Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning

Transkript

1 Bilaga 1 Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning Lokal överenskommelse mellan Skara kommun och Arbetsförmedlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten Reviderad

2 KARTLÄGGNING AV MÅLGRUPPERNA I den här kartläggningen har, om möjligt, tidpunkten för insamlandet av de olika uppgifterna varit den sista september. Detta är också den startpunkt som vi kommer att använder i våra uppföljningar i det framtida arbetet. I kartläggningen anges, där uppgifter finns, fördelningen per kön, ålder, eventuell funktionsnedsättning och födelseland. Några av uppgifterna har inte varit möjliga att uppdatera för 2016 då det ännu inte finns ny statistik tillgänglig. Andel behöriga till gymnasieskolan Under läsåret 2014/2015 var det totalt 207 elever som slutade grundskolans år 9 i Skara kommun. Av dessa var 172 elever behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det innebär alltså att 35 elever inte var behöriga till gymnasiet. Tabell 1. Betyg i årskurs 9 grundskolan fördelat på kön och bakgrund. och andel elever Andel (%) Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel (%) behöriga till yrkesprogram Totalt % 83 % Flickor % 73 % 80 % Pojkar % 72 % 78 % Svensk bakgrund % 84 % 90 % Utländsk bakgrund födda i Sverige 12 6 %.. ~100 % Utländsk bakgrund födda utomlands % 57 % 60 % Som synes i tabell 1 var skillnaderna små mellan flickor och pojkar. De största skillnaderna återfanns istället mellan elever med svensk bakgrund (84 % hade uppnått kunskapskraven i alla ämnen) och elever med utländsk bakgrund födda utomlands (57 % hade uppnått kunskapskraven i alla ämnen). Under läsåret 2015/2016 var det totalt 175 elever som slutade grundskolans år 9 i Skara kommun. Av dessa var 161 elever behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Det innebär alltså att 14 elever inte var behöriga till gymnasiet. Tabell 2. Betyg i årskurs 9 grundskolan fördelat på kön och bakgrund. och andel elever Andel (%) Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel (%) behöriga till yrkesprogram Totalt % 93,1% % Flickor 92 52,5% 73 % 94,6% Pojkar 83 47,5% 72 % 91,6% Svensk bakgrund ,4% 91,1% 95,9 % Utländsk bakgrund födda i Sverige 12 6,9 % Saknas uppgifter pga. för få elever - Utländsk bakgrund födda utomlands 35 9,7 % 64,7 % ~100% 2

3 Vidare för läsåret 2015/2016 är små skillnader mellan pojkar och flickor. Den största skillnaden är mellan svenska och utlandsfödda ungdomar där 91 % av svenska ungdomar har uppnått kunskapskraven i alla ämnen gentemot 64 % blad utlandsfödda. Andelen behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram är 93 % vilket är en ökning med 10 % jämfört med föregående år. Fler flickor än pojkar har dock behörighet till gymnasieskolan. Andelen unga som fullföljer sin gymnasieutbildning på tre år Ett annat mått är på gymnasieskolans genomströmning och hur många elever som fullföljer sin utbildning inom tre år. I tabell 3 visas entalet och andelen elever som påbörjade sina gymnasiestudier läsåret 2011/2012 och som fullföljde studierna på tre år i Skara och nationellt. Tabell 3. Gymnasieelever som fullföljde sin utbildning på 3 år och med examen fördelat på Skara och nationellt. och andel Läsåret 2011/2012 elever i Skara Andel med examen i Skara (%) Andel med examen nationellt (%) Totalt ,5 % 63,4 % Nationella program ,0 % 71,4 % Yrkesprogram ,1 % 66,6 % Högskoleförberedande program ,9 % 73,8 % Totalt sett hade 69,5 % av eleverna i Skara läsåret 2012/2013 genomgått gymnasiet på tre år och med examen. Högst andel återfanns på de högskoleförberedande programmen (77,9 %). Jämfört med riket i stort har gymnasiet i Skara en högre andel som genomgått gymnasiet på tre år och med examen. Dessa siffror finns inte fördelade på kön och bakgrund i Skolverkets databas. Tabell 4. Gymnasieelever som fullföljde sin utbildning på 3 år och med examen, fördelat på Skara och nationellt påbörjade läsåret 2012/2013. och andel Läsåret 2012/2013 elever i Skara Andel med examen i Skara (%) Andel med examen nationellt (%) Totalt ,7 % 63,8% Nationella program ,2 % 74,5 % Yrkesprogram 66 69,7% 66,6 % Högskoleförberedande program ,6 % 73,8 % Totalt sett hade 66,7 % av eleverna i Skara läsåret 2012/2013 genomgått gymnasiet på tre år med examen. Det är en minskning med strax under 3 % mot föregående år. Jämfört med riket i stort ligger gymnasieskola fortfarande högt. Det är dock viktigt att se till att Skara har riksidrottsgymnasium i cykel och de ungdomar som studerar ett gymnasieprogram med riksidrott ges möjligheten att läsa sin utbildning på fyra år. Detta då merparten av cykeltävlingarna sker utomlands och eleverna har då svårt att hinna färdigt utbildningen på tre år. Detta påverkar givetvis statistiken. 3

