Bilaga 1 Kartla ggning av ma lgruppens storlek och sammansa ttning

Transkript

1 Bilaga 1 Kartla ggning av ma lgruppens storlek och sammansa ttning Innehållsförteckning Unga i Botkyrka kommun som inte fullföljer gymnasiet... 2 Grundskolan slutbetyg årskurs 9, läsåret 2017/ Genomströmning av gymnasieskolan, start läsår 2015/2016, (2011/12)... 6 Unga, år, med ekonomiskt bistånd som varken arbetar eller studerar... 7 Unga i kommunens aktivitetsansvar som inte studerar eller arbetar... 7 Unga inskrivna hos Arbetsförmedlingen Ungdomar (16 24 år) som varken studerar eller arbetar enligt UVAS rapportering Ungdomar med funktionsnedsättning Undersysselsatta unga Antal timanställda unga, år, med Botkyrka kommun som arbetsgivare Målgruppens behov Jämställdhetsperspektiv Botkyrka kommun Arbetsförmedlingens jämställdhetsarbete... 17

2 Bilaga 1 innehåller en kartläggning av målgruppen unga år i Botkyrka kommun som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen har i nära samarbete med Arbetsförmedlingen SÖK Huddinge Botkyrka utfört kartläggningen juli Kartläggningens syfte är att skapa en gemensam bild av målgruppens storlek, sammansättning och behov. Informationen som presenteras i bilagan är insamlad från de källor som Delegationen för unga till arbete hänvisar till i manualen Att utarbeta en lokal överenskommelse om unga. Så långt som det varit möjligt har statistiken uppdelats efter kön, ålder, funktionsnedsättning, födelseland och utbildningsnivå. Saknas sådana uppgifter anges det med kommentar. Unga i Botkyrka kommun som inte fullföljer gymnasiet För att skapa en bild av hur många unga i Botkyrka kommun som löper stor risk att bli långvarigt arbetslösa har statistik insamlats om uppnådda kunskapskrav i årskurs 9, behörighet till gymnasieskola och hur många som fullföljer gymnasieskolan under en period av 3 år. Det är bland annat den här gruppen av ungdomar som på sikt kan behöva stöd av Arbetsförmedlingen och/eller Botkyrka kommun då de riskerar att hamna utanför både arbetsmarknad och högre studier. Statistiken som följer är inhämtad från Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitets Informationssystem (Siris). Grundskolan slutbetyg årskurs 9, läsåret 2017/ Antal elever totalt * Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen** % Antal flickor totalt Andel flickor Andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen ,7 % 70,8% Antal pojkar totalt Andel pojkar Andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen ,3 % 65,5 % *Antal elever som har avslutat årskurs 9, d.v.s. elever med slutbetyg såväl från det mål och kunskapsrelaterade betygssystemet som andra bedömningssystem. Elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen, d.v.s. elever som saknar slutbetyg ingår. **Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas av de elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår) 1 Källa: 018&p_lankod=01&p_kommunkod=0127&p_skolkod=&p_hmantyp=&p_hmankod=&p_flik=GI. 2

3 Andel i % Antal grundskoleelever som fick slutbetyg årskurs 9, läsåret 2017/2018, uppdelat per svensk och utländsk bakgrund 2 Antal (948) elever fördelat på bakgrund 20% Svensk bakgrund 34% 46% Utländs bakgrund födda i Sverige Utländs bakgrund födda utomlands Andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen ,1 65, , Svensk bakgrund Utländs bakgrund födda i Sverige Axeltitel Utländs bakgrund födda utomlands Av de totalt 948 botkyrkaungdomar som har avslutat årskurs 9 så är det 68 procent som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i grundskolan. 3 Uppnådda kunskapskrav i Botkyrka årskurs 9 är därmed sämre än riksgenomsnittet som är på 81,2 procent. Men det har skett en smärre förbättring i jämförelse med läsåret 2013/2014 som var 67 procent. Enligt Botkyrka kommuns årsredovisning 2018: Flickor har överlag ett bättre kunskapsresultat än pojkar, men i Botkyrka är skillnaden mindre än riket i stort. Enligt 2 Källa: 018&p_lankod=01&p_kommunkod=0127&p_skolkod=&p_hmantyp=&p_hmankod=&p_flik=GU&geo=1 3 Att uppnå kunskapskraven i alla ämnen innebär godkänt i samtliga ämnen och ska inte förväxlas med behörighet till gymnasiet. En elev kan vara behörig till gymnasiet utan att ha nått kunskapskraven i samtliga ämnen. 3

