Kommunens arbetsmarknadsåtgärder

Transkript

1 Kvalitets- och kostnadsjämförelse om Kommunens arbetsmarknadsåtgärder Rapport från kvalitetsnätverk Västkust,,,,,,,,

2 Sammanfattning Kvalitetsnätverk Västkust startade i slutet av 1998 och har som syfte att jämföra både kostnader och kvalitet. Jämförelserna ska därefter leda till förbättringar av de egna verksamheterna. Nätverket omfattar kommunerna,,,,,,, och. Totalt berör nätverkets kommuner över 3 medborgare. Nätverket står idag modell för flera andra nätverk landet runt. Denna undersökning har syftet att ge bilder av kommunernas arbete med arbetsmarknadsåtgärder. Med arbetsmarknadsåtgärder avses vanligen åtgärder för att öka den arbetssökandes möjligheter till arbete och därmed också till egenförsörjning. Åtgärderna är till för de arbetssökande som av olika anledningar behöver hjälp och stöd för att komma ut på den öppna arbetsmarknaden. Åtgärderna är i huvudsak riktade mot de arbetssökande som anses ha en svag ställning på arbetsmarknaden dvs. har svårigheter att få en anställning och därmed riskerar att hamna utanför arbetslivet och på sikt även utanför socialförsäkringssystemet. Arbetsmarknadsåtgärder är en statlig angelägenhet och kommunerna har i en mycket liten utsträckning en laglig skyldighet att bidra till genomförandet av arbetsmarknadspolitiken till skillnad från andra politiska områden. I praktiken finns dock ett stort intresse hos de enskilda kommunerna att kunna påverka arbetsmarknadsfrågorna Undersökningen har i huvudsak byggt på kommunernas egna uppgifter och är uppdelad i fyra olika avsnitt. I det första avsnittet redogörs för de kommunala åtagandena inom området samtidigt som olika exempel på lokal samverkan mellan stat och kommun redovisas. Rapporten väcker i anslutning till detta komplexa område ett antal frågor kring styrning och ledning av verksamheten. I del två redovisas antalet individer som varit föremål för olika åtgärder samt arbetslöshetens storlek i kommunen. Något direkt samband finns överraskande inte däremellan. Det finns troligen andra orsaker till åtgärdernas omfattning. Antalet feriearbetande ungdomar har även undersökts, även om detta inte är att betrakta som en arbetsmarknadsåtgärd. Här finns stora skillnader som troligen kan förklaras utifrån olika prioriteringar i kommunerna. Del tre redovisar kostnaderna för åtgärderna. Här finns olika inkomstkällor eftersom det finns flera inblandade parter. Andelen av det kommunala bidraget i den totala budgeten varierar stort mellan kommunerna. Som lägst 23 procent och som högst 58 procent. Bidragets storlek har även ställts i relation till antalet invånare vilket resulterat i ännu större skillnader. Andelen EU-bidrag till verksamheten visar även på stora skillnader liksom andelen av arbetsförmedlingens, statens, del av kostnaderna. I del fyra redovisas uppföljningar och resultat. Uppföljningar av åtgärderna görs inte av någon kommun annat än att det redovisas när åtgärden avslutas. Utav de personer som fått någon form av åtgärd är det relativt få som går vidare i arbete eller studier. Det varierar mellan 1 och 47 procent. För att få en bild av effektiviteten har detta resultat satts i relation till kostnaderna. Här är även variationerna stora. Skillnaderna är flera hundra procent. Orsakerna och förklaringarna till variationerna är inte nätverkets uppdrag. Ansvaret för detta ligger på respektive kommun. 2

3 Innehållsförteckning Sida Undersökningsområde och bakgrund 4 Metodik 4 Del 1 Vad är kommunens arbetsmarknadsåtgärder 6 Del 2 Åtgärdsgrupper och arbetslöshet 11 Del 3 Kostnader och finansiering 13 Del 4 Uppföljningar och resultat 18 3

