Arbetsmarknadspolitik och sysselsättning - vad säger forskningen? Oskar Nordström Skans

Transkript

1 Arbetsmarknadspolitik och sysselsättning - vad säger forskningen? Oskar Nordström Skans

2 Politik för arbetsmarknaden inte bara arbetsmarknadspolitik Program och förmedling Ersättningssystem Utbildningspolitik Skatter Pensionssystem 2

3 Rent allmänt Arbetsutbudet påverkar jobbskapandet. - Fler jobb nu än före finanskrisen - När den arbetsutbudet ökar, ökar också antalet jobb proportionerligt 3

4 Rent allmänt Arbetsutbudet påverkar jobbskapandet. - Fler jobb nu än före finanskrisen - När den arbetsutbudet ökar, ökar också antalet jobb proportionerligt Betyder inte att det är lätt att hitta arbete eller att vi ska strunta i arbetslösheten. Men vi kan inte pensionera bort arbetslösheten - Vi kan vilja öka arbetsutbudet, trots hög arbetslöshet 4

5 Program och förmedling Arbetsförmedling Svår att utvärdera, men allt vi vet tyder på att mer förmedling (hjälp och kontroll) fungerar Verkar även hjälpa svaga grupper 5

6 Program och förmedling Arbetsförmedling Svår att utvärdera, men allt vi vet tyder på att mer förmedling (hjälp och kontroll) fungerar Verkar även hjälpa svaga grupper Min tolkning är att mer förmedling hjälper för att mer förmedling ofta innebär en kombination av aktivitetskrav/kontroll och förmedlare som arbetar aktivt gentemot arbetsgivare 6

7 Program och förmedling Arbetsmarknadsutbildning Relativt korta (normalt högst sex månader) kurser, omskolning ; den dyraste insatsen Många utvärderingar, blandade resultat, senare studier mer positiva Troligen är det svårt att hålla kvalitet med för stora volymer Fungerar troligen bättre om arbetsgivare är inblandade 7

8 Program och förmedling Arbetspraktik Utföra arbetsuppgifter på en arbetsplats, ev. vissa utbildningsinslag; ingen anställning; pågår normalt några månader Sällan utvärderad. Vissa positiva effekter Framförallt för de med bättre förutsättningar Sämre än arbetsmarknadsutbildning på längre sikt (men mycket billigare). 8

9 Program och förmedling Subventionerad sysselsättning Subventioner till arbetsgivare för att anställa arbetslösa, oftast långtidsarbetslösa Kompensera för (verklig eller förväntad) lägre produktivitet Effektiv men förknippad med undanträngning (ersätter osubventionerade jobb) Måste riktas till rätt personer (de med sämst förutsättningar) 9

10 Arbetsförmedlingen, kommunen eller privata aktörer? 10

11 Arbetsförmedlingen, kommunen eller privata aktörer? Inget tyder på att privata utförare skulle vara systematiskt bättre förmedlare än arbetsförmedlingen (i Sverige eller utomlands) Enda studien som jämför kommuner med arbetsförmedlingen visar att arbetsförmedlingen fick jämförbara ungdomar i arbete fortare (kommunerna hade fler övergångar till utbildning). 11

12 Ersättningssystem Nivån och utformningen av systemen för ekonomisk ersättning vid arbetslöshet påverkar arbetslöshetstiderna. 12

13 Ersättningssystem Nivån och utformningen av systemen för ekonomisk ersättning vid arbetslöshet påverkar arbetslöshetstiderna. Försörjningsstöd ( socialbidrag ) för arbetslösa Arbetslöshet vanlig huvudorsak till biståndet Problematiskt, eftersom (de ekonomiska) drivkrafterna att söka arbete svaga (100-procentiga marginaleffekter) 13

14 Utbildningssystemet Stark koppling mellan arbetslöshetsrisk och studieresultat. Beror rimligen delvis på andra faktorer som kan påverka dessa båda. 14

15 Grundskolebetyg och ungdomsarbetslöshet Grundskolebetyg 15

16 Utbildningssystemet Stark koppling mellan arbetslöshetsrisk och studieresultat. Beror rimligen delvis på andra faktorer som kan påverka dessa båda. 16

17 Utbildningssystemet Stark koppling mellan arbetslöshetsrisk och studieresultat. Beror rimligen delvis på andra faktorer som kan påverka dessa båda. Utformningen av skolsystemet verkar vara viktigt: Mindre klasser (= mer resurser) på mellanstadiet ger bättre skolresultat och bättre arbetsmarknadsutfall. Programgymnasiet ökade avhoppen bland elever med låga betyg. När betygssystemet förändrades så att misslyckanden tydliggjordes så ökade avhoppen och försämrades arbetsmarknadsutfallen för de med sämst förutsättningar. 17

18 Kontakter, kontakter, kontakter En stor del (30-60 procent) av alla jobb tillsätts via informella kontakter (universellt). Relativt sett vanligare bland unga och lågutbildade. - Eftersom unga har betydligt färre kontaktytor med arbetsmarknaden förlitar de sig ofta på rent sociala kontakter (t ex inom familjen) - Sommarjobb (på riktiga arbetsplatser) verkar dock vara en viktig inkörsport 18

19 Sammantaget Ingen motsättning mellan att vilja öka arbetsutbudet och att vilja minska arbetslösheten. Utbildningssystemet är viktigt för arbetsmarknaden Det inte vem som gör det, utan vad som görs som spelar roll Inblandning av arbetsgivare tycks vara en generell framgångsfaktor när man utformar åtgärder för arbetslösa 19