4 Sveriges Kommuner och Landstings Öppna jämförelser för grundskolan 2018 är betygsresultaten i årskurs 9 i kommunens skolor sammantaget bättre än vad som kan förväntas, när man tar hänsyn till elevernas förutsättningar utifrån olika socioekonomiska bakgrundsfaktorer Andelen flickor (70,8 %) som uppnått kraven är fler än pojkar (65,5 %). Men det har skett en förbättring (från 63 till 65,5 %) för pojkars resultat i jämförelse med läsåret 2013/2014. Skillnaden mellan flickors- och pojkars uppnådda kunskapskrav i Botkyrka kommun speglar ganska väl flickor och pojkars resultat i riket i övrig. Men skillnaderna är större mellan Botkyrka och Stockholms län, skillnaden i Botkyrka ligger på 5,3 % i jämförelse med Stockholms län som ligger på 3,9 %. Enligt Skolverket var det, läsåret 2017/2018, färre pojkar (79,3 %), jämfört med flickor (83,2 %), som uppnådde kunskapskraven i Stockholms län. Att flickor som grupp presterar bättre än pojkar som grupp har länge varit känt och kräver ett medvetet arbete med riktade insatser i grundskolan 4. Ett arbete som även är aktuellt för Botkyrka kommun. Att sträva efter jämställda resultat kommer även att höja den totala andelen som når kunskapskraven. Det finns även andra faktorer som behöver beaktas för att förbättra resultaten. Tittar vi närmare på statistiken kopplat till bakgrund för Botkyrka kommuns ungdomar så ser vi även skillnader där. Det är en mindre andel av ungdomar med utländsk bakgrund födda i Sverige, 65,4 % (71 %) 5 som uppnår kunskapskraven i alla ämnen, jämfört med ungdomar med svensk bakgrund, 83,1 % (81%). Av ungdomar med utländsk bakgrund och födda utomlands så är det endast 45,7 % (37 %) som uppnått kunskapskraven. Ovan ser vi förändringar från läsåret 2013/2014 i jämförelse med läsåret 2017/2018. Det är sämre resultat, dvs. andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, för ungdomar med utländsk bakgrund födda i Sverige, en sänkning från 71 till 65,4 %, men en förbättring från 37 till 45,7 % för ungdomar med utländsk bakgrund och födda utomlands. Och även en förbättring från 81 till 83,1 % för ungdomar med svensk bakgrund Det kan tänkas att språksvagheten i svenska för ungdomar med utländsk bakgrund och födda utomlands påverkar den låga andel av elever som uppnår kunskapskraven. En insats här skulle kunna vara att förstärka gruppens svenska kunskaper och införa andra anpassade undervisningsinsatser. En av orsaker till ungdomar med utländskbakgrund som är födda i Sverige som presterar sämre än ungdomar med svensk bakgrund kan vara språk, föräldrars utbildningsbakgrund, saknar förebilder hemma och socioekonomiska förutsättningar. Enligt Skolverket finns det en koppling mellan antal år i svensk skola och graden av behörighet. Bland de elever som invandrat och börjat i svensk skola i årskurs 1-5 har andelen som blir behöriga ökat från 69 procent till 72 procent sedan För de elever som börjat i svensk skola i årskurs 6-9 går utvecklingen i motsatt riktning från en redan mycket låg behörighet på 28 procent till 26 procent Kön och skolframgångar. Tolkningar och perspektiv, Myndigheten för skolutveckling siffrorna i parentesen är för läsåret 2013/ Skolverket, Pressmeddelande, 30/9-15 4

5 Behörighet till gymnasiet, läsår 2017/2018 Antal elever i Botkyrka kommun i årskurs 9 var 942 st., varav 449 flickor och 493 pojkar. Andel av dessa elever som inte är behöriga till gymnasiet under läsår 2017/2018 var 17 %, för läsåret 2013/2014 var andelen 19,7 %, en förbättring på 3,8 procentenheter. En liten förbättring men det handlar fortfarande om 160 individer som inte är behöriga till gymnasiet. Andel av dessa elever som är behöriga till gymnasiet under läsår 2017/2018 var 83 %, för läsåret 2013/2014 var andelen 80,3 %. Vi ser en förbättring i Botkyrka kommuns ungdomars skolresultat, dvs andel elever som var behöriga att söka till gymnasium har ökat från 80,3 till 83 %. Könsuppdelning flickor och pojkar i grundskolan med behörighet till gymnasieskolans olika program, läsåret 2017/18 Flickor Antal flickor med slutbetyg årskurs 9: 449 st. Andel flickor som är behöriga till gymnasium och fördelning till program: Yrkesprogram Estetiskt program Ekonomi-, humanistisk och samhällsvetenskaps program Naturvetenskapligt program 85,7 % 84,4 % 82,4 % 80,2 % 14,3 % Pojkar Antal pojkar med slutbetyg årskurs 9: 493 st. Andel pojkar som är behöriga till gymnasium och fördelning till program: Yrkesprogram Estetiskt program Ekonomi-, humanistisk och samhällsvetenskaps program Naturvetenskapligt program 80,5 % 78,5 % 75,3 % 73,2 % 19,5 % Källa: Skolverket Siris Uppgifter saknas för uppdelning svensk och utländsk bakgrund. Andelen obehöriga pojkar till gymnasiet har sjunkit från 21,8 läsåret 2013/14 till 19,5 % läsåret 2017/18 för flickor från 17,3 till 14,3 %. Det är fler pojkar, 19,5 % än flickor 14,3 % som inte är behöriga till gymnasium. Andel (%) flickor som inte är behöriga till gymnasieprogram Andel (%) pojkar som inte är behöriga Ovanstående tabeller illustrerar även andel elever i årskurs 9 som är behöriga till de olika gymnasieprogrammen. Det finns skillnader men inga markanta sådana i val av studieprogram kopplat till kön. Genomgående är det en högre andel av flickorna som är behöriga till samtliga program än pojkarna. 5

6 Genomströmning av gymnasieskolan, start läsår 2015/2016, (2011/12) 7 Elever som fullföljer sin utbildning inom 3 år Program Totalt antal Andel i % med examen, inom 3 år Andel % med studiebevis á 2500 poäng, inom 3 år Andel % som slutfört utbildningen med avgångsbetyg inom samma program, inom 3år Gymnasieskolan 738 (779) 61,8 (52,6) 8,7 (12,7) 69,1 (62,5) Nationella program 614 (622) 73,8 (65,0) 10,3 (15,6) 83,1 (78,3) Yrkesprogram 83 (102) 75,9 (51,0)..* ( 20,6) 79,5 (71,6) Högskoleförberedande 531 (520) 73,4 (67,7) 11,1 (14,6) 83,6 (79,6) program Introduktionsprogram 124 (157).... *Observera att om resultatuppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbel prickas den. Då visas två prickar (..) Källa: Skolverket Siris. Uppgifter saknas för genomströmning av gymnasieskola uppdelat per kön och utrikes/inrikes född. Av totalt 738 (779) elever för läsåret 2015/16 var det 69,1 % (62,5) som tog gymnasieexamen inom 3 år och är behöriga för fortsatta studier. Om det är en gymnasial yrkesexamen eller högskoleförberedande gymnasieexamen går inte att utläsa. Men i och med att ovanstående siffror visar att majoriteten av de som tagit gymnasieexamen inom 3 år har läst ett högskoleförberedande program 73,4 % (67,7), så har denna grupp sannolikt också tagit en högskoleförberedande gymnasieexamen. En elev som inte uppnått kraven för gymnasieexamen får istället ett studiebevis. Andel av dessa elever är 8,7 procent som har studiebevis á 2500 poäng men ungdomarna saknar betyg i ett eller flera ämnen och därmed uppnår inte kraven för högskolebehörighet. Statistiken visar att det har skett en förbättring av Botkyrka ungdomarnas skolresultat i alla områden från läsåret 2011/12 till 2015/16. Andel ungdomar som tar examen inom 3 år har ökat från 52,6, läsåret 2011/12 till 61,8 procent läsåret 2015/16. Andelen med bara studiebevis som inte är behöriga till högskolan har minskat från 12,7 till 8,7 %. Andel som slutfört utbildningen med avgångsbetyg inom samma program, inom 3 år har ökat också från 62,5 till 69,1 % 7 Siffrorna inom parantes gäller för läsåret 2011/2012 6

7 Unga, år, med ekonomiskt bistånd som varken arbetar eller studerar Antal biståndsmottagare år för år är totalt 206 personer i Botkyrka kommun. Av dessa är 55, (27 %) flickor och 151, (73 %) pojkar. Beslutsorsakerna för ekonomiskt bistånd ändras över tid och det innebär att för biståndsmottagare som redovisas här kan flera olika beslutsorsaker ha registrerats under tiden individen varit aktuell. Nedan redovisas den senast angivna beslutsorsaken. Försörjningshinderskategori, år Totalt Kvinna Man Arbetslöshet Sociala skäl Sjukdom Ensamkommande unga (18 20 år) går på gymnasiet Övrig orsak Total Statistiken visar att den största delen, 39 %, av ekonomisk biståndstagare är ensamkommande unga som går på gymnasiet. Av dessa är 96 % pojkar. Därefter följs gruppen arbetslösa ungdomar, 30 %, varav 72 % är pojkar. Försörjningshinder på grund av sociala skäl och sjukdom utgör sammantaget 22 %, varav 51 % flickor och 49 % pojkar. Tar vi endas sjukdom då ser vi en markant skillnad mellan könen, 85 % av de som har ekonomiskt bistånd på grund av sjukdom är flickor, men det är värt att nämna totala antalet är endast 13. Unga i kommunens aktivitetsansvar som inte studerar eller arbetar Statistiken nedan gäller för andra halvan av år Kod Kommuner Antal rapporterade 11 Folkmängd 31/ Kvinnor (%) Män (%) Samtliga kommuner Stockholms län Botkyrka Källa: Skolverket Enligt skolverkets statistik från 1 juli 2019 fanns 920 ungdomar som varken studerade eller arbetade som tillhör kommunala aktivitetsansvaret (KAA) i Botkyrka kommun som var 8 Sammanställt av socialförvaltningens enhet för ekonomiskt bistånd 4 juli Siffrorna gäller för perioden Deltidsarbete kan förekomma men individen har otillräcklig inkomst eller annan ersättning. 10 Statistik för 2019 är inte tillgänglig än 11 Antal unika rapporterade ungdomar exklusive ungdomar rapporterade med tillfälliga personnummer. 12 Folkmängd 31/ ungdomar födda 1998 (1 juli till 31 december) till 2002 enligt SCB:s Register över totalbefolkningen (RTB). 7

8 inrapporterade till skolverket. Av dessa var 414, (45 %) flickor och 506, (55 %) pojkar. Skolverkets statistik visar att det är flera pojkar än flickor. Unga i kommunens aktivitetsansvar som inte studerar eller arbetar fördelade enligt bakgrund. Siffrorna anges i % Svenskar Nyinvandrat Födda i Sverige men båda Födda utomlands. föräldrarna är födda utomlands Av dessa ungdomar har 30 % svensk bakgrund, 23 % är nyinvandrat till landet, 29 % är födda i Sverige men båda föräldrarna är födda utomlands och 41 % av ungdomarna är födda utomlands. Vi ser ingen stor skillnad mellan de som har svensk bakgrund och de som är födda i Sverige med invandrarbakgrund, däremot det är stor skillnad mellan de som är födda i Sverige 29 % och de som är födda utomlands 41 % vilket kan ha sina förklaringar. Ungdomar som är födda utomlands ofta har inte samma förutsättningar som svenskfödda. Det går inte att utläsa av statistiken om det finns en högre andel av ungdomar med funktionsnedsättning som genererar specifika insatser i skolverkets register för Unga i kommunens aktivitetsansvar (KAA) KAA-personal på Jobbcenter i Botkyrka kommun har 2018 arbetat aktivt med, - (vilket innebär att de varit i åtgärd enligt Skolverkets definition) 215 ungdomar, varav 80 flickor och 135 pojkar. 13 Nedan följer fördelning av vissa åtgärder/insatser förutom studievägledning och coachande samtal samt till vilket resultat: Total Flickor Pojkar Arbete Praktik Studier BASUN-projektet Yrkesspår Totalt Totalt antal till studier, direkt eller efter insats så som praktik, yrkesspår, Basun-projektet eller efter arbete 73 st, 34 %. De man inte arbetat aktivt med (av de 920 ungdomarna) i målgruppen har KAA-personal arbetat uppsökande, kartläggande och uppföljande enligt Skolverkets föreskrifter och redovisat till Skolverket. Därutöver uppfyller kommunen uppdraget bland annat via 13 Statistiken är från KAA personal för verksamhetsår Värt att nämna i skrivandets stund, 2019 års rapportering är inte klar och redovisas därför inte här 8

9 studievägledning på Vux, studier på Vux, studievägledning via avlämnade gymnasieskola samt i andra insatser exempelvis via socialförvaltning. Den totala andelen pojkar i kommunens aktivitetsansvar som inte studerar eller arbetar är 55 %. Andelen pojkar kommunen har jobbat aktiv med utgör 63 %. Kommunala aktivitetsansvarets målgrupp är en heterogen grupp-ungdomar har olika behov och förutsättningar. Ett antal ungdomar i den här gruppen är svår att nå. 9

