Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder

Transkript

1 Revisionsrapport* Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder Eskilstuna kommun April 2008 Kerstin Svensson, Certifierad kommunal revisor *connectedthinking

2 Innehållsförteckning 1 Uppdraget Bakgrund Revisionsfråga Metod och avgränsning Resultatet Kommunstyrelsens och nämndernas hantering av rapporten Uppföljning i december Ansvar och styrning Kartläggning av målgruppen och dess behov Ändamålsenliga insatser för målgruppen Samverkan Sammanfattande bedömning...8 Bilaga 1 Vuxennämndens svar till revisorerna

3 1 Uppdrag 1.1 Bakgrund Kommunens revisorer granskade år 2001 hur kommunen levde upp till det utökade ansvaret för personer med psykiska funktionshinder avseende boende och boendestöd som psykiatrireformen 1995 innebar. Revisorernas granskning visade att en utveckling pågick i linje med fullmäktiges direktiv, Vuxennämnden hade initierat till överläggning om samverkan mellan landstinget och kommunens berörda nämnder kring frågor om ansvarsfördelning. Behov fanns av ett mer strukturerat samarbete huvudmännen emellan. Då granskningen genomfördes översteg behovet av boende och beondestöd det utbud som fanns att tillgå. Inriktningen mot ett mer varierat personalstöd i bestående boende ställde krav på ökad kompetens och förändrat arbetssätt. Revisorerna lämnade över rapporten till nämnderna i april De områden där rapporten lämnade förslag till åtgärder kan sammanfattas i följande: Samverkan och ansvarsfördelning internt och dess betydelse för hur målgruppens behov av stöd tillgodoses. Ökad samverkan med landstinget och mellan berörda nämnder. Biståndsbedömningen. Inventering och kartläggning av målgruppen. Boende och boendestöd i förhållande till behov. Ökad flexibilitet i personalgrupperna. Sysselsättning för målgruppen. Samverkan med frivilligorganisationer med flera. 1.2 Revisionsfråga Kommunens revisorer har i sin plan för 2007 beslutat att följa upp ovan nämnda granskning och uppdragit till Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers att genomföra granskningen. Revisionsfrågan är: Vilka åtgärder har vidtagits för att uppnå ett till målgruppen mer anpassat boendestöd? 3

4 1.3 Metod och avgränsning Uppföljningen har genomförts genom att ta del av Vuxennämndernas svar till revisorerna, genom intervju med biträdande områdeschef för socialpsykiatri inom Vuxenförvaltningen samt studier av dokumentation. Uppföljningen är avgränsad till Vuxenförvaltningen som har huvudansvaret för stöd till målgruppen. 2 Resultat 2.1 Kommunstyrelsens och nämndernas hantering av rapporten 2001 Kommunstyrelsen beslutade i juni 2001 att lägga rapporten till handlingarna. Vuxennämnden sände ett utdrag till revisorerna från sammanträdet som visar att med anledning av revisorernas rapport om bostadsförsörjning har ett förslag till åtgärdsplan tagits fram. Planen innehåller förslag inom områdena: - ansvar och styrning - kartläggning av målgruppen och dess behov - hur tillgodose målgruppens behov av boende och boendestöd samt - samverkan. Vuxennämndens svar återfinns i bilaga. Något svar från dåvarande Socialnämnd har vi inte funnit. 2.2 Uppföljning i december Ansvar och styrning Ansvarsfördelningen behöver kontinuerligt ses över. Den interna organisationen vad avser biståndsbedömning behöver ses över. Ansvarsfördelningen ser tämligen lika ut idag som vid granskningstillfället. Vuxennämnden har ansvaret för särskilt boende, boendestöd och sysselsättning till målgruppen. Medan Arbetsmarknads- och familjenämnden har ett så kallat restansvar som tidigare var ålagt Socialnämnden. Även Torshälla Stads nämnd har ansvar för målgruppen vad avser boendestöd. Varje nämnd svarar för myndighetsutövning i och med att vissa insatser för målgruppen kräver ett biståndsbeslut. Vi konstaterar således att vad gäller biståndsbedömningen kvarstår samma förutsättningar som vid granskningstillfället. Dessa förutsättningar ansågs då av handläggare och verksamhetsansvariga inte gynna målgruppen. 4

