Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Transkript

1 Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni

2 Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper med deltagare Utlandsfödda (6 personer varav 4 kvinnor) Svenskfödda (4 personer varav 3 kvinnor)

3 Hur valde deltagarna projektet? Svenskfödda Via AF på eget initiativ Starta Eget-info Rekryteringsmässa Kände till SEH tidigare Utlandsfödda Info via kommunen eller AF - vägledning

4 Mål och förväntningar Mål Att få människor att starta sociala företag Att öka människors självförtroende och självkänsla Ökad kunskap om affärsmannaskap Att starta eget Erfarenhetsutbyte Att förstå skillnaden mellan vanligt företagande och socialt företagande De utlandsfödda tillägger Att lära sig språket Att lära sig det svenska systemet Förväntningar Starta ett företag Hitta egenförsörjning innan fas 3 Komma närmare egen försörjning Bland de utlandsfödda vill man fortfarande först få en anställning och därefter etablera företag Reflektion; Jämfört med tidigare intervjuer tycks deltagarna ha en tydligare och mer korrekt bild av vad projektet går ut på. Av de intervjuade är det få som har ambitionen att starta ett socialt företag inom överskådlig tid.

5 Hur tänker deltagarna kring sin affärsidé? Alla har affärsidéer men få tror att de kommer att förverkligas inom en snar framtid. Detta gäller särskilt de utlandsfödda eftersom de anser att de först ska skaffa en anställning. Av de svenskfödda är det många som vill men som troligen inte kommer att hinna inom projektperioden. Starta en ekonomisk förening kring en mötesplats och aktivitetshus Klädbutik på nätet Tatueringsstudio Socialt företag i form av ett multikulturellt café Sambandscentral för föreningar för människor med funktionscentral Restaurang inkl. nattklubb Något inom tillverkningsindustrin Transporter Café eller bageri Av dem som vill starta något inom restaurang är enbart kvinnor och utlandsfödda Ett av målen; Minst 60 % av deltagarna som fortsätter efter orienteringsfasen ska 90 dagar efter projektperioden vara självförsörjande genom företagande, anställning i annan verksamhet eller studier Reflektioner; Är det möjligt att gå över till START för dem som inte hinner genomföra inom projektperioden? Många företagsidéer men få sociala företagsidéer. Baserat på intervjuerna så kommer målet inte att uppnås vad gäller företagande. Kanske när det gäller anställning eller utbildning.

6 Projektets styrkor och värde Samtliga intervjuade deltagarna anser att de har haft nytta av projektet Mer självförtroende Mer kunskap om datorer och internet Ökad motivation för att börja plugga Språket och regelverket (dvs. hur det svenska systemet fungerar) Förstår värdet av konkurrentanalys Man får tid att utveckla sin affärsidé Man blir behandlad som en människa Man får en struktur för veckan Att bli peppad av pedagogiska lärare Har något att se fram emot Det sociala med gruppen Projektet är öppet för nya idéer Reflektion (samma som våren 2011 och som december 2012): Måluppfyllelse kopplat till de mjuka värdena tycks vara uppfyllda men vad händer på längre sikt när deltagaren inte längre får stöd från projektet? Finns risk att de långsiktiga effekterna uteblir? Deltagarna verkar vara i behov av lite längre insatser.

7 Vilka hinder och utmaningar ser deltagarna att få jobb, studera eller starta eget? Finansiering och så småningom en buffert i företaget för att överleva långsiktigt Utbildning Kontakter och nätverk Svårt att analysera marknadsförutsättningarna Svårt att hitta lärlingsplatser Svårt att hitta rätt samarbetspartners Stor konkurrens i vissa branscher Konkurrens med Solkraft För ung för att få Starta Eget-bidrag Tidsbrist snart i fas 3 Att gå från praktik till riktigt jobb Språket man måste kunna både svenska och engelska Det tar tid att förändra sin självbild från att vara arbetslös till egenföretagare

8 Återkoppling Framtidsworkshop SEH April 2012

9 Upplevda styrkor idag Engagemang och kompetens Projektgruppens kompetens och engagemang En engagerad styrgrupp En aktiv projektägare Resursstark organisation för att tillgodose individuella behov hos målgruppen Samarbete Nätverket i styrgruppen Samarbetet med andra projekt inkl. företagskontakter Breda kontakter med många aktörer Skapa möjligheter till egen försörjning Ökat fokus på socialt företagande inom kommunen Individanpassad coachning Att få möjlighet att testa en affärsidé Om målgruppen Att våga ta steget mot egenförsörjning Få nya idéer kring företagsamhet Hjälp till självhjälp Individen i centrum Intensiv coachning under längre tid Nytt sätt att lära sig svenska

10 Dagens utmaningar Struktur och organisation Regelverket försvårar rekrytering Rekryteringen påverkar budgeten Deltagarna behöver tid att skapa sin affärsidé Uthållighet i stödet Otydlighet avseende både målgrupp och projektidé inom AF (handlar både om entreprenörskap och språkutbildning svårt att nå ut med budskapet till deltagare och handläggare Konkurrens med alla andra projekt om deltagarna Svårt att samordna sig kring den breda målgruppen arbetslösa, utlandsfödda, funktionshinder, långtidssjukskrivna Att skapa en hållbar samverkan mellan aktörerna Många aktörer med olika uppdrag det behövs tydlighet kring roller och ansvar Implementering av projektresultaten måste förberedas under lång tid Kommunal policy kring alternativa avknoppningar saknas Projektfinansiering hållbarhet och implementering En utmaning att lära sig ett nytt språk på ett nytt sätt Individ/deltagare Att få självförsörjning i etableringsfasen Stora skillnader i behov hos deltagarna Lång resa för vissa deltagare språk, sociala kontakter, regelverk, juridik och ekonomi Utmaning att klara av att skapa kontakter och hitta kunder Brist på kapital Språket en utmaning att lära sig ett nytt språk på ett nytt sätt