4 unga år inskrivna på Arbetsförmedlingen I vecka fanns hos Arbetsförmedlingen totalt 159 unga inskrivna i åldrarna år som varken arbetade eller studerade i Skara, se tabell 5. I vecka fanns hos Arbetsförmedlingen totalt 147 inskrivna i åldrarna år som varken arbetade eller studerande, se tabell 4. Tabell 5. inskrivna unga år på Arbetsförmedlingen den 30 september år 2015 och 2016 inskrivna unga år v.37 Totalt Kvinnor Män Öppet arbetslösa utan insatser v.37 Har insatser Har en funktionsnedsättning Har aktivitetsersättning från Försäkringskassan Totalt är det färre ungdomar inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Skara vecka än samma tidpunkt året innan. et ungdomar som har insatser har minskat markant sedan förra året medan andelen som har en funktionsnedsättning har ökat. Av de 159 unga som var inskrivna på Arbetsförmedlingen 2015 var 61 % födda i Sverige, 5 % födda inom EU och 34 % är födda utanför EU. Gruppen unga som är inskrivna på Arbetsförmedlingen kan också beskrivas utifrån deras utbildningsnivå, se tabell 6. Av de 147 unga som var inskriva på Arbetsförmedlingen 2016 var 48 % födda i Sverige, 6 % födda inom EU och 46 % är födda utanför EU. Tabell 6. Utbildningsnivå hos de inskrivna på Arbetsförmedlingen fördelat på kön och födelseland Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Kön Andel Andel Andel Kvinnor % % 8 42 % Män Totalt Födelseland % % % % % % Utlandsfödda % % % 4

5 Inom EU Sverige Totalt 1 2 % 7 7 % % % 5 26 % % % % 2016 Kön Kvinnor Män Totalt Födelseland Utlandsfödda Inom EU Sverige Totalt Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Andel Andel Andel % % 8 35 % % % % % % % % % % 2 4 % 5 6 % 1 4 % % % 7 31 % % % % Långtidsarbetslösa ungdomar DUA-mål: Andelen av arbetslösa ungdomar som varit arbetslösa 6 mån ska minska med 7 % - enheter. Minskning med 12 enheter under 2016 till och med oktober enligt Arbetsförmedlingens beräkningar. På nästa sida i tabell 7 beskrivs minskningen av antalet långtidsarbetslösa (utan arbete i mer än 6 månader) unga mellan år i Skara under perioden 2014 till

