Vad gör de 1 år senare?

Transkript

1 Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete mellan Arbetsmarknadsenheterna i Ale, Partille, Kungälv, Stenungssund, Uddevalla, Lidköping, Falkenberg, Trollhättan, Vänersborg September 007

2 Inledning Kommunernas arbetsmarknadsåtgärder - uppdrag, ansvar och verksamhet Med arbetsmarknadsåtgärder avses vanligen åtgärder för att öka den arbetssökandes möjligheter till arbete och därmed också till egenförsörjning. Åtgärderna är till för de arbetssökande som av olika anledningar behöver hjälp och stöd för att komma ut på den öppna arbetsmarknaden. Åtgärderna är i huvudsak riktade mot de arbetssökande som anses ha en svag ställning på arbetsmarknaden dvs. har svårigheter att få en anställning och därmed riskerar att hamna utanför arbetslivet och på sikt även utanför socialförsäkringssystemet. Problemet kan också ibland vara en arbetstagares svårigheter att behålla en anställning. Någon skyldighet att i konkret mening skaffa arbete har inte kommunen utan skall främja möjligheten till arbete och egenförsörjning. Kommunerna har emellertid möjlighet att genom att teckna avtal med arbetsförmedlingen erbjuda aktivering, praktik eller andra utvecklingsinsatser för arbetslösa personer. Detta samarbete med arbetsförmedlingen är vanligt och utgör ofta en stor del av den verksamhet som kommunernas arbetsmarknadsenheter bedriver. Kommunen har dock det yttersta ansvaret för sina invånare. I den rollen möter kommunens social-tjänst resurssvaga personer med svårigheter att få ett arbete. Exempel på dessa svårigheter kan vara funktionshinder, bristande kunskaper i svenska språket, sociala problem eller drogmissbruk. Vid hög arbetslöshet ökar andelen personer som söker ekonomisk hjälp. För många av dessa sökande är problemet endast bristen på arbetstillfällen. En speciellt utsatt grupp anses ungdomar vara som ännu inte hunnit få någon större arbetslivs-erfarenhet. Kommunen anordnar därför i samarbete med arbetsförmedlingen olika ungdomsprogram med både teoretiska och praktiska moment i syfte att leda vidare till arbete eller utbildning. Vanligtvis kan kommunernas arbetsmarknadsenheter erbjuda följande åtgärder för arbetslösa: Arbetsbedömning och arbetsträning Praktik hos privata eller offentliga arbetsgivare Studier ex. jobbsökar kurser, kommunala vuxengymnasiet Offentligt skyddade anställningar Lönebidragsanställningar Feriearbete under sommaren (observera att feriearbeten inte är en arbetsmarknadsåtgärd utan en möjlighet för ungdomar att pröva på arbetslivet) Sysselsättningsverksamheter (t.ex. reparationsarbete inom kommunen) I varje kommun i nätverket finns en Arbetsmarknadsenhet vars huvudsakliga uppdrag är att genom olika arbetsmarknadsåtgärder öka de långtidsarbetslösas möjligheter att komma ut på den öppna arbetsmarknaden. Det är Arbetsmarknadsenheten som förmedlar arbetstränings- och praktikplatser eller andra åtgärder i syfte att rusta deltagaren för arbete alternativt studier.

3 Det övergripande målet i alla kommuner, avseende Arbetsmarknadsenheternas åtgärder, är att deltagaren skall gå vidare till arbete eller studier och därigenom kunna försörja sig själv utan att vara beroende av bidrag. Undersökningens målgrupp personer 8 till år Undersökningens målgrupp är deltagare i åldersgruppen 8 år som varit inskrivna på respektive kommuns arbetsmarknadsenhet med målsättningen att gå vidare till arbete eller studier efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. De deltagare som haft en annan målsättning, till exempel arbetsbedömning eller sysselsättning, har särskiljts och ingår inte i undersökningen. Deltagare över år, som vanligtvis också är en stor målgrupp, ingår inte heller i undersökningen. Undersökningsperiod / - 0/ 005 samt 006 I undersökningen ingår de deltagare, 8- år, som under perioden februari till april 005 resp. 006 skrevs ut från kommunernas arbetsmarknadsenheter efter avslutad åtgärd Undersökningsmetodik telefonintervju år efter avslutad åtgärd Uppföljningen bygger på att de som skrevs ut från kommunens arbetsmarknadsenhet under nämnda period (/ - / 005resp 006) kontaktas år senare för en kortare telefonintervju. Intervjuerna har gjorts under våren/försommaren 006 resp. 007 och utgått ifrån en utarbetad gemensam manual. Intervjun fokuserar på vad som hänt den före detta deltagaren avseende arbete alternativt studier samt förmåga till egen försörjning. Medverkan är frivillig. Resultat av undersökningen Antalet personer som skrevs ut från respektive kommuns arbetsmarknadsenhet under mätperioden varierar kraftigt. I Trollhättan var det personer som avslutade sina arbetsmarknadsåtgärder under perioden medan det i Partille endast var 9 personer. Den stora variationen mellan kommunerna beror dels på kommunernas storlek och avsatta resurser dels på att antalet personer i åtgärder kan variera kraftigt under året. 005: Sammanlagt avslutade deltagare sina arbetsmarknadsåtgärder under mätperioden varav flertalet, personer, har kunnat nås för en telefonintervju. Bortfallet varierar mellan kommunerna (se tabell). Endast person har avböjt att låta sig intervjuas. 006: Sammanlagt avslutade 6 deltagare sina arbetsmarknadsåtgärder under mätperioden varav flertalet, 6 personer, har kunnat nås för en telefonintervju. Bortfallet varierar mellan kommunerna (se tabell). Följande tabell visar det antal som under undersökningsperioden avslutat sin åtgärd för varje kommun samt hur många respektive kommun har kunnat komma i kontakt med för en telefonintervju. Bortfallet redovisas i procent.

