Åtgärder för arbetslösa bidragstagare

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 72/ Ann Kristin Hasselsten Socialnämnden Åtgärder för arbetslösa bidragstagare Sammanfattning Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare så att deras möjligheter att komma in på arbetsmarknaden förbättras samt att överväga den fortsatta omfattningen av verksamheten inom kommunens arbetsmarknadsenhet, AME. Socialnämnden beslutade i september 2006 att bilda en processgrupp för att belysa och finna framtida lösningar på arbetslösa bidragstagares svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden. En slutrapport presenterades i socialnämnden december 2007 med åtgärdsförslag. I detta tjänsteutlåtande föreslås att nämnden, vid sidan av de aktiviteter som kan ges inom kommunens arbetsmarknadsenhet, AME, ska upphandla vissa tjänster där kommunen saknar egen kompetens och andra myndigheter inte står för dessa. Det gäller arbetsförmåge-, försäkringsmedicinska- och neuropsykiatriska utredningar samt arbetsmarknadsinriktad rehabilitering för gruppen arbetslösa bidragstagare. Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att uppdra åt socialchefen att genom ramavtal upphandla arbetsförmåge-, försäkringsmedicinska- och neuropsykiatriska utredningar samt arbetsmarknadsinriktad rehabilitering för gruppen arbetslösa bidragstagare. Bakgrund Socialnämnden ska utveckla verksamheten för arbetslösa bidragstagare så att deras möjligheter att komma in på arbetsmarknaden förbättras och överväga den fortsatta omfattningen av verksamheten inom AME. Socialnämnden har sedan en överenskommelse med Konsult och service, AME, som innebär att AME förbinder sig att leverera de tjänster som social omsorg årligen beställer. Medlen för AME s verksamhet finns i socialnämndens budget och är för år kronor. Under U:\SON\2008\Maj\Tjut arbetsmarknadsåtgärder.doc

2 2(5) 2008 kommer social omsorg tillsammans med AME att föra diskussioner om en ny överenskommelse mellan social omsorg och AME om vilka tjänster de ska utföra fr. o. m och vilken ersättning som ska utgå samt formerna för denna. Socialnämnden beslutade i september 2006 att bilda en processgrupp för att belysa och finna framtida lösningar på arbetslösa bidragstagares svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden. En processorganisation skapades. I processgruppen deltog representanter från socialtjänsten, AME, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, landstingets öppna psykiatri, Kom Vux, NOS Vux och socialnämnden. En slutrapport presenterades i socialnämnden december 2007 med åtgärdsförslag. Bland annat föreslogs att en förstudie skulle genomföras i syfte att se över möjligheterna till utökad samverkan och samlokalisering mellan socialtjänsten, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Socialchefen fick socialnämndens uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder och under hösten 2008 återkomma med en lägesrapport. Arbetsförmedlingen har ansvar för alla de som stått utanför arbetsmarknaden under lång tid. De, som inte har rätt till arbetslöshetsersättning och varit sammanhängande arbetslösa och anmälda hos arbetsförmedlingen eller deltagit i arbetsmarknadspolitiskt program under minst 18 månader, ska kunna anvisas till jobb- och utvecklingsgarantin och därmed få rätt till ekonomisk ersättning i form av aktivitetsstöd. I jobb- och utvecklingsgarantin ingår individuellt utformade åtgärder. Problemet är att de som ansöker om ekonomiskt bistånd och är långtidsarbetslösa har hinder som gör att de har dålig uthållighet och inte sköter sina kontakter med arbetsförmedling och/eller arbetsmarknadsenheten och därmed inte kvalificerar sig för jobb- och utvecklingsgarantin då deras arbetslöshetsperioder ofta blir avbrutna. Ärendet Nuläge Arbetslösa bidragstagare remitteras idag till arbetsmarknadsenheten för kompetenshöjande verksamhet, jml 4 kap 4 socialtjänstlagen, i form av hjälp med att söka arbete, skriva CV, arbetsträning, praktik på den öppna arbetsmarknaden eller sysselsättning i den egna verksamheten. Alla arbetslösa omfattas oavsett problematik - allt ifrån ungdomar, som ännu ej etablerat sig på arbetsmarknaden, - till personer med långvarig arbetslöshet bakom sig. De senare uppvisar ofta olika hinder för att vara attraktiva på arbetsmarknaden och kan ha beroende- och/eller psykiatrisk problematik och personlighetsstörningar. Det kan också handla om personer med invandrarbakgrund, traumatiserade, med språksvårigheter och ibland analfabetism. Önskat läge