4 Bakgrund Kvalitetsnätverk Västkust är ett av fem nätverk som Svenska Kommunförbundet initierade i slutet av I nätverket ingår kommunerna,,,,,,,,. Totalt omfattar nätverkets kommuner ca 3 medborgare. Nätverken har som syfte att ta fram metoder och arbetsmodeller för hur kommuner ska kunna göra jämförelser av både kostnader och kvalitet. Idag finns ett stort antal nätverk runt om i landet som jämför sina kostnader. Det finns dock i stort sett inga nätverk som jämför kvalitet och kostnader tillsammans. Det är därför ett mycket viktigt innovativt utvecklingsarbete som görs i nätverken. De kommunala jämförelserna syftar till att försöka fånga både verksamheternas kostnader och kvalitet ur ett brukar/medborgarperspektiv. Detta sker oftast genom att ta fram både objektiva (mätbara inom verksamheten) mått och subjektiva mått (vad den enskilde anser om verksamheten). Arbetet har som inriktning att titta på de kommuner som har det bästa resultatet och utifrån detta kunna få inspiration till att förbättra det egna arbetet. Metodiken kring kvalitetsjämförelser står för ett nytänkande. Det finns få praktiska exempel att hämta kunskap och inspiration ifrån. För att lyckas har ett par riktlinjer för det genomförda arbetet varit vägledande: Vi ska undvika att ta fram en ny sifferskog. Ett par enkla och mer eller mindre givna mått ska ges uppmärksamhet. Vi ska ta fram kvalitetsmått utifrån i första hand ett kommunlednings- eller medborgarperspektiv. Inte ett professionellt perspektiv. Fokus ska vara att hitta de goda exemplen. Dessa exempel ska lyftas fram och andra kommuner ska ges tillfälle att plocka idéer till den egna verksamheten. Sambandet mellan kostnader/resurser och kvalitet ska belysas. Syftet är att se om det finns ett direkt samband mellan höga kostnader och hög kvalitet. Förklaringar till skillnader överlämnas till respektive kommun att analysera. Det är omöjligt att ta fram en helt sann och heltäckande bild av verksamhetens kvalitet med ett par mått. Måtten ska ses som indikatorer på att det finns skillnader i kvalitet. Dessa skillnader kan sedan ges olika förklaringar. Denna undersökning På styrgruppsmötet i oktober 24 togs beslutet att nästkommande undersökningsområde skulle vara kommunernas arbetsmarknadsåtgärder. Till styrgruppen förelåg även en mer detaljerad beskrivning av uppdraget. Mötet konstaterade även att denna undersökning kommer att skilja sig från de andra eftersom området inte tillhör kommunens kärnverksamheter och får därmed en mer deskriptiv karaktär. Metodik Projektgruppen har arbetat efter den modell som framlades på föregående styrgruppsmöte. Modellen utgår från en tankekedja och väcker ett antal frågor. Dessa frågor har formulerats om och gjorts mer detaljerade och varje kommun har därefter besvarat och granskat dessa till projektgruppen. Resultatet har sammanställts i fyra olika avsnitt i undersökningen. Offentlig statistik har även använts. Modellen redovisas nedan. 4

5 Vad är uppdraget? Uppdrag, mål Vilka arbetar man med Målgrupper ex. invandrare, långtidsarbetslösa, utförsäkrade Vilka resurser har man Ekonomi, personal, lokaler, kompetens Vilka aktiviteter finns? Metoder ex. arbetsbedömning, arbetsträning, praktik Vilka prestationer utförs Antal deltagare, besök, inskrivna, genomströmning etc. Vilka effekter har det Vad blir det av dem? Får de arbete? Vilka mätmetoder används? 5