4 Kommun Antal som avslutat sin arbetsmarknadsåtgärd under mätperioden Antal som svarat (telefonintervju) Bortfall Ale % % Trollhättan *** 0 *** 6 % *** Vänersborg % 0 % Uddevalla % 8 % Stenungsund * 6 * 6 0 % 0 % Lidköping % 0 % Falkenberg % % Partille % 6 % Kungälv 6 *** 6 *** % *** totalt Uppgifterna från Stenungsund bygger i denna undersökning på Arbetsförmedlingens (AF) statistik och dokumentation. Arbetsmarknadsenheten (AME) kom under 005 att "fasas in" i arbetet med ungdomar 8-5 år kopplat till KUP (Kommunal ungdomspraktik) och UG (Ungdomsgaranti). Dessförinnan hade ungdomar enbart jobbsökarkurser i AF:s regi. Fr.o.m. nästa uppföljning finns allt registrerat hos AME. Ungdomar som av olika skäl blivit avaktualiserade från AF har bedömts av AF vara i arbete. ** I Falkenbergs uppgifter ingår samtliga ungdomar som varit i åtgärd, även utredning och sysselsättning. 006 *** Trollhättan och Kungälv har ej utfört undersökningen för 006 års mätning Antal som arbetar eller studerar år efter avslutad åtgärd Här följer antalet personer i respektive kommun som arbetar eller studerar år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd, dvs. det antal personer där det övergripande målet med åtgärden har uppnåtts. Statistiken baseras på den grupp som kunnat nås för en telefonintervju. Ale 005: Av 7 svarande var 0 personer igång i arbete eller studier, motsvarande 8 %. 6 personer arbetade och personer studerade. 006: Av 5 svarade var personer igång i arbete eller studier, motsvarande 8 % 0 personer arbetade och personer studerade. Trollhättan 005: Av 0 svarande var 76 personer igång i arbete eller studier, motsvarande 69 %. 6 personer arbetade och personer studerade. 006: Inga uppgifter har kommit in från Trollhättan

5 Vänersborg 005: Av 9 svarande var 0 personer igång i arbete eller studier, motsvarande 69 %. 8 personer arbetade och personer studerade. 006: Av 8 svarande var 5 personer igång i arbete eller studier, motsvarande 6 % 6 personer arbetade och 5 studerade. Uddevalla 005: Av 8 svarande var personer igång i arbete eller studier, motsvarande 86 % 8 personer arbetade och 7 personer studerade. 006: Av 8 svarande var 8 personer igång i arbete eller studier, motsvarande 79 % 7 personer arbetade och personer studerade Stenungsund 005: Av svarande var 8 personer igång i arbete eller studier, motsvarande 8 %. 5 personer arbetade och personer studerade. 006: Av 6 svarande var 9 personer igång i arbete eller studier, motsvarande 56 % 7 personer arbetade och personer studerade Lidköping 005: Av 5 svarande var personer igång i arbete eller studier, motsvarande 56 %. personer arbetade och personer studerade. 006: Av svarade var 7 personer igång i arbete eller studier, motsvarande 77 % 7 personer arbetade och 0 studerade Falkenberg 005 Av 6 svarande var 8 personer igång i arbete eller studier, motsvarande 78 %. personer arbetade och 6 personer studerade. 006 Av svarande var 8 personer igång i arbete eller studier, motsvarande 8 %. personer arbetade och personer studerade. Partille 005 Av 6 svarande var personer igång i arbete eller studier, motsvarande 75 %. 9 personer arbetade och personer studerade. 006: Av 65 svarade var 50 personer igång i arbete eller studier, motsvarande 78 % 6 personer arbetade och 5 personer studerade Kungälv 005: Av 6 svarande var 7 personer igång i arbete eller studier, motsvarande 75 %. personer arbetade och 5 personer studerade. 006: Inga uppgifter har kommit in från Kungälv

