Bilaga 1, kartläggning av målgruppen

Transkript

1 Gislaved, Gnosjö och Värnamo (GGV) Gnosjöregionen Gislaved (ca invånare), Gnosjö (ca invånare) och Värnamo (ca invånare) kommun är del av den så kallade Gnosjöandan. Denna anda är ett inslag i kulturen i Gnosjöregionen och bidrar till ett framgångsrikt småföretagarområde. Gnosjöandan kännetecknas av driftighet, småföretagande och informella nätverk. Historiskt sett har bygden präglats av rika och sociala nätverk av ett stort antal frikyrkor, och starka nykterhetsoch idrottsrörelser. I internationell forskningslitteratur har Gnosjöandan jämförts med andra entreprenöriella regioner, exempelvis Norra Italien. De flesta analyser har fokuserat på lokal förankring som en framgångsfaktor, det vill säga företagarnätverk och samarbete mellan lokala aktörer och mötesplatser, som kyrkor och föreningar. Sammanlagt finns 1500 industriföretag i hela regionen, framgångsrika företag inom metall, plast och trä inkluderade. Den industribetonade Gnosjöregionen drabbades hårt av finanskrisen Tillverkningsföretag fick betydande finansieringsproblem samtidigt som efterfrågan minskade. Arbetslösheten steg rejält under de kommande åren, även bland ungdomar. I Gnosjö, exempelvis, låg ungdomsarbetslösheten på 2,3 %, år År 2011 hade den stigit till hela 9,3 %. I kommunerna tillsattes en rad arbetsmarknadsprojekt, EU-finansierade eller finansierade med medel från samordningsförbundet, med målet att få ned ungdomsarbetslösheten. Flera av dessa projekt har permanentats. De senaste åren har ungdomsarbetslösheten gått nedåt i Gnosjöregionen, och fortsätter i samma takt, men främst bland ungdomar som har en fullgjord gymnasieutbildning. Arbetsgivare ställer allt högre krav på utbildning, vilket innebär att de ungdomar som saknar relevant utbildning, riskerar att falla utanför arbetsmarknaden. Det finns därför fortsatt ett stort behov av insatser för att fånga upp dessa ungdomar. Sida 1 av 8

2 Nedan visas statistik för unga mellan 16 och 24 år som riskerar att långvarigt stå utanför arbetsmarknaden. Statistiken är hämtad under augusti-september 2015 och presenteras kommunvis. Unga som inte fullföljer gymnasiet Antal ej behöriga till gymnasiet (årskurs 9) Andel genomströmning av gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år 282 av 360 (78 %) 305 av 355 (86 %) 115 av 125 (92 %) Unga som varken arbetar eller studerar Antal unga under 25 år med ekonomiskt bistånd Antal unga under 25 år med ekonomiskt bistånd och skäl till detta: arbetslöshet Antal unga under 25 år med ekonomiskt bistånd och skäl till detta: ohälsa Antal unga under 25 år med ekonomiskt bistånd och skäl till detta: sociala Antal individer i KAA (exkl. individer i introduktionsprogram) Antal individer fördelade på åtgärd/insats inom KAA Sida 2 av 8

3 Antal unga som är inskrivna på Arbetsförmedlingen i åldern år 355 (159 kvinnor, 196 män), varav 117 utrikesfödda och (199 kvinnor, 232 män), varav 148 utrikesfödda och (36 kvinnor, 57 män), varav 33 utrikesfödda och 13 Antal unga i åldern som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen och har insatser 135 (64 kvinnor, 71 män), varav 56 utrikesfödda och (83 kvinnor, 85 män), varav 52 utrikesfödda och 4 20 (11 kvinnor, 9 män), varav 10 utrikesfödda, 0 med funktionshinder Antal unga i åldern som är inskrivna på Arbetsförmedlingen som arbetssökande eller anställda i någon form, med eller utan lönesubvention, med avbruten grundskola eller avbruten gymnasieutbildning 73 Motsvarande siffra med gymnasieutbildning: Motsvarande siffra med gymnasieutbildning: Motsvarande siffra med gymnasieutbildning: 229 Unga utan känd aktivitet Antal unga som varken studerar eller arbetar eller har känd aktivitet i åldern år 2012 En uppskattad siffra på ca 50 individer En uppskattad siffra på ca 50 individer En uppskattad siffra på ca 20 individer Undersysselsatta unga Antal timanställda unga i kommunen (med kommunen som arbetsgivare) 249 (mellan 16 och 24 år) 258 (mellan 16 och 29 år) 32 (mellan 16 och 24 år) Antal unga med arbete, tim- eller deltid, i Arbetsförmedlingens register 23 (14 kvinnor, 9 män) varav 5 utrikesfödda och 2 12 (11 kvinnor, 1 man) varav 2 utrikesfödda och 0 3 (2 kvinnor, 1 man) varav 1 utrikesfödd och 0 med funktionshinder Sida 3 av 8