6 Del 1 Vad är kommunens arbetsmarknadsåtgärder? Med arbetsmarknadsåtgärder avses vanligen åtgärder för att öka den arbetssökandes möjligheter till arbete och därmed också till egenförsörjning. Åtgärderna är till för de arbetssökande som av olika anledningar behöver hjälp och stöd för att komma ut på den öppna arbetsmarknaden. Åtgärderna är i huvudsak riktade mot de arbetssökande som anses ha en svag ställning på arbetsmarknaden dvs. har svårigheter att få en anställning och därmed riskerar att hamna utanför arbetslivet och på sikt även utanför socialförsäkringssystemet. Problemet kan också ibland vara en arbetstagares svårigheter att behålla en anställning. När staten beskriver sådana åtgärder använder man begreppet arbetsmarknadspolitiska program medan kommunen ofta använder begreppet arbetsmarknadsbefrämjande åtgärder. Oavsett vilken benämning man använder är det viktigt att påpeka att när det gäller arbetsmarknadspolitiken så har stat och kommun helt olika uppdrag och därmed också olika roller och ansvar. Statens roll i arbetsmarknadspolitiken Arbetsmarknadsverket är den myndighet som har uppdraget att utföra den av riksdag och regering beslutade arbetsmarknadspolitiken. Under verket finns regionala länsarbetsnämnder som i sin tur representeras av arbetsförmedlingskontoren i kommunerna. På den lokala nivån är det arbetsförmedlingen som möter de arbetssökande och har ansvar för de ekonomiska medel som finns för olika arbetsmarknadsprogram (arbetsmarknadsåtgärder). Programmen består i huvudsak av: Bidrag vid anställning (gäller långtidsarbetslösa och innebär en skatterabatt för arbetsgivaren) Lönebidragsanställning (viss procentsats utgår vid funktionshinder) Praktik (praktiken sker med a-kassa eller aktivitetsstöd som ersättning) Starta eget bidrag (ekonomiskt stöd för att öppna egen verksamhet) Arbetstekniska hjälpmedel (avser anpassning av själva arbetsplatsen) Utbildningsinsatser (kan t.ex. gälla svenskundervisning) Till skillnad från kommunen, som huvudsakligen har ett individperspektiv, är statens arbetsmarknadspolitik inriktad på att tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft och är starkt kopplad till den ekonomiska tillväxten och näringspolitiken. Det gör att statliga mål ibland kan gå stick i stäv med de lokala kommunala intressena. En annan skillnad är att arbetsförmedlingen ofta har ett tydligare regionalt synsätt medan den enskilda kommunen gärna ser till vad som händer inom den egna kommungränsen. Som exempel kan nämnas arbetsförmedlingens nationella uppdrag att tillsätta lediga platser oavsett det geografiska läget medan kommunen gärna ser att arbetstillfällen skapas på hemmaplan så att medborgarna kan bo kvar i kommunen och betala inkomstskatt. Kommunens roll i arbetsmarknadspolitiken Arbetsmarknadsåtgärder är således en statlig angelägenhet och kommunerna har i en mycket liten utsträckning en laglig skyldighet att bidra till genomförandet av arbetsmarknadspolitiken till skillnad från andra politiska områden. I praktiken finns ett stort intresse hos de enskilda kommunerna att kunna påverka arbetsmarknadsfrågorna. Ofta finns både formella och informella nätverk där kommunens politiker och näringslivssekreterare aktivt arbetar med att skapa ett gott näringslivsklimat. Gott om arbetstillfällen ger i sin tur goda skatteinkomster till kommunen. Kommunerna skall enligt lagen ha en arbetslöshetsnämnd med uppdrag att främja kommuna- 6