3 3(5) Arbetslösa bidragstagare Arbetet med att hjälpa alla arbetslösa bidragstagare ut på arbetsmarknaden behöver intensifieras. Om det redan vid den första kontakten med ekonomioch mottagningsenheten framkommer att arbetslöshet är den främsta orsaken till att sökande är i behov av bidrag bokas denne in hos en arbetscoach innan besöket hos socialsekreteraren. Detta för att denne utifrån sina förutsättningar snabbare ska komma vidare mot egen försörjning. Arbetscoacher/matchare erbjuder ett sammanhållet program på halvfart, växelvis för- och eftermiddagar med både grupp- och enskilda aktiviteter på programmet. Deltagarna får hjälp med att skriva CV, söka arbete, arbetsträna, få en praktikplats, offentligt skyddat arbete, OSA, eller lönebidragsanställning, Arbetscoacherna sitter i nära anslutning till Kunskapscenter Nord så att den kunskap som finns där också kan utnyttjas. Arbetscoacherna har ett nära samarbete med arbetsförmedlingen och med det lokala näringslivet. Deltagarna bedöms utifrån arbetsförmåga, arbetskapacitet och social arbetskompetens. Vid bristande arbetslivserfarenhet kan arbetscoacherna hänvisa deltagarna till sex veckors praktik på den öppna arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen kan därefter ibland bevilja den enskilde arbetsmarknadsåtgärder av olika slag med därtill hörande ekonomisk ersättning. Den grupp av arbetslösa som står längst ifrån arbetsmarknaden har behov av arbetsträning och en längre planering mot arbetsmarknaden. Detta erbjuds i form av deltagande i olika arbetsgrupper som säljer sina tjänster till kommunala verksamheter såsom klottersanering, underhåll av kommunens bilar, flytthjälp m.m. Möjlighet till OSA eller lönebidragsanställning eller annan ersättning ska undersökas för denna grupp. Remittering till arbetsgruppen sker direkt av socialsekreterare eller av arbetscoachernas om de bedömer att den sökande står för långt ifrån arbetsmarknaden för att kunna ingå i deras verksamhet. Även personer inskrivna på Deltagare på Punkten, en daglig sysselsättning för personer med beroendeproblematik, kan remitteras till arbetscoacherna eller till arbetsmarknadsenheten för arbetsträning med målsättning att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden genom OSA- eller lönebidragsanställningar. En genomförandeplan utformas och följs upp av socialsekreteraren i samråd med den sökande i samband med att denne ansöker om bistånd. Ansvaret för att planen följs övergår till arbetscoachen eller arbetsmarknadsenheten. Bidragstagare med arbetshinder Många har/eller uppger att de har arbetshinder, vilket gör att de ej kan söka arbete eller är begränsade i sitt arbetssökeri. Socialnämnden har under de senaste två åren anlitat en konsultläkare som granskar sjukintyg för de som ej uppbär sjukpenning. Konsultläkaren har föreslagit åtgärder och i vissa fall haft personlig kontakt med behandlande läkare vilket har lett till att många har kommit igång med arbetsträning och att söka arbete. Behovet av

4 4(5) utredande och rehabiliterande insatser är dock betydande för denna grupp. Detta kan även gälla de som länge varit inskrivna på arbetsmarknadsenheten och inte kommit vidare. Försäkringskassan har i första hand ett kostnads- och rehabiliteringsansvar för de som är SGI, sjukpenningplacerade och arbetsförmedlingen för de som uppbär ersättning från arbetslöshetskassan. Varken de som uppbär A- kassa eller sjukpenning återfinns i någon större utsträckning bland dem som uppbär ekonomiskt bistånd. Då våra egna resurser inte räcker till och vi inte kommer vidare finns det behov av att kunna remittera för försäkringsmedicinsk utredning och arbetslivsinriktad rehabiliteringsutredning som utförs av ett team bestående av läkare, psykolog, socionom, sjukgymnast och arbetsterapeut. Socialtjänsten ska endast remittera dem som inte arbetsförmedling eller försäkringskassan kan lägga några resurser på att utreda. Den försäkringsmedicinska utredningen är kopplad till socialförsäkringens regler för att kunna bedöma om den enskildes nedsatta arbetsförmåga ger rätt till ersättning i form av sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning. Här ska även neuropsykiatriska hinder utredas. Den arbetslivsinriktade rehabiliteringsutredningen ska utreda vilken arbetsförmåga som föreligger eller kan åstadkommas och vilka åtgärdsprogram som behöver sättas in. Utredningen ska belysa om den enskilde har en sjukdom och i vilken omfattning sjukdomen medför nedsatt arbetsförmåga. Utredningen ska kunna leda till att den enskilde får hjälp att finna en väg ut i arbetslivet eller till annan socialförsäkringsförmån. Det ska vara möjlighet att i särskilda fall köpa arbetsmarknadsinriktade insatser ifrån privata utförare, där den egna verksamheten inom Täby kommun har misslyckats med att hjälpa den enskilde. Det kan gälla exempelvis kvinnor med utländsk bakgrund med bristande arbetslivserfarenhet och språksvårigheter. Framtiden På längre sikt behöver ett utökat samarbete och samlokalisering mellan socialtjänst, försäkringskassan och arbetsförmedlingen inledas för att utreda dem som står längst bort ifrån arbetsmarknaden för att de på sikt ska kunna återgå i arbete och därigenom klara sin försörjning i stället för att uppbära sjukpenning/sjukersättning/försörjningsstöd. Insatserna ska också minimera risken att enskilda faller mellan olika myndighetsområden. Målsättningen bör vara att den enskilde ska bli självförsörjande antingen genom förvärvsarbete, studier eller rätt socialförsäkringsförmån. Innan detta samarbete är genomfört är behovet stort av att kunna remittera enskilda till ovanstående utredningar vartill ett antal utförare bör upphand-

5 5(5) las. Det gäller då både försäkringsmedicinska och arbetslivsinriktad rehabiliteringsutredning samt arbetsmarknadsinriktade insatser för särskilda grupper av socialbidragstagare som kan vara personer med utländsk bakgrund och språksvårigheter. Lisbeth Sämå Socialchef Kotte Wennberg Enhetschef