4 Gymnasieskolans introduktionsprogram, språk Antal unga i introduktionsprogram, språk 78 (stigande siffra) 98 (stigande siffra) 44 (stigande siffra) Hos Försäkringskassan Antal unga med aktivitetsersättning (19-24 år) 28 kvinnor och 26 män 31 kvinnor och 25 män 5 kvinnor och 7 män Analys av statistik Det finns en tydlig grupp unga i alla tre kommuner som inte är behöriga till gymnasiet. Det finns också en tydlig grupp ungdomar som inte fullföljer sin gymnasieutbildning i de tre kommunerna. Enligt uppgift från Arbetsförmedlingen saknar en stor del av de unga som är inskrivna på Arbetsförmedlingen grundskole- eller gymnasieutbildning. Kopplingen mellan dessa faktorer är med andra ord betydande. Antal unga med försörjningsstöd och orsak till det: arbetslöshet, är en stor andel i alla tre kommuner. Det blir tydligt att ett utökat samarbete mellan kommun och Arbetsförmedling är nödvändig för att minska siffrorna. I samtal med studievägledare för gymnasieskolorna och vuxenutbildningen i Värnamo, Gislaved och Gnosjö påtalar samtliga behovet av ett utökat samarbete med Arbetsförmedlingen kring unga som inte fullföljer sin gymnasieutbildning. De menar att en stor del av dessa ungdomar skulle behöva fler möjligheter till sysselsättning, som exempelvis möjlighet till praktik under en period för att sedan kunna återgå till utbildning. Ett utökat, närmare samarbete med Arbetsförmedlingen skulle öppna upp för fler möjligheter till ungdomar som inte slutför sin gymnasieutbildning. I samtal med ungdomshandläggare på Arbetsförmedlingen uttrycks en vilja och engagemang till ett närmare samarbete med utbildningsanordnare, men idag upplevs det inte finnas tid i arbetssituationen. Sida 4 av 8

5 Siffrorna för KAA (Kommunala Aktivitetsansvaret) skapar frågetecken. Utmärkande i statistiken är Gislaved med 88 ungdomar i KAA, vilket skiljer sig rejält från de andra kommunerna. Andel unga i KAA med okänd aktivitet är 60 i Gislaved, i Värnamo 5 och i Gnosjö 7. Vad beror denna skillnad på? Vad har kommunerna att lära av varandra? Ansvariga för KAA inom de tre kommunerna menar att arbetet med målgruppen behöver stärkas. Det finns ett behov av att arbeta mer aktivt kring ungdomarna, nå dem och erbjuda lönsamma aktiviteter. För att detta ska vara möjligt krävs en utökad och tydlig samverkan mellan framför allt gymnasieskolan, Arbetsmarknadsenheten och Arbetsförmedlingen. När det gäller antal timanställda ungdomar i kommunerna kan det vara möjligt att se en koppling mellan brist på utbildning och timanställningen. Kommunen öppnar upp för timanställning i vikariepooler (inom exempelvis vård och omsorg). För timanställning ställs inte samma krav på utbildning som för andra typer av anställningar. Det är därför rimligt att anta att en del av dessa ungdomar kan sakna fullgjord gymnasieutbildning. Rektorer och studievägledare för gymnasieskolorna i Värnamo, Gislaved och Gnosjö, lyfter siffrorna för antal ungdomar i introduktionsutbildning, språk. Siffrorna är stigande i alla tre kommuner. Det uttrycks en oro för att kunna erbjuda nyanlända invandrare individuella möjligheter. Det finns en önskan om att kunna erbjuda fler spår än utbildning då flera av ungdomarna inom programmet aldrig tidigare har gått i skola. Ett spår skulle kunna vara praktik i företag eller en kommunal verksamhet. För att detta ska kunna ske uttrycks en önskan om ett närmare samarbete med framför allt Arbetsförmedlingen. De uppskattade siffrorna för unga utan känd aktivitet visar på ett behov av en uppsökande verksamhet. Det behövs nya, kreativa idéer för att nå denna målgrupp. Behovet av ett utökat samarbete mellan myndigheter, för att kunna erbjuda individuella lösningar för ungdomar, stöds av ungdomarnas egna röster som presenteras nedan. Röster ungdomar I personliga möten med ungdomar som är mellan 16 och 24 år och står utanför arbetsmarknaden har en rad tankar kommit fram. På frågan om vad hen önskar i kontakt med myndigheter och andra parter, där syftet är att stötta ungdomen till sysselsättning, finns följande svar: Sida 5 av 8