10 Unga inskrivna hos Arbetsförmedlingen Ungdomar år i Botkyrka kommun som är inskrivna på Arbetsförmedlingen Total Varav utrikesfödda Varav funktionsnedsatta Rapport utan platser Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män SÖKANDE SOM HAR FÅTT ARBETE ÖPPET ARBETSLÖSA OCH SÖKANDE I PROGRAM därav utan arbete i mer än 6 månader därav utan arbete i mer än 12 månader därav utan arbete i mer än 24 månader KVARSTÅENDE SÖKANDE TOTALT ÖPPET ARBETSLÖSA SÖKANDE I PROGRAM Arbetsmarknadsutbildning Validering Arbetspraktik Arbetsträning för vissa nyanlända Stöd till start av näringsverksamhet Jobbgaranti för ungdomar Förberedande insatser Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning Jobb- och utvecklingsgarantin Etableringsprogrammet därav kartläggning SÖKANDE SOM HAR ARBETE UTAN STÖD Deltidsarbetslösa Tillfällig timanställning Sökande med tillfälligt arbete Ombytessökande SÖKANDE SOM HAR ARBETE MED STÖD Anställningsstöd därav Introduktionsjobb därav Trainee brist därav Trainee välfärd därav Extratjänster därav Moderna beredskapsjobb Särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga därav Lönebidrag för anställning därav Offentligt skyddat arbete (OSA) därav Lönebidrag för utveckling i anställning därav Lönebidrag för utveckling i anställning hos Samhall därav Lönebidrag för trygghet i anställning ÖVRIGA INSKRIVNA VID ARBETSFÖRMEDLINGEN därav Arbetssökande med förhinder NYSTARTSJOBB YRKESINTRODUKTION UTBILDNINGSKONTRAKT Källa: arbetsförmedlingens statistik och analysverktyget. Statistiken är tagen den 1 juli 2019 och gäller för maj Ungdomar år är inte med statistiken/tabellen, de var bara 4 st. varför de påverkar inte nämnvärt resultatet 10

11 Tabellen ovan visar antal inskrivna unga med arbete, tim- eller deltidsanställda samt ungdomar i program eller andra åtgärder hos Arbetsförmedlingen. Tabellen visar också fördelningen mellan kön, utrikesfödda samt funktionsnedsatta. I maj 2019 var totalt 676 unga år inskrivna hos Arbetsförmedlingen, varav 284 flickor och 392 pojkar. Enligt Arbetsförmedlingens månadsstatistik för maj 2019 var 337 (141 flickor och 196 pojkar) av de 676 Botkyrka ungdomar, år, inskrivna på Arbetsförmedlingen och var öppet arbetslösa eller i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Övriga har arbete i någon omfattning eller är förhindrade att ta arbete. Utbildningsnivå hos de 676 personer år är fördelad enligt följande: 15 Förgymnasial: 265 Gymnasial: 363 Eftergymnasial: 48 Majoriteten, 54 % av ungdomar har gymnasiekompetens, 7 % har eftergymnasialkompetens och 39 % har förgymnasialkompetens. Ungdomar (16 24 år) som varken studerar eller arbetar enligt UVAS rapportering År var det ungdomar, år, 480 flickor och 547 pojkar i Botkyrka kommun som beräknas vara utan studier eller arbete, enligt UVAS rapportering. Mer än hälften beräknas vara utan inkomst enligt UVAS-mätningskriterier. 199 st., 41,5 % av flickorna och 240 st., 43,9 % av pojkarna uppgavs ha okänd aktivitet 18. UVAS-mätningen bygger på så kallade registerdata. I dessa ingår personer som under ett år inte arbetspendlade till Danmark eller Norge Det går inte att bedöma med stöd av UVAS-mätningen om ungdomen är hemmasittare eller inte. Däremot ger det en indikation på hur stor grupp över tid som inte går till utbildning eller arbete direkt efter avslutade gymnasiestudier. I UVAS-mätningen återfinns ungdomar som är anmälda som arbetssökande på Arbetsförmedlingen eller ungdomar som vistas utomlands. Till exempel en ungdom som läser språk utomlands på privat utbildning utan studiestöd är en ungdom som ingår i UVASstatistiken. Det kan även handla om unga flickor och pojkar som har dolda ekonomiska inkomster. Svartarbete är vanligt i några av de branscher där unga ofta får arbete, till exempel inom restaurangverksamhet. I gruppen utan känd aktivitet det kan också finnas individer som 15 Siffrorna är tagna från Af under juni 2019 och är för maj månad Finns inte tillgänglig statistiken för UVAS-statistiken levereras normalt med en fördröjning på 1,5 2 år. Fördröjningen beror på att registerbaserad statistik tar lång tid att sammanställa. 17 Uppgifter från UVAS registerdatabas år Statistiken tar inte hänsyn till om individen är registerad hos Arbetsförmedlingen eller ej. 18 Ungefär en tredjedel av alla UVAS går inte att spåra i några register eftersom deras aktivitet är okänd. Gruppen okänd aktivitet är heterogen och omfattar både så kallade hemmasittare, individer på långa utlandsresor, individer som är skrivna i Sverige men som inte längre bor i landet och marginaliserade personer med få eller inga myndighetskontakter 11

