Stöd till anhörigvårdare

Transkript

1 Revisionsrapport Stöd till anhörigvårdare Finspångs kommun Augusti 2010 Inger Kullberg Certifierad kommunal revisor

2 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Sammanfattning och revisionell bedömning Revisionsfråga och metod Granskningsresultat Vilket utbud finns för personer som vårdar anhöriga? Synpunkter och kommentarer Har anhörigstödet förändrats med anledning av den skärpta lagstiftningen? Synpunkter och kommentarer Hur säkerställer kommunstyrelsen att anhöriga uppfattar stödet som tillräckligt? Synpunkter och kommentarer...20

3 1 Bakgrund På uppdrag av revisorerna i Finspång har Komrev inom PricewaterhouseCoopers genomfört en granskning av stödet till anhörigvårdare. I olika sammanhang har sedan flera år tillbaka de anhörigas situation och behov av stöd uppmärksammats av myndigheterna. Staten har i olika omgångar givit bidrag till kommunerna för att arbeta med anhörigstödet. Den första satsningen kom redan 1999 och kallades Anhörig 300. Sedan dess har de statliga bidraget uppgått till 650 mkr i riktade stimulansbidrag för att kommunerna ska utveckla stödformer till anhöriga. Det har varit länsstyrelserna som haft uppdraget att informera om satsningen, fördela pengarna samt att följa upp hur stödet använts. Regeringens direktiv för angav att de statliga stimulansmedlen i första hand ska användas till att bygga upp infrastrukturen för anhörigstöd, inte för tillfälliga projekt. Vidare ska minst en femtedel av bidraget användas för nya eller fördjupade former för samverkan med frivilliga och ideella krafter. En ändring i socialtjänstlagen 1 juli 2009 ger kommunerna skyldighet att erbjuda stöd till de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Tidigare angav socialtjänstlagen att stöd borde ges till dem som vårdar närstående. Anhörigstödet i landets kommuner vänder sig fortfarande oftast till anhöriga till äldre personer. Dessutom oftast till anhöriga som själva är över 65 år och vårdar sin make eller maka. Det visar en kartläggning som Socialstyrelsen gjort våren Den nya bestämmelsen om anhörigstöd skärper kommunernas skyldighet avseende stöd till anhöriga, det innebär också att stödet måste anpassas även till anhöriga till personer under 65 år. Medel utifrån den nya lagstiftningen kommer att fördelas från staten till kommunerna via Socialstyrelsen till och med år 2010, sedan kommer summan att ingå i det generella statsbidraget. 2 Sammanfattning och revisionell bedömning Uppdraget att stödja anhöriga har förstärkts genom en lagändring Granskningen syftar till att besvara en revisionsfråga och som underlag för det har tre kontrollmål undersökts. 3

4 Vilket utbud finns för personer som vårdar anhöriga? Stödet till anhöriga är väl utbyggt. Det finns flera olika insatser som tillgodoser både behovet av faktisk avlastning men också personligt stöd till den anhörige. Resurserna är flexibla och anpassade till behoven. Har anhörigstödet förändrats med anledning av den skärpta lagstiftningen? Organisationen har anpassats till den nya lagstiftningen, på ett seriöst och ambitiöst sätt. Budgeten och den ekonomiska redovisningen är anpassad efter de nya reglerna för statsbidrag. Hur säkerställer kommunstyrelsen att anhöriga uppfattar stödet som tillräckligt? Kommunstyrelsen har hittills inte genomfört någon undersökning av hur stödet uppfattas. Samverkanscentrum har påbörjat en undersökning av hur stödet uppfattats. Vi har genomfört en liten enkätundersökning som entydigt visade att stödet uppfattades som mycket positivt. Revisionsfrågan Finns det en ändamålsenlig verksamhet som stöder anhörigvårdarna i enlighet med lagens intention? besvaras med att verksamheten är ändamålsenlig, väl utbyggd, insatserna är flexibla och tillgodoser flera olika behov. Verksamheten uppfattas som positiv och i huvudsak som tillräcklig. 3 Revisionsfråga och metod Den revisionsfråga som granskningen ska besvara är Finns det en ändamålsenlig verksamhet som stöder anhörigvårdarna i enlighet med lagens intention? Granskningen har haft följande kontrollmål: Vilket utbud finns för personer som vårdar anhöriga? Har anhörigstödet förändrats med anledning av den skärpta lagstiftningen? Hur säkerställer kommunstyrelsen att anhöriga uppfattar stödet som tillräckligt? Granskningen har genomförts genom granskning av styrdokument, informationsmaterial etc samt genom intervjuer av enhetschefen för anhörigteamet, anhörigteamet, representant för biståndsbedömarna, kommunstyrelsens talesman för sociala frågor. En enkät avseende stödet till anhörigvårdare har delats ut till 15 personer och alla har svarat. Enkäten delades ut av anhörigteamet och svaret lämnades i ett frankerat kuvert som skickades till Komrev. