Kartläggning sociala företag VÄRNAMO

Transkript

1 Kartläggning sociala företag VÄRNAMO 1

2 Bakgrund till pågående kartläggning Värnamo kommun (2014) Ca invånare. Befolkningen ökade med 27 personer i juli månad. Den öppna ungdomsarbetslösheten i Värnamo kommun uppgår till ca 16 procent och totalt för alla åldrar cirka 6 procent. Inom den dagliga verksamheten för personer i vuxen ålder med utvecklingsstörning, autism eller intellektuell funktionsnedsättning, finns cirka 125 personer. Av dessa är det cirka 13 personer som har en individuellt utflyttad plats (har sin sysselsättning under arbetsliknande former på ett företag eller andra kommunala verksamheter efter eget intresse och behov). Inom dagverksamheten för personer med psykisk funktionsnedsättning finns cirka 40 personer, varav 20 med utflyttad plats. Antal familjer med ekonomiskt bistånd uppgår till ca 350, cirka 65 % av dessa på grund av arbetslöshet. Ett annat försörjningsstödshinder är missbruk och/eller sociala skäl, detta försörjningsstödshinder uppgår till cirka 15 %. Värnamo kommun består av ca 17 % utrikesfödda med 60 olika nationaliteter. För 2014 har avtalats om att ta emot 70 flyktingar. 2

3 Pressmeddelande på Arbetsförmedlingens hemsida, publicerat 11 juni 2014 Arbetslösheten i Jönköpings län förväntas till fjärde kvartalet, slutet av 2014, ha minskat med omkring 1000 personer. Till utgången av 2015 förväntas antalet inskrivna arbetslösa minska med ytterligare 1000 personer. Och Arbetsförmedlingen i Värnamo ser en positiv utveckling på arbetsmarknaden; fler lediga tjänster och färre arbetslösa. Men. 3

4 Fortsättning på pressmeddelandet publicerat den 11 juni 2014: Trots den goda prognosen förväntas grupper med svagare anknytning till arbetsmarknaden ha en fortsatt besvärlig situation. Ungdomar som inte avslutat gymnasiet (eller saknar fullständiga grundskolebetyg) löper stor risk att aldrig komma in på arbetsmarknaden och därmed cementeras i ett permanent utanförskap. Nationellt brottas man med samma problematik (utdrag från artikel publicerad i Dagens Nyheter 30 juni 2014) Sveriges arbetsmarknad ser annorlunda ut idag än vad den gjorde för några decennier sedan. De som står nära arbetsmarknaden får jobb relativt snabbt, medan de som står längre ifrån möter en tuffare konkurrens om jobben och högre trösklar in. Det är en arbetsmarknad där många enkla jobb har försvunnit och där listan över krav på den som söker jobb blir allt längre. 4

5 Syfte med pågående kartläggning Via en kartläggning få svar på om behov, intresse och möjligheter finns för att starta upp arbetsintegrerande sociala företag. 5

6 Arbetsintegrerande sociala företag Företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor eller tjänster.) Har som övergripande mål att integrera människor som har stora svårigheter att få/behålla ett arbete i arbetsliv och samhälle. Som skapar delaktighet för medarbetare genom ägande, avtal eller på annat dokumenterat sätt. Som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknande verksamheter som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet. 6

7 Arbetsintegrerande sociala företag Ett nytt och innovativt fenomen med förmåga att motverka arbetslöshet och utanförskap. De sociala företagens huvudsyfte är att underlätta inträde på arbetsmarknaden för grupper med stora svårigheter att etablera sig i arbete (Carlberg, 2011). En del av företagen har enbart uppgift att skapa arbetstillfällen till dem som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Andra sociala företag har dubbla funktioner, dels skapar de arbetstillfällen, dels arbetsrehabiliterar de människor som står långt ifrån arbetsmarknaden på grund av exempelvis alkohol- och drogberoende. 7

8 Sociala företag drivs vanligtvis som ekonomisk förening, ideell förening eller aktiebolag. Det beror på vad som anses bäst. Det är innehållet i verksamheten och vart pengarna går som är det som definierar det sociala företaget, inte företagsformen. 8

9 Statistik Över 350 arbetsintegrerande sociala företag i Sverige. Göteborg är staden med flest sociala företag. Vanligaste branscherna är butik, försäljning, café, restaurang, hotell, bygg, fastighetsskötsel. 9

10 De flesta sociala företag i Sverige är sociala arbetskooperativ. Alla som arbetar i kooperativet erbjuds att bli medlemmar. Företaget styrs från kooperativa principer, som exempelvis öppet och frivilligt medlemskap och demokratisk styrning. Betoningen på arbete varierar mellan de sociala arbetskooperativen, på en skala från social gemenskap till en tydligt näringsdrivande arbetsplats där inriktningen är lönearbete och produktion. Målgrupperna varierar, likaså försörjningen till medlemmarna. I vissa kooperativ arbetar medlemmarna och har kvar sin sjukersättning eller annan ersättning från socialförsäkringssystemet, medan andra får lön från det kooperativa företaget. Det beror till viss del på vilken affärsidé man arbetar med och den ekonomi idén erbjuder. 10

11 Dubbla affärsidéer - Integrera människor på arbetsmarknaden. - Den andra affärsidén kan vara som helst, till exempel en restaurang, bilverkstad, växthusodling eller hotell. 11