5 2.2.2 Kartläggning av målgruppen och dess behov Kontinuerligt inventera målgruppen och kartlägga dess behov. Målgruppens behov av boende och boendestöd kartläggs gemensamt av nämnderna. Särskilt uppmärksamma barn till psykiskt sjuka, invandrare med psykiskt funktionshinder samt personer med dubbeldiagnos i kommande inventeringar. Någon inventering eller kartläggning av målgruppen har inte gjorts sedan De orsaker som nämns till varför man inte har gjort någon inventering är: - att det inte har funnits någon formell definition av målgruppen psykiskt funktionshindrade - att målgruppen anses vara relativt stabil, den förändring som framför allt ses är en ökning av personer med neuropsykiatrisk diagnos och ökad psykisk ohälsa hos unga - först nu genom Anders Milton, regeringens psykiatrisamordnare, har en definition tagits fram (som delvis vidgar gruppen). Verksamhetsansvarig menar att kommunen, även utan inventering, har en relativt bra koll på målgruppen framför allt genom ett ökat samarbete med psykiatrin. Kommunen ingår nu i ett projekt tillsammans med Socialstyrelsen som innebär att en mall tas fram för hur en inventering av målgruppen skulle kunna se ut. Arbetet pågår under åren En inventering planeras att genomföras i slutet av Delaktiga i inventeringen är vuxenförvaltningen, Torshälla Stads förvaltning, arbetsmarknads- och familjeförvaltningen samt landstingets primärvård och psykiatri. Den bedömning som gjordes i åtgärdsplan 2004 innebär ett behov av 8-10 nya platser per år. Av de grupper inom målgruppen som revisorerna pekade på i sin granskning har barn till psykiskt sjuka uppmärksammats, men inte direkt av socialpsykiatrin inom Vuxennämnden, utan snarare inom arbetet med barn och unga inom andra nämnder. Personer med dubbla diagnoser har uppmärksammats. Idag finns ett boende för målgruppen, en ökad samverkan med psykiatrin är etablerad och ökad kompetens hos personalen inom socialpsykiatrin innebär ett bättre stöd för denna grupp. Socialpsykiatrin har genom uppsökande verksamhet till alla invandrarföreningar försökt förbättra sina insatser till gruppen utlandsfödda med en psykisk störning. Ansvariga uppfattar att gruppen är underrepresenterad bland de som får stöd, vilket kan bero på att insatserna inte stämmer överens med målgruppens behov. Några större förändringar har hittills inte genomförts. 5

6 2.2.3 Ändamålsenliga insatser för målgruppen Metoder och arbetssätt vidareutvecklas för att klargöra ansvar och öka framförhållningen i kommunens planering av insatser för målgruppen. Platser i särskilt boende, eget boende samt boendestöd skapas i förhållande till behoven. Personalresursen vidareutvecklas i syfte att skapa ett mer flexibelt stöd till den enskilde. Tillgång till sysselsättning och dess påverkan på behovet av boende. Förutom den åtgärdsplan som Vuxennämnden antog strax efter revisorernas rapport har en utvecklingsplan inom området funktionshindrade tagits fram för perioden Planen är antagen av ledningsgruppen och redovisad för nämnden. Planen är ett svar på Kommunfullmäktiges uppdrag 2003 till Vuxennämnden att göra en flerårsplan för hur behovet av insatser för det stigande antalet personer som omfattas av LSS och LASS ska tillgodoses. Den uttalade politiska prioriteringen har varit att ta bort köerna. Idag har kommunen inget betalningsansvar till landstinget som omfattar målgruppen. De grupper som prioriterats är: - äldre psykiskt funktionshindrade - personer med dubbeldiagnos - externa placeringar ska tas hem i möjligaste utsträckning. En grupp inom målgruppen som kommunen idag har svårt att lösa situationen för är utskrivningsklara inom rättspsykiatrin. Idag saknas möjlighet till tvångsvård i öppenvård samtidigt som långtidsslutenvård inom landstinget saknas. En ny lagstiftning inom området är dock att vänta. Gruppen har ett mycket stort behov av stöd vid utskrivning från psykiatrin. En annan grupp är personer med en utvecklingsstörning i kombination med psykiatrisk störning. För dessa personer uppfattar socialpsykiatrin att landstinget inte tar sitt fulla ansvar. En grupp är tillsatt inom närvårdsorganisationen för att se över frågan. Boende Platser i särskilt boende och boendestöd finns idag till målgruppen äldre psykiskt funktionshindrade. Vuxennämnden driver idag ett boende med sju platser för personer med dubbeldiagnos. Boendet samfinansieras av Vuxennämnden och Arbetsmarknads- och familjenämnden. 6