7 la åtgärder för att förebygga arbetslöshet eller minska verkningarna av arbetslöshet. Vanligtvis är kommunstyrelsen också arbetslöshetsnämnd, men det har blivit vanligare att nämnder som ansvarar för ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsfrågor också är kommunens arbetslöshetsnämnd. Endast två kommuner i nätverket, och, har en särskild arbetslöshetsnämnd som inte är kommunstyrelsen. I båda fallen har ansvaret för arbetsmarknadsåtgärder överlämnats till den nämnd som också ansvarar för ekonomiskt bistånd. LSS, lagen om stöd till funktionshindrade, ger kommunen ansvar för att funktionshindrade erbjuds sysselsättning genom så kallad daglig verksamhet och verkar för att dessa får tillgång till arbete och studier. Någon skyldighet att i konkret mening skaffa arbete har inte kommunen utan skall främja möjligheten till arbete och egenförsörjning. Kommunerna har emellertid möjlighet att genom att teckna avtal med arbetsförmedlingen erbjuda aktivering, praktik eller andra utvecklingsinsatser för arbetslösa personer. Detta samarbete med arbetsförmedlingen är vanligt och utgör ofta en stor del av den verksamhet som kommunernas arbetsmarknadsenheter bedriver. Socialtjänsten kan som motkrav för att få ekonomiskt bistånd begära att den arbetslöse aktivt söker arbete, godtar anvisat arbete som anses lämpligt, godtar praktikplats eller på annat sätt deltar i arbetsmarknadsutbildningar. Förmedling av arbete är arbetsförmedlingens uppdrag, inte kommunens. Vad är då kommunens roll i sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitiken? Kommunen kan sägas ha tre roller: 1. Som arbetsgivare (inte sällan är kommunens den största arbetsgivaren) 2. Som aktör i lokal och regional utveckling (här finns ex. kommunernas näringslivssamordnare och de politiska kontakterna med näringslivets företrädare för att skapa ett bra näringslivsklimat) 3. Som det yttersta sociala skyddsnätet för kommunens invånare (t.ex. den som inte kan försörja sig kan ansöka om försörjningsstöd) Kommunens arbetsmarknadsbefrämjande åtgärder Kommunen har det yttersta ansvaret för sina invånare. I den rollen möter kommunen resurssvaga personer med svårigheter att få ett arbete. Exempel på dessa svårigheter kan vara funktionshinder, bristande kunskaper i svenska språket, sociala problem eller drogmissbruk. Vid hög arbetslöshet ökar andelen personer som söker ekonomisk hjälp där problemet endast är bristen på arbetstillfällen. En speciellt utsatt grupp anses ungdomar vara som ännu inte hunnit få någon större arbetslivserfarenhet. Kommunen anordnar därför i samarbete med arbetsförmedlingen olika ungdomsprogram med både teoretiska och praktiska moment i syfte att leda vidare till arbete eller utbildning. Vanligt är att kommunen erbjuder: Arbetsbedömning och arbetsträning Praktik hos privata eller offentliga arbetsgivare Studier ex. jobbsökarkurser, kommunala vuxengymnasiet Offentligt skyddade anställningar (för personer med socialmedicinska hinder) Lönebidragsanställningar Feriearbete under sommaren (observera att feriearbeten inte är en arbetsmarknadsåtgärd utan en möjlighet för ungdomar att pröva på arbetslivet ) Sysselsättningsverksamheter (t.ex. reparationsarbete inom kommunen) Trots att arbetsmarknadspolitiken av tradition och till sin karaktär är en statlig angelägenhet 7

8 har de svenska kommunerna sedan 199-talet alltmer kommit att engagera sig i arbetsmarknadsfrågor. En stor anledning var förstås den höga arbetslösheten som innebar att skatteintäkterna sjönk och att kostnaderna för försörjningsstöd ökade kraftigt. Långvarig arbetslöshet kan inte bara leda till ekonomiska svårigheter utan också till att människor hamnar i ett utanförskap. Det finns således både ekonomiska och sociala skäl för kommunerna att engagera sig i arbetsmarknadsfrågor. Ibland har detta engagemang lett till att kommunerna byggt upp egna organisationer som aktivt arbetar med att söka arbetstillfällen som i grunden är en statlig uppgift. Gränsdragningen mellan vad som är arbetsförmedlingens och kommunens ansvar har ibland blivit oklar. Arbetsförmedling, försäkringskassa och kommun (socialtjänst och arbetsmarknadsenheter) möter arbetssökande med behov av stöd och hjälp för att ta sig in på arbetsmarknaden. Det finns här en målgrupp där flera myndigheter har ett ansvar som ställer stora krav på samarbete och gemensamma mål för att uppnå resultat. Samverkan mellan stat och kommun - några exempel Arbetsmarknadsnämnden I varje kommun finns ett antal samverkansorgan. Arbetsmarknadsnämnden är ett sådant samarbetsorgan med uppgift att medverka till att arbetsmarknadspolitiken utformas utifrån lokala förutsättningar och behov. I arbetsmarknadsnämnden finns företrädare för Länsarbetsnämnden, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, politiker från kommunen, lokala näringslivet samt de lokala fackliga organisationerna SACO, TCO och LO. I några av nätverkets kommuner är chefen för arbetsmarknadsenheten adjungerad ledamot i nämnden. Arbetsmarknadsnämndens betydelse för den lokala arbetsmarknadspolitiken varierar mellan kommunerna. Nämnden har inga direkta beslutsbefogenheter vilket säkert är anledningen till att Arbetsmarknadsnämnden oftast fungerar som ett forum för informationsutbyte. Lokala samverkansgrupper Vanligtvis finns i kommunerna lokala samverkansgrupper där företrädare för Försäkringskassan, socialtjänst, hälso- och sjukvården, Arbetsförmedlingen och psykiatrin träffas för att utveckla samverkan över myndighetsgränserna och hantera gränsdragningsproblem. Som ett gott exempel på lokal samverkan mellan nämnda parter är s kommun. Kommunen (socialtjänst, arbetsmarknadsenhet, vuxenutbildning), Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen (vårdcentral och vuxenpsyk) har gemensamt skapat en utredningsresurs på hemma plan för kommunens invånare, Denna skall utreda och bedöma funktions- och arbetsförmågan för personer i åldern år med sammansatt problematik och /eller rehabiliteringsbehov. Syftet är att erbjuda rehabilitering till arbete, studier eller sysselsättning men resursen kan även erbjuda möjlighet till arbetsträning och rehabilitering i befintliga verksamheter. Uppföljning sker genom kartläggningar och självskattningar efter 6 respektive 12 månader och rapporteras till 4 S-styrelsen. Ett annat gott exempel är som genom att ett samordningsförbund tillkommit öppnat lagliga möjligheter att gå in i en finansiell samordning utan den särskilda socsamlagstiftningen. Västra Götalandsregionen, Försäkringskassan, Länsarbetsnämnden och kommunen samverkar genom att vardera parter tillskjutit 1,5 Mkr för 25 för att användas i riktade insatser till de prioriterade målgrupperna. Förbundet leds av en styrelse bestående av både politiker och tjänstemän och den lokala samverkansgruppen utgör ledningsgrupp för verksamheten. 8