12 Initiativet till att starta ett socialt företag kan komma från grupper som själva vill dra igång en verksamhet. Det kan också vara en tjänsteman eller personal inom kommunal verksamhet som vill arbeta på ett nytt och annorlunda sätt, så kallade eldsjälar. För att en idé om ett socialt företag ska kunna genomföras krävs en samverkan mellan enskilda människor, intresseorganisationer, offentlig sektor och det privata näringslivet. 12

13 Sociala företag skapas av en grupp människor som kan vara beroende av offentliga bidrag men de styrs inte, varken direkt eller indirekt, av offentliga myndigheter eller andra organisationer. Utan makten över det egna företaget dör grundtanken med det sociala företaget. 13

14 Empowerment Möjlighet att ta makten över sitt liv Få vara delaktig Kunna påverka Ta vara på människors kunskaper och kompetenser Kunna bidra Motsatsen till inlärd hjälplöshet 14

15 Inlärd hjälplöshet Termen inlärd hjälplöshet skapades 1967 i samband med ett psykologiskt experiment på hundar och råttor. Experimentet gick ut på att djuren hade två knappar tillgängliga. Tryckte de på ena knappen fick de mat, tryckte de på den andra knappen fick de en elektrisk stöt. Djuren lärde sig snabbt vilken knapp som var vilken, men då bytte försöksledarna plats på knapparna. Att inte kunna förutse vilken knapp som gav önskad respons gjorde djuren apatiska. Maktlösheten ledde till att de till slut föredrog att svälta sig själva. 15

16 Inlärd hjälplöshet Hos människor förekommer samma reaktioner på att inte kunna förutse följder. Inlärd hjälplöshet kan dels uppkomma när individen anser sig sakna förmåga att lösa akuta problem, så kallad personlig hjälplöshet. Ett exempel på detta är när en person anser sig sakna begåvningen som krävs för att få bra betyg i skolan. Det kan leda till att hon eller han ger upp studierna 16

17 Inlärd hjälplöshet Vägen till en höjd självkänsla är en process som sker i etapper, med framgångar och bakslag. Människor som under en lång tid har varit utslagna och marginaliserade har också gång efter gång blivit besvikna på sig själva och inte sällan också svikit sin omgivning. Det leder till en misstro till abstrakta mål som ligger långt fram i tiden, kanske flera år framöver. 17

18 Research conclude that people who are experiencing unemployment tend to suffer from lower levels of personal happiness, life satisfaction, self-esteem and psychological wellbeing. They also tend to report increased depression, difficulty in concentrating and minor to severe behavioral and physical problems. (Från boken Work Psychology ) 18

19 Empowerment Egenmakt är förändringar som på sikt stärker individens självkänsla och ger henne möjligheten att fatta beslut som leder till ett bättre liv än vad hon för närvarande upplever sig ha. Egenmakt handlar om mentala processer som ofta vinns genom praktisk verksamhet. Det är fråga om plötsliga aha-upplevelser och nya insikter prövade av individen själv och i och med det, accepterade som en verklighet. 19

20 Empowerment Åsa kom till Basta-kooperativet för åtta år sedan, direkt från fängelsestraff. Hon placerades på företaget hästuppfödning, Basta Basjkir. Efter tre månader slutade den tidigare chefen på hästuppfödningen och Åsa tillfrågades om hon ville bli ny chef för hästuppfödningen. Hennes första arbetsuppgift skulle bli att göra näskommande års budget. Åsa trodde att ledningen skojade, eller kanske till och med drev med henne. Skulle hon göra en budget? Omöjligt. Åsa utlovades hjälp i budgetarbetet. Och hon gjorde budgeten. I och med att hon gjort en budget kände hon sig ansvarig och tvingad att vara kvar på Basta, åtminstone året år om den höll. Hennes första plan hade varit att stanna på Basta i tre månader. Idag, åtta år senare, är hon en av delägarna i företaget och Bastas rehabiliteringschef. 20

21 Hawthorne-effekten Man studerade under 50-talet en elektronikfabrik utanför Chicago, USA. Syftet var att undersöka om arbetarna var mer produktiva i starkt eller svagt ljus. Det anordnades en testgrupp och en kontrollgrupp, där ljusets styrka ökades för testgruppen men inte för kontrollgruppen. Som resultat ökade produktiviteten, men inte bara i testgruppen utan i kontrollgruppen trots att denna inte fått förstärkt ljus. Resultaten förbryllade testledarna och de valde därför att testa ytterligare förändringar i arbetet, till exempel mer välstädade arbetsbord, färre arbetstimmar, osv. Man kom fram till att förändringarna i sig inte verkade påverka, det var snarare att någon överhuvudtaget brydde sig om arbetarna och visade intresse för dem, som gjorde att produktiviteten ökade. 21

22 Forskning visar att arbetsintegrerande sociala företag är samhällsekonomiskt nyttiga. Den samhällsekonomiska vinsten i företagen varierar vanligtvis mellan och en miljon kronor per år och person. Men vinsten för den enskilde går naturligtvis inte att mäta i pengar. De samhällsekonomiska vinsterna visar sig i form av ökade skatteintäkter, minskad vårdoch omsorgskonsumtion och minskat behov av försörjningsstöd. (källa: 22