12 vistas på ungdomshem, inom slutenvård, eller fängelse, därför är det troligt att hemmasittare och unga utanför istället är betydligt mindre i antal. Ungdomar med funktionsnedsättning I Sverige förs inte några centrala register över dem som går i gymnasiesärskola. Däremot kan vi komma närmare den verkliga siffran med utgångspunkt i antalet individer med aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång eller individer för vilka förlängt barnbidrag betalats ut, då de antas studera vid särskola 19. Antal mottagare av aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång i åldern år bosatta i Botkyrka kommun, per den 2 juli 2019 Ålder Totalt Flickor Pojkar Källa: Försäkringskassan - statistik utifrån beställt önskemål Antal mottagare av aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång är 8 kvinnor och 16 män, män är dubbelt så många. Nedanstående tabell visar antal unika barn som under maj 2019 var berättigade till FBB (Förlängt barnbidrag) i Botkyrka kommun i åldern 17 år och äldre i maj Ålder Totalt Flickor Pojkar 17 - år Källa: Försäkringskassan - statistik utifrån beställt önskemål Totalt är det 106 barn som är berättigade till förlängt barnbidrag, varav 46 flickor och 60 pojkar. Även här majoriteten är pojkar. Personer med funktionsnedsättning inskrivna hos Arbetsförmedlingen I maj 2019 var 103 av 676 inskrivna ungdomar, år på Arbetsförmedlingen, som hade funktionsnedsättning, 34 flickor och 69 pojkar, det är dubbel så många pojkar. Det är troligt att det finns i gruppen ett större mörkertal av personer som har någon form av funktionsnedsättning som inte är kodade som sådan, men som leder till ett funktionshinder på arbetsmarknaden. En del av de unga pojkar och flickor återfinns i program med aktivitetsstöd. Av 34 unga flickor med funktionsnedsättning har 13, (38 %) av dem särskilda insatser för målgruppen. Av 69 pojkar har 17, (25 %) av de särskilda insatser för målgruppen. Ett flertal studier 20 visar att kvinnor med funktionsnedsättning är dubbelt diskriminerade de är särskilt utsatta. I studier som har gjorts framgår det även att det är vanligare att kvinnor med 19 Temagruppen unga i arbetslivet Bland annat i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning DS 2008:23 12

13 funktionsnedsättning stannar hemma än män. Detta har bland annat uppmärksammats i utförandet av daglig verksamhet enligt LSS i Botkyrka kommun under verksamhetsåret Undersysselsatta unga Antal timanställda unga, år, med Botkyrka kommun som arbetsgivare Totalt Antal Andel flickor i Antal Andel pojkar i % Ålder flickor % pojkar Totalt % % Mätdatum: 8 juli 2019, källa Botkyrka kommun lönekontoret Av 598 timanställda ungdomar med Botkyrka kommun som arbetsgivare är det framförallt flickor 423 st, (71 %), som har timanställningar inom kommun, vilket kan jämföras med antalet pojkar som är 175, (29 %). Gör kommunen en medveten insats för att flera unga flickor får timmananställning och därmed möjlighet till etablering på arbetsmarknaden eller diskrimineras flickor omedvetet och inte får tillsvidareanställningar i lika grad som pojkarna? En annan förklaring kan vara att de flesta av timanställningar är inom tjejdominerande yrken så som banomsorgen och vården som kräver utbildning inom yrket för att få tillsvidareanställning. En gemensam nämnare oavsett kön är majoriteten är i åldersspannet år. Ungdomar, år, som är inskrivna på Arbetsförmedlingen och har tillfällig timanställning Av ungdomar, år, som är inskrivna på Arbetsförmedlingen maj 2019 hade 50 stycken, 28 flickor och 22 pojkar tillfällig timanställning, av dessa var 11 kvinnor och 11 män utrikesfödda. Totala andelen kvinnor (56 procent) är alltså högre än andelen män (44 procent) som har timanställning. Häften av männen är utrikesfödda. I kvinnogruppen är däremot mer än hälften svenskfödda. Det går inte att dra någon slutsats om unga flickor och pojkar är undersysselsatta utifrån ovanstående statistik. Ungdomarna kan studera samtidigt som de arbetar. Särskilt gäller det 13