9 Vad styr kommunens arbetsmarknadsåtgärder? Arbetsmarknadsåtgärder är huvudsakligen en statlig angelägenhet och inte en kommunal kärnverksamhet på samma sätt som ex. vård och omsorg. Staten äger på sätt och vis frågan om arbetsmarknadsåtgärder samtidigt som det finns ett kommunalt ansvar för de utsatta grupperna. Det är kanske därför som det inte alltid är så lätt att se vad som styr det kommunala ansvaret för arbetsmarknadsåtgärder och på vilket sätt det hänger ihop med statens agerande i arbetsmarknadspolitiken. Arbetsmarknadsnämnden har vanligtvis i kommunerna en rent informativ eller samverkansinitierande roll och är inte ett forum där beslut tas som styr den lokala arbetsmarknadspolitiken. I varje kommun finns en arbetslöshetsnämnd och vanligtvis är det kommunstyrelsen som har denna funktion. Arbetslöshetsnämnden har inga egna nämndsmöten utan fullgör sina lagstadgade uppgifter på annat sätt. I har man exempelvis löst arbetslöshetsnämndens uppgift genom ett utskott för sysselsättningsbefrämjande åtgärder under kommunstyrelsen. Man kan därför ställa frågan om arbetslöshetsnämndernas funktion och hur denna nämnd påverkar kommunernas arbetsmarknadsåtgärder? Det finns inte något som pekar på att arbetslöshetssiffrorna i någon högre grad påverkar omfattningen av kommunens arbetsmarknadsbefrämjande insatser. Perioder med hög arbetslöshet borde kanske innebära att kommunen satsar mer resurser på åtgärder för att motverka utslagning från arbetsmarknaden och ökade socialbidragskostnader. På samma sätt borde kanske perioder med låg arbetslöshet innebära att kommunen drar ner på sina insatser. I några kommuner,, och, har kommunens arbetsmarknadsenhet organiserats under den nämnd som har ansvar för försörjningsstöd. Syftet är att organisatoriskt föra samman arbetsmarknadsfrågor med hantering av försörjningsstöd och på så sätt hitta konkreta arbetsformer för att öka möjligheterna till egenförsörjning och därmed också sänka bidragskostnaderna. I finns som exempel en gemensam avdelning för ekonomi- och arbetsmarknadsfrågor där handläggare för försörjningsstöd och handläggare från arbetsmarknadsenheten arbetar tillsammans med t.ex. jobbsökarkurser. Den organisatoriska placeringen har inneburit en tydligare styrning mot mål kopplade till hanteringen av ekonomiskt bistånd. De lokala samverkansgrupperna styr inte den lokala arbetsmarknadspolitiken men i flera kommuner har samarbetet resulterat i konkreta arbetsmetoder för att slussa vidare personer med en sammansatt problematik tillbaka till arbetslivet. Som exempel kan nämnas s utredningsresurs och s MYSAM-grupp. Vi kan konstatera att kommunens arbetsmarknadsåtgärder styrs i en ganska liten omfattning genom samplanering med den part som har huvudansvaret för arbetsmarknadspolitiken. Samverkansorgan som arbetsmarknadsnämnden och de lokala samverkansgrupperna har en informativ funktion och är inte forum för att gemensamt påverka arbetsmarknadspolitikens utformning. Om nu inte kommunens arbetsmarknadsåtgärder styrs av en samplanering tillsammans med staten vad är det då som styr hur resurserna används? Är det de uppsatta målen som styr? 9