6 Tabell. 7 långtidsarbetslösa ungdomar utan arbete i mer än sex månader. Källa Arbetsförmedlingen. unga i det kommunala aktivitetsansvaret- KKA Den sista september 2015 fanns 140 unga inom kommunens aktivitetsansvar under 20 år som varken studerade på nationella program, folkhögskola eller vuxenutbildning. Det kommunala aktivitetsansvaret innebär att kommunerna enligt skollagen har ett aktivitetsansvar för ungdomar i kommunen som inte går nationella program på gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan och som inte fyllt 20 år. Tabell 8. Ungdomar i det kommunala aktivitetsansvaret 30 september 2015 Ungdomar i det kommunala aktivitetsansvaret Totalt 2015 ungdomar 140 Studier på Språkintroduktion 60 Studier på Introduktionsprogrammet 40 Övriga aktiviteter 40 6

7 Tabell 9. Ungdomar i det kommunala aktivitetsansvaret 30 september 2016 Totalt 2016 Ungdomar i det kommunala aktivitetsansvaret Flickor Pojkar ungdomar under tjugo år som saknar gymnasieexamen % % Studier på Språkintroduktion 80 Studier på Introduktionsprogrammet 40 Arbetar heltid, deltid, arbetssökande, studieuppehåll eller övriga aktiviteter 35 Sjukskrivna eller behandlingshem 10 I kommunal aktivitet som Level Up 0 Hemmasittare 5 I september 2016 fanns 170 ungdomar varav majoriteten, 70 %, läser på Introduktionsprogrammen och därmed är inskrivna på Katedralskolan. Övriga ungdomar arbetar eller söker arbete, ett litet fåtal är vad man benämner som hemmasittare, d.v.s. ungdomar som man inte finner någonstans och som inte heller önskar få hjälp eller kontakt. Något fler pojkar än flickor finns i aktivitetsansvaret hösten I kommunen Ekonomiskt bistånd I Skara kommun fanns den 30 september 2015 totalt 45 unga under 25 år med ekonomiskt bistånd. Av dessa var 16 kvinnor och 32 män. I tabell 10 finns angivet orsaken till deras försörjningshinder. Tabell 10. Unga med ekonomiska bistånd fördelat på kön 30 sep Kvinnor Män Totalt % % Försörjningshinder på grund av arbetslöshet 9 21 Försörjningshinder på grund av ohälsa 3 3 Försörjningshinder på grund av sociala skäl 3 6 7

8 Tabell 11. Unga med ekonomiska bistånd fördelat på kön 30 sep Kvinnor Män Totalt % % Den 30 september 2016 fanns nästa dubbelt så många unga på försörjningsstöd; 83 personer varav 40 stycken var kvinnor och 43 stycken var män. Det största försörjningshindret 2015 och 2016 var arbetslöshet. Det vill säga att den unge inte kunde försörja sig på den ersättningen som hon eller han fick från Arbetsförmedlingen. Av dessa unga var år utrikesfödda. Då statistiken för endast en dag inte ger en överblick över hur många ungdomar som haft försörjningsstöd under ett år kommer en tydligare statistik att redovisas under Lika så kommer det att redovisas orsaker till försörjningsstöd utifrån de olika koder som Socialstyrelsen tagit fram. Uppdatering av året 2016 göras under SAMVERKANSPROJEKT LEVEL UP-projektet via Samordningsförbundet Västra Skaraborg startade upp i januari 2016 och under året har totalt 26 ungdomar remitterats in i projektet. Fem ungdomar har avslutat projektet och gått vidare till arbete eller studier och en har valt att avsluta i förtid. Tabell 12. deltagare i Level up 2016 Deltagare i Level up 2016 Kvinnor Män Totalt % % Unga nyanlända Målgruppen unga nyanlända har tidigare inte kartlagts. I oktober månad 2016 har Språkintroduktion på Katedralskolan haft 146 ungdomar mellan år inskrivna från januari till oktober. Dessa ungdomar är alla boende i Skara kommun. På arbetsförmedlingen finns i oktober månad bland utrikesfödda 55 personer inom Etableringen 75 personer inskrivna som arbetssökande. Totalt 246 ungdomar som är utrikesfödda. Tabell 13. Nyanlända unga åldern år nyanlända Språkintroduktion Etableringen Arbetsförmedlingen Totalt