6 Jämförelse mellan kommunerna procent som år efter avslutad arbetar eller studerar procent Ale Trollhättan Vänersborg Uddevalla Stenungsund Lidköping Falkenberg Partille Kungälv kommun 005: Tabellen visar att i flertalet kommuner ligger procentandelen runt ca 75 % dvs. av personer är i arbete eller studerar år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Tabellen visar också på stora skillnader mellan några av kommunerna. Av 8 svarande i Uddevalla var personer igång i arbete eller studier, 86 %, medan det i Lidköping av 5 svarande var personer som var igång i arbete eller studier, 56 %. 006: Tabellen visar att Uddevalla, Stenungsund och Vänersborg minskade något i procent Lidköping, Falkenberg och Partille ökade. Ale stannade på ungefär samma siffror. Orsaken till dessa variationer är inte känd och är intressant för en djupare analys. Kanske kan man här hitta flera goda exempel på hur olika arbetsmarknadsinsatser kan hjälpa människor att gå vidare till arbete eller studier. Förankring på arbetsmarknaden För att inte bara ge en ögonblicksbild av hur många som gått vidare till arbete eller studier redovisas i undersökningen också hur länge man sammanlagt arbetat det sista året, dvs. hur många har fått fotfäste på arbetsmarknaden. Med fotfäste eller förankring på arbetsmarknaden definieras i denna undersökning att personen i fråga varit igång i arbete i minst 6 månader efter avslutad arbets-marknadsåtgärd och därmed bedöms ha goda möjligheter till fortsatt sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden.

7 Antal som arbetat 6 månader eller mer Kommun Antal som arbetat 6 månader eller mer efter avslutad åtgärd Procent Ale 9 av 6 av 7 % 85 % Trollhättan av 6 i.u. 5 % i.u. Vänersborg av 8 6 av 6 7 % 79 % Uddevalla av 8 av 7 75 % 78 % Stenungssund av 5 5 av 7 9 % 7 % Lidköping 0 av av 7 9 % 76 % Falkenberg av 7 av 59 % 70 % Partille av 9 av 6 % 7 % Kungälv 7 av I.u. % i.u. : i.u. = inga uppgifter Tabellen visar på variationer mellan kommunerna, men också att en mycket stor andel svarande har varit i arbete i mer än 6 månader och därmed får anses ha fått fotfäste på arbetsmarknaden. 005: I 7 av de 9 kommunerna har hälften av de svarande arbetat mer än 6 månader. 006: I alla kommuner har mer än 70 % av arbetande deltagare fått fotfäste på arbetsmarknaden Försörjning under åtgärdsperioden Under en arbetsmarknadsåtgärd är deltagaren beroende av de stöd- eller ersättningsformer som utgår från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller kommunens socialtjänst för sin försörjning. Följande bild visar hur deltagarna försörjde sig under åtgärdsperioden:

8 Försörjning under åtgärdsperioden - en jämförelse mellan kommunerna (antal och procent) kommun år Introduktions ersättning KUPersättning UG-ersättning Aktivitets ersättning Sjuk ersättning Rehabersättning Försörjnings stöd socialbidrag Annat KAM ersättning Summa Ale ( %) 5 ( %) 5 ( %) - 6 (5 %) ( %) 6 (0 %) 9-6 ( %) ( %) 5 Trollhättan ( %) ( %) 7 ( %) ( % (9 %) i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. Vänersborg ( %) (8 %) 9 ( %) (66 %) 8 (9 %) 8 (9 %) (%) 8 Uddevalla (76 %) ( %) 5 ( %) (9 %) (%) 8 Stenungsund ( 9 %) - (5 % ) (8 %) (8 %) Lidköping ( %) (8 %) 7 (8 %) - 5 (0 %) (7 %) (9 %) - ( %) - Falkenberg 005 ( %) 0 (8 %) 9 (5 %) - (5 %) (8 %) (7%) (9 %) - ( %) - Partille ( %) 9 (56 %) ( %) ( %) (65 %) ( % ) - 65 Kungälv ( %) 6(7 % ) - 7(9 % ) i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. Med KAM-ersättning menas enhetligt försörjningsstöd till ungdomar i.u. = inga uppgifter I målgruppen 8 år är försörjning genom ekonomisk ersättning från staten vanlig. KUPersättning (kommunal ungdomspraktik), UG-ersättning (ungdomsgaranti) och Aktivitetsersättning är ersättnings-former som staten betalar ut via arbetsförmedlingen. Ersättningsformerna är direkt kopplade till en arbetsmarknadsåtgärd och riktar sig speciellt till målgruppen. I alla kommunerna är de statliga ersättningarna vanligast och i några kommuner också de enda. Ekonomiskt stöd/ersättning kan också utgå från kommunen eller försäkringskassan. I undersökningen har endast ett fåtal sjuk- eller rehabiliteringsersättning från Försäkringskassan. Det är också ganska få som har ekonomiskt stöd från kommunen (socialbidrag) i jämförelse med det statliga ekonomiska stödet via arbetsförmedlingen. Andelen som har sin försörjning genom socialbidrag varierar mellan kommunerna, från 0 % till 0 %. Försörjning år efter avslutad åtgärd Lika intressant som det antal svarande som gått vidare till arbete eller studier är hur deras möjlighet till egenförsörjning ser ut år senare efter avslutad åtgärd.