10 Är det kopplingen till hantering av försörjningsstöd som styr? Är det arbetslöshetssiffrorna som styr? Är det kommunernas förmåga att få EU-bidrag som styr? 1

11 Del 2 Åtgärdsgrupper och arbetslöshet För att få en bild av vilka individer i åtgärder som kommunerna jobbar med har vi delat in dessa i fyra olika grupper: ungdomar år, vuxna långtidsarbetslösa, arbetshandikapp och rehabilitering samt övriga. Denna indelning har varit möjlig att använda i alla kommuner. Vi har samtidigt tagit fram uppgifter på hur många individer som finns i varje grupp. Resultatet ses i tabellen här nedan. skiljer sig markant i förhållande till övriga kommuner. Fördelningen mellan grupperna visar även på skillnader kommuner emellan. Diagram nr 1 Antal individer kommunerna arbetade med under Övriga Antal 8 6 Arbetshandikapp och rehabilitering 4 2 Vuxna långtidsarbetslösa Ungdomar år Antalet åtgärder ska givetvis ställas i relation till det totala antalet arbetslösa i kommunen. Nedanstående bild visar den öppna arbetslösheten i respektive kommun enligt Arbetsmarknadsverket. Något direkt samband finns uppenbarligen inte mellan antalet personer som varit föremål för åtgärder och arbetslöshetens storlek. Diagram nr 2 Den öppna arbetslösheten 24-1 Procent ,9 3,9 1,9 3,8 3,3 2,9 5,1 4,1 3,6 1 11

12 En fråga som ofta diskuteras i kommunerna är det stöd som sker till feriearbetande ungdomar. Noteras bör att detta inte är att betrakta som en strikt arbetsmarknadsbefrämjande åtgärd. Vi har brutit ut denna grupp och visar på det totala antalet i respektive kommun. Skillnader finns givetvis i storleken på kommuner och därmed ungdomsgruppens storlek. Detta förefaller dock inte stå i direkt förhållande utan det sker olika satsningar i kommunerna, vilket kan förklara s stora antal. Diagram nr 3 Antal feriearbetande ungdomar Antal

13 Del 3 Kostnader och finansiering För att få en bild av kostnaderna för arbetsmarknadsåtgärderna har vi tagit fram uppgifter på hur stor andel av de totala kostnaderna som kommunen själv bidragit med. Detta kallar vi kommunbidraget och det redovisas i procent av den totala kostnaden. Här finns det stora variationer mellan kommunerna. Förklaringen till skillnaderna är troligen att finna i att där kommunen har en låg andel har man lyckats få en större del av budgeten finansierad av externa medel såsom EU-bidrag, AF med flera. Diagram nr 4 Kommunbidragets storlek i procent av den totala kostnaden ,7 33, , ,1 45, För att få ett medborgarperspektiv på kostnadsdelen har vi ställt kommunbidragets storlek i förhållande till antalet invånare. Detta ger en annan bild än ovan. Stora skillnader finns mellan kommunerna, så mycket som 4-5 % kan utgöra skillnaden. 13