9 Unga utan känd aktivitet Utöver de ungdomar som finns inom kommunens verksamhet eller inskrivna på Arbetsförmedlingen finns ytterligare en grupp ungdomar vars aktivitet är okänd. Temagruppen Unga i arbetslivet sammanställer årligen statistik kring denna grupp på nationell och kommunal nivå. De senaste uppgifterna kommer från år För att tillhöra gruppen krävs att den unge under ett helt kalenderhalvår inte; haft inkomster över ett basbelopp ( kronor 2012) haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar inte arbetspendlat till Norge eller Danmark. I Skara kommun fanns 137 unga i åldrarna år som under 2012 inte hade någon känd aktivitet. Av dessa var 67 kvinnor och 70 män. Nyare statistik finns ej tillgänglig så någon uppföljning kan ej göras för Ungdomsstyrelsen konstaterar att bland de unga som varken arbetar eller studerar finns en överrepresentation av utrikes födda. De utgör 13 % av totalbefolkningen i åldern år, men är 28 % av de unga som varken arbetar eller studerar. I övrigt är de unga som varken arbetar eller studerar en mycket heterogen grupp (Ungdomsstyrelsen 2013). Utöver unga som är arbetssökande, föräldralediga, har en sjukdom eller funktionsnedsättning finns ytterligare en grupp unga mellan 16 och 25 år som inte finns med i några nationella register. År 2011 uppgick den gruppen till 31,5 %. Då dessa inte finns med i några register och inte heller på annat sätt är kartlagda kan man bara anta vad de sysselsätter sig med. Det är möjligt att en grupp arbetar eller studerar utomlands, en del av gruppen antas fortfarande bo hemma och främst bli försörjda av sina föräldrar. I andra fall kan det handla om unga som har dolda ekonomiska inkomster. Svartarbete är också vanligt i några av de branscher där unga ofta får arbete, som restaurangverksamhet. En betydligt mindre andel kan befinna sig i särskilda ungdomshem, sluten ungdomsvård eller fängelse (Ungdomsstyrelsen 2013). Undersysselsatta unga Till målgruppen hör även de unga som är undersysselsatta. Det vill säga unga som skulle kunna arbeta heltid, men som inte har en heltidstjänst. Tabell 14. timanställda inom kommunen i åldern år timanställda inom Skara kommun mellan år den 30 september Totalt antal Kvinnor Män