6 - Individanpassning för alla, inte endast för dem som kan uttrycka vad de behöver, kan eller vill. - Att var och en får stöd och aktiviteter anpassat till sina behov och inte i onödan sitta av tid på aktiviteter som inte ger någonting. - Att bli lyssnad på och tagen på allvar när en ber om hjälp. - Att de tar mina egna idéer på allvar. - Att bli mött med förståelse. Upplever myndigheter som kalla, som att de går efter en bok när de ska hjälpa mig. - Att inte känna sig behandlad som ett barn. - Att vara involverad i ställningstaganden som tas, känna sig inkluderad och medansvarig i det som planeras, bestäms och genomförs. - Att få hjälp med att komma igång med rutiner. Det är viktigt att personalen inte ger upp. Det kan vara jobbigt att bli tjatad på, men det betyder väldigt mycket att personal ringer hem eller kommer och hämtar en till praktiken/jobbet i början innan rutinerna har satt sig. - Att få hjälp med rätt kontakter. Det är tröttsamt att bli slussad till olika handläggare på Arbetsförmedlingen till exempel, att behöva upprepa sig flera gånger. Man tröttnar till slut och ger upp. - Att få information på språk som man förstår. - Att få träna svenska språket. - Att uppleva att personalen tror på en, att känna att en inte är ett hopplöst fall. Att få höra att en kommer att klara av utmaningar. Uppmuntran alltså, ärlig uppmuntran. Ungdomsverksamheten Navigatorcentrum i Gislaved har en följeforskare som har intervjuat ett antal ungdomar som är inskrivna i verksamheten. Flertalet av ungdomarna som har intervjuats saknar gymnasiekompetens och har av olika anledningar hoppat av gymnasieskolan. Två av deltagarna diskuterar varför de inte klarar att slutföra gymnasiet med godkända betyg. För båda handlar det om att lärarna inte ser eller lyssnar på deras behov. Skolan gav mig inte tillräckligt med utmaning. Jag slarvade bort min skoltid på datorn. Skolan hade ingen koll på vad eleverna gjorde. Vi fick göra vad som helst. Vi satt och laddade Sida 6 av 8

7 ner filmer. Jag sumpade bort hela min gymnasietid på grund av det. Det är det värsta jag har gjort hittills. Jag slutade gå till gymnasiet på slutet. Jag kom till tredje året och fick IG i allting för jag hade inte skött mig innan och jag hade ett halvår kvar, och jag hade inte en chans att kunna läsa upp betygen. Då slutade jag att gå. De märkte det kanske inte för jag är ganska så tyst. Jag blev aldrig kallad för att jag hade mycket frånvara och skolk. Hade varit bra om de hade tagit tag i mig och ruskat om mig för då kanske jag hade stått ut ett tag i alla fall. Nu vet jag att det var dumt att göra så, men det kan man inte veta när man är i det sinnet. Jag var hemma och ingen sa någonting. De enda som verkade märka någonting verkade ju vara de andra eleverna. Oj, är du här idag. Oavsett bakgrund eller förutsättningar har ungdomarna ett behov gemensamt, nämligen behovet att bli sedd och bekräftad. Den amerikanske psykologen Carl Rogers ansåg att behovet av positiv bekräftelse är något alla människor har medfött. Alla människor har behov av att bli positivt uppfattade, behov av acceptans, sympati och kärlek från andra. Rogers såg positiv bekräftelse som nödvändigt för en hälsosam utveckling. Termen Hawthorneeffekten användes första gången 1950, då forskare studerade äldre experiment från och 1930-talet som genomfördes vid Hawthorne Works, en elektronikfabrik utanför Chicago i USA. Hawthorne Works genomförde en studie för att undersöka om deras arbetare var mer produktiva i starkt eller svagt ljus. En testgrupp och en kontrollgrupp anordnades. För testgruppen ökade man ljusets styrka, men inte för kontrollgruppen. Som resultat ökade produktiviteten, men inte bara i testgruppen utan även i kontrollgruppen. För att förstå varför dessa resultat uppkom undersöktes arbetarna på fler sätt. Bland annat testade man andra typer av förändringar, som exempelvis mer välstädade arbetsbord och färre arbetstimmar. Forskarna kom fram till att förändringarna i sig inte verkade påverka, det var snarare att man visade intresse för arbetarna, uppmärksammade dem och intresserade sig för dem, som gjorde att produktiviteten ökade. Sida 7 av 8

8 Ungdomarnas röster stöds alltså av forskning. Att bli sedd och bekräftad för den man är, bli inkluderad och tagen på allvar, är mer avgörande för en hälsosam utveckling än vad man kan tro. Sida 8 av 8