14 Diagram nr 5 Kommunbidrag per invånare Kr Ser vi utifrån ett mer individuellt perspektiv så har vi tagit fram den kommunala kostnaden per inskriven deltagare. Detta ger en annan bild som visar på stora skillnader mellan kommunerna. Förklaringen till dessa skillnader ligger troligen i att det blir en högre kostnad om det är en relativt stor andel av kostnaden som kommunen bidrar med och antalet personer som får någon åtgärd är relativt liten. Diagram nr 6 Kommunbidrag per inskriven deltagare 24 Kr För att minska medborgarnas andel av utgifterna är det viktigt att eftersträva att finansiera så mycket som möjligt med externa medel. Vi har därför tittat på två andra inkomstkällor: EU- 14

15 bidrag och AF. Här finns det även stora skillnader mellan kommunerna. och ligger i topp vad gäller EU-bidrag. är även i topp när det gäller ersättningen från AF. Diagram nr 7 EU-bidragets storlek i procent av budget 24 Procent ,3 1, ,5 För att åskådliggöra s och s relativt omfattande EU-projekt har vi nedan redovisat dess innehåll. Under 24 fanns följande projekt med EU-bidrag: 1. Lärlingsprojektet, som riktar sig till ungdomar och innebär att de får arbetsplatsförlagd utbildning med hjälp av EU-pengar. Ame arbetar med Växtkraft Mål 3, projekt 3, i vilket 31 ungdomar har startat i en lärlingsutbildning. Genom lärlingsprojektet och Skola- ArbetslivsForum har samarbetet mellan kommunen och näringslivet utvecklats. I samarbete med Lärcentrum/Komvux har Ame också arbetat med att implementera lärlingsutbildningen, som efter att projektet avslutas den 31 maj 25 skall övergå till Lärcentrums verksamhet. 2. UNO-projektet: Invandrarna är en prioriterad grupp som arbetsmarknadsnämnden har givit Ame i uppdrag att jobba extra med. Ame sökte ett EU-projekt och den 1 oktober startade ett nytt ESF-projekt, Växtkraft Mål 3, som kallas AME-UNO (utomnordisk). Ame har upplevt att lärlingsmodellen är ett bra sätt att komma ut i arbetslivet genom, så nu prövas i projektet samma modell för invandrargruppen. Projektet sker i 3 olika steg: 1. Kartläggningssamtal med djupanalys. 2. Introduktionskurs på två månader med studieperiod med svenska språket, samhällskunskap, arbetsmiljö, föreläsningar och studiebesök. 3. Praktik med utbildningsinslag. Under 24 fanns följande projekt med EU-bidrag: 1. Gränslöst lärande och På jakt efter nya arbetsmarknader 15

16 EU-projekten Gränslöst lärande och På jakt efter nya arbetsmarknader är ett Interreg IIIA projekt. 2. Volontärverksamhet I detta projekt ges ungdomar erbjudandet att ta del av EU:s satsning på utlandsarbete genom volontärtjänst. Som volontärer kan de tillbringa upp till ett år utomlands. Där kan de hjälpa till i ett lokalt projekt inom områden såsom sociala, ekologiska, miljö, konst eller kultur. 3. Alfa Ett samverkansprojekt mellan AF, FK samt s kommun ges långtidsarbetslösa/långtidssjukskrivna personer en individuell anpassa uppläggning för att nå arbetsmarknaden. Insatser som görs är bland annat individuell coaching, vägledning, friskvård samt en individuellt anpassad praktik. 4. Lokalhistoria Kartor Gamla kartor och protokoll dokumenteras och läggs in i en databas. Syftet med projektet är att erbjuda arbetssökande samt personer med funktionshinder möjlighet till anställning. Materialet ska kunna användas av allmänheten, elever och lärare och ge Högskolan större möjlighet till forskning. Samarbete finns med Statsingenjörskontoret. 5. Nova Målgruppen är arbetssökande invandrare och projektet är ett samarbete mellan kommunen, AF och Trenova Utvecklingscenter. Syftet med projektet är att öka verkningsgraden av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna med betoning på gruppen arbetslösa invandrare genom att fokusera på introduktion till utbildning och arbete. Diagram nr 8 AF ersättningens andel i procent av totalbudget 24 Procent ,6 26, , ,2 3,9 43 Nedan finns en sammanställning av procentandelarna av EU-bidrag, ersättning från AF och kommunens egen försäljning. Här finns stora skillnader som kan vara intressanta att undersöka i framtiden. 16