10 Tabell 15. inskrivna hos Arbetsförmedlingen som har arbete utan stöd. Inskrivna under 2015 och Sökande som har arbete utan stöd Deltidsarbetslösa 1 0 Tillfällig timanställning 8 10 Sökande med tillfälligt arbete Målgruppens behov Det var planerat att en fokusgruppintervju med ungdomar som tillhörde gruppen unga som varken arbetade eller studerade skulle göras i mitten av oktober Det gick dock inte att få tag på några unga som ville delta. Eftersom en sådan intervju gjordes i Götene och resultaten säkerligen är applicerbara för Skara också, redovisas de resultaten även här. I rapporten Lärdomar från arbetsmarknadsprojekt för unga (2014) skrivs att i många projekt var att: deltagarna varit sämre rustade än vad som antagits. Det finns en uppsjö exempel på projekt som kan vittna om att deltagarna har en större och mer komplex problembild än man räknat med. Detta uppmärksammas även av Temagruppen Unga i arbetslivet (2012c) och programutvärderingen av Socialfonden: Många deltagare i Socialfonden har en multifaktoriell problematik, som bland annat inbegriper läs- och skrivsvårigheter, psykisk ohälsa, kriminalitet samt missbruk (Ungdomsstyrelsen 2014). Även den fokusgruppintervju som genomfördes visade av de unga var en mycket heterogen grupp som omfattade unga som blivit arbetslösa på grund av arbetsbrist, unga som var relativt nyanlända till Sverige och hade svårt att läsa sig svenska trots språkintroduktion, unga som hade personliga problem med bland annat problem i hemmet, missbruk och kriminalitet. Gemensamt för de intervjuade var att de när de blivit arbetslösa eller inte längre studerade inte hade någon information om vart de skulle vända sig när de varken arbetade eller studerade. Det innebar att de så småningom fick information via kompisar eller närstående. Detta medförde dock att det drog ut på tiden innan de fick någon kontakt som kunde hjälpa dem vidare. De som var mellan 16 och 19 år och som därmed omfattades av kommunens aktivitetsansvar fick däremot kontakt och hjälp vidare mycket fortare. I och med att gruppen unga som varken arbetar eller studerar är så heterogen är det svårt att uttala sig om huruvida förebyggande insatser kunde ha gjorts för att undvika att de varken arbetade eller studerade. Det går dock inte att komma ifrån att ökade insatser från grundskolan och gymnasiet hade kunnat ha betydelse. Det är möjligt att om framför allt grundskolan arbetat med att tidigt upptäcka problem och med tidiga insatser skulle de unga i alla fall haft en ökad chans att deras personliga problem upptäckts tidigare och kanske också att de fått hjälp så att problemen inte blivit lika omfattande. Det går inte heller att utesluta att större insatser från gymnasiets sida med förståelse och medvetenhet kring den unges livssituation, större flexibilitet kring studiegången hade ökat den 10

11 unges möjligheter att fortsätta sina gymnasiestudier. Här är dock de språkproblem som nyanlända unga har en försvårande omständighet om den unge inte upplever att den kommit ifatt sina jämnåriga kunskapsmässigt under gymnasietiden. De unga som deltog i fokusgruppen upplevde det som mycket svårt att varken arbeta eller studera. Det var tråkigt. De hade inget att göra, inga pengar, sov mycket och vände på dygnet. Alla intervjuade ville ha något att göra. När det gällde att komma vidare var inte studier självklart. Flera, särskilt de som var i års åldern, var både skoltrötta och besvikna på skolans förmåga att hjälpa dem. Dessa ville hellre ha en praktik eller ett arbete. En del hade önskemål om vad de kunde tänka sig att arbeta med och var också beredda att utbilda sig i framtiden för att få det arbete som de önskade. Medan andra inte hade några drömmar eller planer ännu. De som var lite äldre, upp mot 24 år, hade både planer för studier och yrkesval. Överlag ansåg de intervjuade att frågan om att få ett arbete eller inte, var som ett lotteri. En del fick arbete och andra inte, oavsett ålder och utbildning. Det var också tydligt att bristande svenskkunskaper försvårade möjligheten att förstå både skriftlig och muntlig information från till exempel Arbetsförmedlingen. De unga fick också reflektera kring den planerade ungdomsplattformen. Alla önskade att det skulle finnas information redan i skolan om hur man kunde få stöd om man varken arbetade eller studerade. De ansåg inte att de fick någon information i skolan som hade hjälpt dem med det. Utifrån deras berättelser blev det också tydligt att flera behövde någon kontaktperson eller lots som hjälpte dem. Så här sade en av de unga: Det är lättare när man har en kontaktperson som är där med dig och stödjer dig. Några av de unga hade också redan någon kontakt, exempelvis kommunens aktivitetsansvarige eller någon kontakt på Arbetsmarknadsenheten. I övrigt hade de unga både svårt att formulera vad de behövde för stöd och vad de ansåg behövdes i en ungdomsplattform. Hämtat från kartläggningen i Götene Jämställdhetsperspektivet Skara kommun arbetar, i så väl skola som socialtjänst, individanpassat utifrån den enskildes behov. Alla bedöms lika oavsett könstillhörighet, etnisk bakgrund, religion, ålder eller funktionsnedsättning. Jämställdhetsfrågor diskuteras på arbetsplatsträffar och andra liknande möten. I kommunens verksamheter görs sammanställningar av könsuppdelad statistik för alla insatser och en årlig analys görs utifrån ett jämställdhetsperspektiv och presenteras för kommunfullmäktige. Riktlinjer finns för likabehandling samt jämställdhetsplan. Jämställdhetsfrågor är dock ett område som kan vidareutveckla. För att beskriva skillnader mellan könen har vi valt att redovisa i den mån det är möjligt andelen kvinnor och män i de olika målgrupperna. 11