9 Följande tabell visar hur de svarande i undersökningsgruppen hade sin försörjning år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd: Försörjning år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd - jämförelse i antal och procent mellan kommunerna kommun år lön Studie medel Försörjningsstöd Sjuk ersättning rehabersättning Alfakassa/ A-kassa Aktivitets-stöd Föräldrapenning Ingen försörjning summa Ale (70 %) ( %) (5 %) (5 %) (5 %) (78 %) Trollhättan (56 %) Vänersborg (8 %) ( %) ( %) ( %) 7 (5 %) ( %) ( %) ( 8 %) ( %) i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. i.u (0 %) Uddevalla (7 %) (56 %) Stenungsund (68 %) ( %) Lidköping 005 ( %) 5 (8 %) ( %) 8 (7 %) (9 %) (9 %) ( %) ( %) 9 ( % ) (5 %) (5 %) (5 %) ( %) ( %) ( %) (7 %) (9 %) Falkenberg Partille (7 %) 9 (56 %) ( %) (8 %) (70 %) Kungälv 005 (8 %) 5 ( %) ( 6 %) ( %) ( %) ( %) 9 ( %) ( %) ( %) ( %) ( %) - ( %) 6 (8 %) ( %) (8 %) 006 i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. i.u. * i.u. = inga uppgifter år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd ser bilden av hur de före detta deltagarna försörjer sig helt annorlunda ut. Eftersom merparten av de svarande är i arbete eller studerar så kan man också försörja sig på egen hand. Försörjning genom lön är den helt dominerande huvudsakliga inkomst-källan. 005: I Ale, Uddevalla och Stenungsund försörjer sig ca 70 % genom egen lön. Andelen som försörjer sig genom lön varierar mellan kommunerna, från 7 % i Uddevalla till % i Lidköping 006: Andelen som försörjer sig genom lön varierar mellan kommunerna, från 78 % i Ale till % i Stenungsund Anledningen till variationerna kräver en djupare analys, men beror troligtvis på en rad olika faktorer

10 Det är ett mindre antal personer som år efter avslutad åtgärd är beroende av socialbidrag. Om man lägger till försörjning genom studiemedel, som också betraktas som egenförsörjning, så motsvaras försörjning genom lön och studiemedel av det antal som år efter avslutad åtgärd är i arbete eller studie. Jämförelse försörjning under och efter avslutad åtgärd Som tidigare nämnts så speglar antalet deltagare som gått vidare till arbete eller studerar det antal som kan försörja sig själva (egenförsörjning). Både försörjning genom lön och studiemedel betraktas som egenförsörjning eftersom man försörjer sig själv utan att vara ekonomiskt beroende av bidrag. Det betyder att i flertalet kommuner kan ca 75 %, eller ca av personer, försörja sig själva utan att vara beroende av ekonomiska bidrag år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Jämförelse beroende av socialbidrag Vid en jämförelse mellan det totala antal personer i kommunerna som under åtgärdsperioden var beroende av socialbidrag och det antal som år efter åtgärdsperiodens avslutande var beroende av socialbidrag så har antalet bidragstagare minskat, från sammanlagt 70 personer till 8 personer. Procentuellt minskar antalet socialbidragstagare kraftigt i stort sett alla kommuner även om de i vissa kommuner är ganska få till antalet. Största minskningen i antalet personer är i Trollhättan, från personer till personer, motsvarande %. kommun år Försörjningsstöd under åtgärdsperioden Försörjningsstöd år efter avslutad åtgärd Ale Trollhättan i.u. i.u. Vänersborg Uddevalla Stenungsund Lidköping Falkenberg Partille Kungälv i.u. i.u. total 70 8

11