17 Diagram nr 9 Procent av EU-bidrag, ersättning från AF och försäljning Procent Försäljning Ersättning från AF EU-bidrag 1 17

18 Del 4 Uppföljningar och resultat En viktig del i arbetet är givetvis att vi ser om vi lyckas i vårt arbete, dvs. om den enskilde har kommit vidare med hjälp av åtgärderna. Vi har därför sökt efter kontinuerliga utvärderingar och uppföljningar av de åtgärder som vidtagits. Resultatet av sökandet har tyvärr visat sig klent. I flertalet kommuner, dock inte alla, gör man en slags slutnotering vid åtgärdens slut om den enskilde kommit i arbete/studier eller inte. Om resultatet av åtgärderna består efter exempelvis sex månader eller längre finns inga uppföljningar på. Förutom detta använder vi oss av olika mål för att styra verksamheten och därmed göra det möjligt att kunna göra uppföljningar och utvärderingar. Vid en genomgång av dessa mål som beslutats i kommunen anges ofta mål som ger en viss inriktning, exempelvis att man ska arbeta för att. Det är sällan det finns mål som är utvärderingsbara och pekar mot ett direkt mätbart resultat, såsom s mål att ungdomsarbetslösheten ska minska med 25%. Vår fundering i projektgruppen är därför om det behövs ett utvecklings- och förbättringsarbete inom kommunen och samverkande parter för att ta fram konkreta och mätbara mål. Mål som inriktar sig på att följa upp vad som händer de personer som är föremål för olika åtgärder. Vad händer dessa personer? Blir de hjälpta eller återkommer de? etc. Vi har dock utifrån den informationen vi fått försökt oss på att konstruera en bild av resultat och effektivitet här nedan. Resultat För att mäta resultat har vi exkluderat gruppen arbetshandikapp och rehabilitering, då det självklara målet för denna grupp inte är att man ska ut i arbete eller studier. För de återstående grupperna har vi gjort en rimlig bedömning att målet är att de ska komma ut i arbete eller till studier. Dessa grupper fördelar sig i storlek enligt nedan. Diagram nr 1 Antal individer exkl. arbetshandikapp och rehabilitering i åtgärder Antal Om vi sedan ser till det resultat som kommunerna anger när det gäller antal som kommit ut i arbete, studier eller annat så kan vi konstatera att de flesta kommunerna registrerar detta när personen lämnar åtgärden. kunde inte ta fram dessa uppgifter. Resultatet blir enligt nedan tabell. 18

19 Diagram nr 11 Resultat av åtgärder vid avslut Antal 2 15 Studier Arbete 1 5 Om man ställer gruppen som faktiskt fått arbete eller studier i förhållande till den grupp som man har målsättningen att få ut i arbete enligt tabellen ovan får vi ett enkelt resultatmått på åtgärderna. Tabellen nedan visar att ca en fjärdedel av gruppen kommer ut i arbete eller påbörjar studier. tätt följt av har den högsta procentandelen av de åtta kommunerna. Diagram nr 12 Procentandel som går vidare i arbete eller studier 24 Procent

20 Effektivitet För att se verksamheternas effektivitet så måste kostnaden ställas mot det uppnådda resultat. Ser vi till den totala kostnaden per inskriven person så fördelas sig denna på nedanstående vis: Diagram nr 13 Totalkostnad per inskriven 24 Tkr Totalkostnad för gruppen där målet är studier eller arbete (exkluderar handikapp och rehabgruppen) tas fram genom att multiplicera antalet inskrivna med totalkostnaden per individ enligt ovan. Resultatet visas nedan. Diagram nr 14 Total kostnad för inskrivna i målgrupp MKr Dessa kostnader ställs i förhållande till hur många som faktiskt kommit ut i arbete eller studier i målgruppen, dvs. resultatet från diagram nr 11 och 12. Vi kan då hävda att vi fått fram ett mått på effektiviteten. Tabellen ska tolkas som att det goda resultatet är de låga staplarna. 2

21 Diagram nr 15 Kostnad per person i arbete/studier TKr