12 Summering Den här kartläggningen har handlat om unga som varken arbetar eller studerar. När det gäller målgruppens sammansättning och storlek visar kartläggningen att under läsåret 2014/2015 var det 35 elever som slutade grundskolans år 9 i Skara kommun och som inte var behöriga till gymnasiet. Av de ungdomar som gick ut gymnasiet läsåret 2014/2015 hade totalt sett 69,5 % av eleverna i Skara genomgått gymnasiet på tre år och med examen. Högst andel återfanns på de högskoleförberedande programmen (77,9 %). Jämfört med riket i stort har gymnasiet i Skara en högre andel som genomgått gymnasiet på tre år och med examen vilket även påvisas för läsåret 2015/ Vidare har det skett en förbättring av årskurs 9 elevernas behörighet till gymnasieskolan, en ökning med 10 % mot föregående år. Andelen unga som slutför gymnasiet med examen inom tre år är läsåret 2015/2016 hamnade på 66,7 %, något lägre än föregående år men högre än nationellt som var 63,8%. Andelen med högskoleförberedande examen är dock högre för läsåret 2015/ 2016 med 78,6 %. Den 30 september 2015 fanns 140 unga inom kommunens aktivitetsansvar som varken studerade eller arbetade. Bland dessa fanns 110 unga som inom kommunens aktivitetsansvar hade någon insats eller åtgärd. Av dessa gick 40 unga ett introduktionsprogram och övriga 60 unga gick en språkintroduktion. Den 30 september 2016 fanns 170 unga i aktivitetsansvaret där merparten studerade på Introduktionsprogrammet- Språk. Ett mycket litet antal ungdomar, fem personer saknade sysselsättning och ville inte heller ha någon kontakt eller stöd. I vecka 37 (i mitten av september) 2015 fanns hos Arbetsförmedlingen i Skara totalt 159 unga inskrivna i åldrarna år som varken arbetade eller studerade. Bland dessa hade unga som inte var födda i Sverige än lägre andel som hade en gymnasial utbildning än de som var födda i Sverige. Det finns också en grupp ung som är undersysselsatta, 27 unga inskrivna hade arbete utan stöd. De flesta hade tillfälligt arbete. I kommunen fanns den 30 september unga timanställda. 30 september 2016 fanns det 147 ungdomar inskrivna på Arbetsförmedlingen i Skara i åldern år. Det är en minskning med 7 % gentemot fjolåret. För gruppen nyanlända unga fanns i oktober månad uppskattningsvis 130 ungdomar på Arbetsförmedlingen, både inom Etableringen och inskrivna som arbetssökande. På Katedralskolans Språkintroduktion uppskattas 146 ungdomar år bosatta i Skara att varit inskrivna under Det fanns den 30 september 2015 totalt 45 unga under 25 år med ekonomiskt bistånd. Den 30 september 2016 fanns 83 personer. Ökning med nästa 100 % jämfört med föregående år. En närmare kartläggning för att se skillnaderna mellan antal gällande hela år 2015 och 2016 kommer att göras under 2017 där kartläggning över hela året kommer ske. Utöver dessa finns en grupp unga vars aktivitet är okänd och de finns varken inom kommunens verksamhet eller inskrivna på Arbetsförmedlingen. År 2012 beräknades dessa till 137 unga. Nyare statistik finns ännu inte att tillgå. Det går dock inte att summera ihop dessa olika grupper för att på så sätt få en uppfattning om hur många unga det är i Skara som varken arbetar eller studerar. I 12

