 Huvudsaklig ansvarsfördelning I denna samverkan går kommunen in med följande resurser vad gäller personal i ett initialt läge och bildar tillsammans med Arbetsförmedlingen den operativa gruppen; AME; 100% tjänst IFO; 100% tjänst Skolan; 30% tjänst Arbetsförmedlingens resurser för samverkan kommer att finnas inom ramen för sin befintliga verksamhet. Resurser i form av konsultativa insatser från elevhälsan samt Arbetsförmedlingens specialister kommer att finnas till hands. Efter utvärdering kan resurserna förändras beroende på behovet. Det utses särskilda personer på varje enhet som har ansvaret för att arbetet och samverkan utförs enligt överenskommelsen. Täta möten kommer vara av stor vikt Budget I huvudsak finansieras det som görs inom samverkan inom ramen för befintliga verksamheter. Vad gäller eventuella utbildningskontrakt, traineetjänster och extratjänster är dessa till viss del finansierade genom statsbidrag. Tillgång till relevant vuxenutbildning Regionen saknar idag en folkhögskola/folkhögskolefilial vilket skulle öka möjlig att förbättra kompetensen hos målgrupperna. Det behövs olika former av utbildningar där folkhögskolepedagogiken har visat sig passa grupper med särskilda behov. De elever som studerar på SFI och de med någon typ av funktionsnedsättning är på varierande nivå vilket kan medföra svårigheter när de vill fortsätta med sina studier på gymnasiet. Där är folkhögskolan ett bra komplement. Det är ekonomiskt svårt att etablera folkhögskolekurser på nya orter med de nationella finansieringsmöjligheterna. En pilotverksamhet med folkhögskoleliknande kurser i Arvidsjaur skulle även möjliggöra för fler från de andra närliggande inlandskommunerna att få tillgång till en sådan utbildningsmöjlighet. Detta gäller Malå, Arjeplog och Sorsele som har möjlighet till dagspendling med kollektivtrafik vilket skulle säkerhetsställa elevunderlaget. Det skulle också bidra till att stävja den demografiska utvecklingen då fler skulle stanna i de små inlandskommunerna 5

6 Kontakter har tagits med närliggande folkhögskolor för att undersöka möjligheten att starta en folkhögskolefilial i Arvidsjaur. Även SKL, RAI (Regional arbetsgrupp för integration) och Hela Sverige ska leva är kontaktade. Jämställdhet Jämställdhetsintegrering är en viktig del av arbetet och ska innefatta en mängd olika inslag och aktiviteter. Insatserna måste utformas utifrån målgruppen, dess förkunskaper, attityder och förhållningssätt till området. Jämställdhet är ett kunskapsområde. Kompetenshöjande insatser om jämställdhetsfrågan i samhället, dess historia, situationen på arbetsmarknaden med mera ska finnas med för deltagarna. Jämställdhet är inte rådande mönster i samhället idag och kan samtidigt vara svårt att se om man inte kan generalisera och jämföra med en grupp. Könsrollsmönstren reproduceras hela tiden i vardagen på arbetsplatser och i andra sociala sammanhang. För den enskilda individen är det därför viktigt att få kunskap om de generella mönstren för att undvika att man enbart ser till det individuella och då skuldbelägger sig. En annan viktig del, förutom målgruppen, är att även projektets aktörer är involverade i att tänka och agera jämställdhet. Även för dem är det viktigt med kunskap om detta. Vissa arbetsgivare kanske inte förstår varför det är så viktigt att tänka och agera för jämställdhet utifrån ett större syfte än att skapa mångfald på sin arbetsplats och då är det viktigt med information. Genom information kan man få aktörerna att göra mer medvetna val och arbeta mer strukturerat mot ett jämställdhetsmål. Utvecklingsmål/önskat läge Förutom det som presenteras i inledningen av denna bilaga där vi i kolumnen samverkan i utveckling beskriver det vi initialt ska arbeta med så vill vi även ha med ytterligare utvecklingsmål. I vår målbeskrivning finns beskrivet de resultat vi vill uppnå. Förutom det vi vill utarbeta ett sätt att särskilt mäta resultatet av våra insatser och vad de lett till för de mest utsatta grupperna dvs de som saknar utbildning, utrikesfödda samt personer med funktionsnedsättning. Det arbetet kommer att finnas högt på dagordningen i vårt utvecklingsarbete som startar så snart överenskommelsen är påskriven och klar. Vi vill utarbeta ett, över tid, hållbart sätt att samverka med externa partners. De vi tänker på i första hand är försäkringskassan, näringslivet/företagarna, fackföreningarna och psykiatrin-både ungdoms och vuxen psykiatrin. Att skapa ett arbetsmarknadstorg eller liknande där vi samlat kunskap/personal från AME, Socialförvaltningen, skolan och Arbetsförmedlingen där målgruppen får tillgång till maximal hjälp. Vi ska utarbeta ett sätt att mäta/utvärdera utvecklingen av vår samverkan i form av en enkät eller ett frågeformulär med ett antal återkommande frågor. Tanken är att vi årsvis gör en mätning/utvärdering för att se hur vi ligger till och hur samverkan ter 6

7 sig. Arbetet med att ta fram en enkät eller ett frågeformulär börjar när överenskommelsen är klar. 7