14 för utrikesfödda ungdomar som omfattas av etableringen. Ungdomarna kan vara anställda hos fler än en arbetsgivare, deltidssjukskrivna med mera. En grupp ungdomar kan alltså arbeta deltid, studera deltid och vara arbetslös deltid. Inom vård- och omsorg samt hotell- och restaurangbranschen finns ett stort behov av extra anställd personal under hela året. Kommunen är till exempel stor arbetsgivare inom vård- och omsorg. Det finns stora möjligheter att arbeta på timmar under sommarlov och helger. Målgruppens behov Målgruppen är inte homogen och behoven är olika beroende på bakgrund, förutsättningar och motivation samt ifall om ungdomen har kontakt med myndigheter eller ej. Ett antal ungdomar i den här målgruppen finns ingenstans registrerade och går inte alls att få tag i och därmed kan vi inte veta vad deras behov är. En orsak kan vara att ungdomar har en hög rörlighet. Vissa av dem byter skola och studerar i andra kommuner, vistas utomlands eller jobbar. Det kan finnas ungdomar som jobbar svart eller hamnat utanför samhällets ramar och hamnat i kriminella kretsar. Personal som jobbar med målgruppen i samtalen med ungdomarna lyfte fram följande farhågor: Att inte få tillräckliga bra betyg på gymnasiet Att inte kunna välja rätt utbildning/yrke Att inte kunna klara av högre utbildning som ger jobb Att inte veta hur jag ska bete mig för att få ett jobb Att inte kunna skriva ett bra CV Att inte kunna få och behålla jobbet jag får Att inte kunna försörja mig själv Att få ett tråkigt jobb jag inte trivs med Att bli diskriminerad p.g.a. ålder, etnisk bakgrund eller religion m.m. Att välja något som föräldrarna inte tycker om Stress att hinna med Ungdomarnas drivkrafter till arbete var: Tjäna egna pengar och bli självförsörjande för att köpa det man vill ha, t.ex. körkort, resor, kläder, hus m.m. Jobba med det man brinner för och är bra på (musik) Bidra till samhället (socionom, barnmorska) Att hjälpa sina föräldrar ekonomiskt Att bilda familj Att jobba med något man trivs med i framtiden Att kunna göra karriär 14

15 Att få status Ungdomar är en heterogen målgrupp med individuella behov och drivkrafter. Därför kan behoven se ytterst olika ut. Unga flickor och pojkar kommer att ha specifika behov beroende på deras bakgrund, livserfarenhet, kön, ålder och eventuell funktionsnedsättning. Bland dessa ungdomar finns asylsökande, skyddsbehövande, nyanlända och kanske även ensamkommande barn. Det är högst troligt att en viktig insats för denna målgrupp är språkinlärning i kombination med utbildning i grund- och gymnasieskolan samt arbetslivserfarenhet. Jämställdhetsperspektiv Botkyrka kommun För att nå ett hållbart Botkyrka och en verksamhet med goda resultat och god kvalitet för alla Botkyrkabor har kommunen sedan länge arbetat med olika jämlikhetsperspektiv. Tidigare hade kommunen separata styrdokument för interkulturell utveckling, jämställdhet, frihet från hedersrelaterat våld och förtryck, tillgänglighet och folkhälsa. För att underlätta för kommunorganisationen att få till ett mer systematiskt arbete och på så sätt kraftsamla mot ojämlikheten i Botkyrka blev fem styrdokument ett gemensamt 2017 Strategi för ett jämlikt Botkyrka. Strategin tydliggör de gemensamma utgångspunkter som finns för kommunens jämlikhetsarbete men också vad som är specifikt för varje enskild jämlikhetsdimension. Tyngdpunkten ligger på vad en kommun kan påverka och har ansvar för, det vill säga verksamhetsutvecklingen och personalpolitiken. Kommunen har även tagit fram Riktlinjer för en jämlik verksamhet respektive Riktlinjer för en jämlik arbetsplats, som konkretiserar, ger stöd och vägleder kommunorganisationens utförande av strategins målsättningar. I Botkyrka betyder jämställdhet att alla flickor och pojkar, kvinnor och män, ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. För att uppnå det måste kvinnor och män ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Kommunens verksamheter ska även bidra till Sveriges jämställdhetspolitiska mål: En jämn fördelning av makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet Jämställd utbildning Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbete Jämställd hälsa Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Botkyrka kommun har valt jämställdhetsintegrering som strategi för att uppnå jämställdhet både i verksamheten som är riktad till medborgare och brukare, och i det interna personalarbetet. Kommunens verksamheter ska uppnå lika goda resultat och kvalitet för alla Botkyrkabor oavsett kön. Verksamheterna ska även motverka traditionella könsmönster där de ofta omedvetet gör skillnad. Ingen ska diskrimineras eller mötas av fördomar, seder och 15