7 Tillsammans med landstinget har ett mellanvårdsboende tillkommit. Boendet svarar för utslussning mellan slutenvården och det egna boendet. Generellt har satsning gjorts på både innehåll och volym vad gäller boende och boendestöd. Boendestöd finns idag dygnet runt, året runt. Detta har skapats genom ett mer flexibelt användande av personalresursen. Detta har delvis varit möjligt genom den kompetenshöjning som skett inom socialpsykiatrin. Antalet platser i boende, hela kommunen, har ökat enligt nedan sedan granskningstillfället (prognos) 89 platser 111 platser 116 platser 118 platser Sysselsättning År 2006 beslutade Vuxennämnden att insatsen sysselsättning ska kopplas till ett biståndsbeslut. Tidigare system innebar en stor öppen verksamhet som fanns som ett erbjudande till målgruppen, vilket innebar en risk att de med stora behov trängdes undan. År 2001 hade cirka åtta personer ett biståndsbeslut som stöd för sysselsättning, idag har 90 personer ett biståndsbeslut avseende sysselsättning och cirka 30 finns i öppen verksamhet (utan biståndsbeslut). Genom biståndsbeslutet ingår sysselsättningen tydligare i den vårdplanering som upprättas och som dokumenteras i individuella genomförandeplaner. Kompetens Inom socialpsykiatrin har kommunen fattat beslut om att minst hälften av de anställda ska vara beteendevetare med en högskolekompetens. Detta har inneburit en mer flexibel personalresurs och gett möjlighet till ett ökat stöd till målgruppen Samverkan Vidareutveckling av samverkansarbetet mellan nämnder och huvudmän. Behov och effekter av samverkan med intresseorganisationer, kyrkor och frivilligorganisationer. Idag anser förvaltningen att man har en bra samverkan med landstingets psykiatri. Samverkan sker inom närvårdsorganisationens ram. En arbetsgrupp för Norra psykiatrin finns på ledningsnivå. I gruppen ingår från landstinget - vuxenpsykiatriska kliniken och barnoch ungdomspsykiatriska kliniken, från kommunen - vuxenförvaltningen, arbetsmarknadsoch familjeförvaltningen samt Torshälla Stads förvaltning. Arbetet i gruppen bedöms som framgångsrikt och många frågor har kunnat lösas i gruppen. 7

8 Inom denna samverkan har en gemensam verksamhetsplan tagits fram. Regelbundna kontakter sker med patientorganisationerna. Patientorganisationerna har dock haft bristande resurser för att svara upp i dessa kontakter. 3 Sammanfattande bedömning Vår bedömning efter uppföljning är att kommunen har uppmärksammat de synpunkter som revisorerna lämnade. Mycket positivt är den ökade kopplingen mellan olika insatser på individnivå. Vår bedömning är att utvecklingen av både boendestöd och sysselsättning har inneburit bättre möjligheter att klara ett boende och få vardagen att fungera. Även den kompetensutveckling och kompetenshöjning som varit aktuell inom socialpsykiatrin bedömer vi har gagnat stödet till målgruppen. Positivt är även det ökade samarbetet med landstinget, vilket som vi uppfattar både innebär mer adekvata insatser, men framför allt en beredskap och tillskapandet av lösningar som möter behoven i ett tidigare skede. Att forum finns för samverkan innebär även att huvudmännen får en ökad kunskap om varandras förutsättningar och åtagande, vilket vi anser är en förutsättning för samverkan. Det är framför allt två frågor som vi uppfattar kvarstår sedan granskningen 2001 det ena är att det fortfarande inte finns en dokumenterad kartläggning över målgruppen och dess behov. Flera nämnder har ett ansvar för målgruppen vilket vi anser borde öka intresset av en gemensam bild av målgruppen och dess behov. Den planerade inventeringen anser vi bör genomföras. I annat fall bör Vuxennämnden klargöra på vilka grunder behoven för målgruppen bedöms och kommuniceras i kommunen och med landstinget. Den andra frågan avser biståndsbedömning, där varje nämnd hanterar sin myndighetsutövning. Här finns en risk för olikheter i bedömning och att insatser inte med självklarhet samordnas kring den enskilde. 8