13 mycket går istället dessa grupper i varandra. De som inte är behöriga till gymnasiet återfinns i kommunens aktivitetsansvar. Bland de som ingår i kommunens aktivitetsansvar finns många som är inskrivna på Arbetsförmedlingen, som är undersysselsatta, timanställda i kommunen eller har en okänd aktivitet och så vidare. Redogörelse för antal ungdomar i respektive grupp: Ej behöriga till gymnasiet Kommunens aktivitetsansvar Inskrivna på Arbetsförmedlingen Undersysselsatta Arbetsförmedlingen Timanställda kommunen Okänd aktivitet För att få veta mer om målgruppens behov var det planerat att en fokusgruppintervju med ungdomar som tillhörde gruppen unga som varken arbetade eller studerade skulle göras i mitten av oktober Det gick dock inte att få tag på några unga som ville delta. Eftersom en sådan intervju gjordes i Götene och resultaten säkerligen är applicerbara för Skara också, kan man anta att de unga är en mycket heterogen grupp. Gemensamt för de intervjuade i Götene var att de när de blivit arbetslösa eller inte längre studerade inte hade någon information om vart de skulle vända sig när de varken arbetade eller studerade. I och med att gruppen unga som varken arbetar eller studerar är så heterogen är det svårt att uttala sig om huruvida förebyggande insatser kunde ha gjorts för att undvika att de varken arbetade eller studerade. Det går dock inte att komma ifrån att ökade insatser från grundskolan och gymnasiet hade kunnat ha betydelse. De unga som deltog i fokusgruppen i Götene upplevde det som mycket svårt att varken arbeta eller studera. När det gällde att komma vidare var inte studier självklart. De unga fick också reflektera kring den planerade ungdomsplattformen. Alla önskade att det skulle finnas information redan i skolan om hur man kunde få stöd om man varken arbetade eller studerade. Utifrån deras berättelser blev det också tydligt att flera behövde någon kontaktperson eller lots som hjälpte dem. Under 2016 har verksamheten En Väg in erbjudit stöd och hjälp åt dessa ungdomar som varken studerat eller arbetat. et spontanbesök har varit väldigt lågt. Under 2017 kommer ytterligare information gå ut till målgruppen. I kartläggningen skulle även kommunens jämställdhetsarbete beskrivas. Skara kommun arbetar, i så väl skola som socialtjänst, individanpassat utifrån den enskildes behov. Alla bedöms lika oavsett könstillhörighet, etnisk bakgrund, religion, ålder eller funktionsnedsättning. Jämställdhetsfrågor är dock ett område som kan vidareutvecklas och under 2016 har flera i arbetslaget En Väg In deltagit i en jämställdhetsutbildning. 13

14 Referenser Arbetsförmedlingen Temagruppen Unga i arbetslivet (2012). Kreativa projekt. Kartläggning av projekt i programområde 2. Temagruppen Unga i arbetslivet 2012:6. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Ungdomsstyrelsen (2013): 2013 års uppföljning av unga som varken arbetar eller studerar. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Temagruppen Unga i arbetslivet 2013:3 Ungdomsstyrelsen (2014): Lärdomar från arbetsmarknadsprojekt för unga. En samlad analys av 61 utvärderingar av ungdomsprojekt finansierade av Europeiska socialfonden Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Temagruppen Unga i arbetslivet 2014:1 Statistik från Arbetsförmedlingen Skara/Götene Skolverkets databas SIRIS Skara kommun 14