11 Framtidens problem/behov och vilka målgrupper behöver fokuseras på? Fortsatt fokus på arbetsmarknad och egenförsörjning! Olika förslag på avgränsning och fokus: alla arbetslösa som har intresse av sociala företag och näringslivsutveckling identifiera entreprenörer, de som har störst möjlighet att starta företag (nätverk/språk) identifiera de som kan skapa egenförsörjning, bland annat genom sociala företag identifiera rätt målgrupp, de som har intresse för företagsamhet respektive de som behöver sitt språk (olika grupper) identifiera målgrupperna och deras behov (individuella insatser) rekrytera dem som har förutsättningar att få anställning efter insatsen fokusera på tredje generationens sociala företag, kommunen behöver samhällsentreprenörer som kan stödja de sociala företagen och kanske även anställa arbetslösa eller utlandsfödda

12 Hur bör man arbeta med målgruppen och med vilket fokus? Det finns ett särskilt värde av att arbeta med socialt företagande Det sociala företaget skall vara baserat på mjuka värden Fördelen med sociala företag är att de kan inrymma väldigt många olika typer av människor Man kan dels få hjälp att starta ett socialt företag och dels få kontakt med ett socialt företag för anställning Satsningen på sociala företag kan ge näringslivsutveckling i regionen Det behövs dock en tydlig definition av begreppet sociala företag, samt en kommunal strategi kring detta Möjlig verksamhetsidé vi skapar förutsättningar för att starta livskraftiga sociala företag i regionen

13 Hur kan man organisera sig kring målgruppen? Man behöver vara tydlig med gränsdragningen mellan olika närliggande verksamheter både när det gäller ansvar och roller För målgruppen så skulle det underlätta om de hade en ingång i kommunen för att få stöd att starta ett socialt företag Kommunen (under med kommunstyrelsen) skulle kunna ha rollen som samordnare och beställare av denna typ av verksamhet, med ansvar för koordinering, strategier och information (både arbetsmarknadsenheten och näringslivsenheten deltar) Utföraren av verksamheten kan upphandlas, det finns olika aktörer som arbetar med utbildningar och rådgivning när det gäller entreprenörskap (t.ex. Kompendium i Umeå) Kanske kan man se det i tre steg, steg 1 är ett möte med SEH, steg 2 är ett möte med Start och steg 3 är ett möte med tillväxtkontoret? Kanske skall vissa av de sociala företagen kunna få etableringsstöd via Start, för de som har en något kortare startsträcka i etableringen av företaget

14 Vilka behöver man samverka med? Offentliga verksamheter Start Olika projekt Arbetsförmedlingen Kompendium(delvis offentligt finansierad) Nyföretagarcentrum Regionförbundet Ideella föreningar SKL Försäkringskassan Privata verksamheter och ideella organisationer Ideella föreningar Rotary Näringslivet (Svenskt näringsliv och Företagarna) Företagens vänner

15 Kriterier på definition av arbetsintegrerat socialt företag Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster): med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknade verksamheter som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet Källa: Det finns idag 267 sociala företag i Sverige, i Västerbotten finns det sammantaget 8 sociala företag.

16 VÄSTERBOTTEN PoolBro AB Bygg, fastighetsskötsel, hotell, restaurang, konferens, butik, försäljning Umeå Tel PULS i Lycksele AB Legoarbete, bil- och cykelvård, butik, försäljning Lycksele Tel Rubinen ekonomisk förening Hushållsnära tjänster, social verksamhet, legoarbete, odling, trädgårdsarbete, personaluthyrning, bemanning Robertsfors Tel Sociala kooperativet Kärngården Utbildning, hushållsnära tjänster, social verksamhet, kultur, nöje, fritid Umeå Tel

17 Reflektioner Vilken erfarenhet har kommunen av socialt företagande? Regionen tycks inte ha så stor erfarenhet. Var kan man lära mer? Behövs en kommunal vision och strategi för socialt företagande utöver en policy? Målgruppen ws visar att ni är ganska överens om att det är de som har förutsättningar och intresse av att starta (sociala) företag som är målgruppen. Hur tänker ni kring nyanlända som kanske inte har språket men ändå andra förutsättningar och intresse? Hur tänker ni kring personer som behöver en längre startsträcka? Rekrytering det har hittills varit svårt att rekrytera deltagare vad talar för att rekryteringen skulle bli lättare framåt? Behövs en egen organisation för detta? En väg in? Kommunen som samordnare och beställare? Utförare upphandlas eller kan START kompletteras med kompetens kring socialt företagande? Trestegsraket SEH START Tillväxtkontoret (men hur ser då SEH ut rent organisatoriskt?) Etableringsstöd från START?

18 Höstens utvärdering Benchmarking? Fokusgrupper med deltagare? Möten med styrgrupp? Analys av den interna uppföljning av respektive deltagare? Spridning? Slutrapport