16 bruk som grundar sig på föreställningar om det ena könets överlägsenhet eller underlägsenhet, eller på stelnade roller för män och kvinnor. Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen har sedan ett par år tillbaka arbetat medvetet med att jämställdhetsintegrera förvaltningens samtliga verksamheter. Förvaltningen har även tagit fram en aktivitetsplan för genomförandet av kommunens värdegrund, strategi och riktlinjer för ett jämlikt Botkyrka. Aktivitetsplanen är utformad med stöd av MUMSmetoden. MUMS bygger på fyra strategiska framgångsfaktorer för jämställdhetsintegrering: Mål och annan styrning Utbildning Metoder och arbetssätt Stöd och samordning Checklistan är även användbar för att planera och organisera arbetet med samtliga jämlikhetsdimensioner för ett jämlikt Botkyrka. Kommunens fem jämlikhetsdimensionerna är: interkultur, jämställdhet, frihet från hedersrelaterat våld och förtryck, tillgänglighet samt en god och jämlik hälsa. De aktiviteter som finns i den förvaltningsövergripande aktivitetsplanen integrerar sedan förvaltningens fem verksamheter i respektive verksamhets ordinarie årsplanering. Utöver det sker även specifika utvecklingsarbeten ute på verksamheterna. Till exempel inom ramen för ESF-projektet BASUN, som är ett samverkansprojekt mellan kommunen och den lokala arbetsförmedlingen, har man utvecklat arbetssätt för att ge unga Botkyrkabor jämlikt bemötande och likvärdig service. Samtliga BASUN-medarbetare har tagit del av gemensam grundutbildning i jämställdhet och likabehandling samt utbildning i jämlikt bemötande och en metod som heter genushanden. Med stöd av genushanden vägleder projektmedarbetarna normkritiskt. Metoden är ett stöd för att undvika normfällor och könsstereotypa val av arbete och studier. Den påminner medarbetaren om att vara uppmärksam på sina egna fördomar och visa ungdomen på alternativ till stereotypa val. Den är även ett stöd vid arbetsgivarkontakter för att utmana traditionella föreställningar om vem som är mest lämpad för arbetet. På så sätt kan medarbetarna aktivt och systematiskt bryta mönster och bli medvetna om förutfattade meningar som de själva och andra bär på, vad gäller kön, funktionsnedsättning och annan bakgrund. Genom arbetssättet främjar kommunens och arbetsförmedlingens medarbetare aktiv jämställdhet och likabehandling, samt motverka den könssegregerade arbetsmarknaden. Hösten 2019 kommer utvecklingsarbetet att implementeras i ordinarie verksamhet på Jobbcenter och spridas inom kommunen. 16

17 Arbetsförmedlingens jämställdhetsarbete Fortfarande har kvinnor och män olika förutsättningar för att komma ut i arbetslivet likväl som att stanna kvar och utvecklas, som anställd eller som företagare. Arbetsförmedlingens uppdrag är att bidra till att förändra detta. Arbetsförmedlingens verksamhet ska också bidra till mångfald och jämställdhet och motverka diskriminering och en könsuppdelad arbetsmarknad. Kvinnor och män ska ha tillgång till förmedlings- och programverksamhet på lika villkor. Utrikesfödda kvinnor ska få ta del av utbildningar, program och insatser i samma utsträckning som andra inskrivna på Arbetsförmedlingen. Konkreta sätt att uppmärksamma jämställdheten i det dagliga arbetet med kunderna kan vara: Följ alltid upp verksamhetens resultat könsuppdelat. Jämför kvinnors resultat med mäns och du får fram könsskillnaden. Könsskillnaden är ett enkelt mått på jämställd verksamhet. Sätt jämställdhets- och/eller jämlikhetsmål för verksamheten. Är könsskillnaden för stor i en viss verksamhet, sätt som mål att könsskillnaderna ska minska. Se över kommunikationen. I vår kommunikation speglar vi gärna verkligheten och det igenkännbara. Samtidigt riskerar vi exempelvis att reproducera stereotypa bilder av branscher och yrken. Pröva att göra tvärtom vid till exempel bildval. Ökad medvetenhet i bemötande och service. 17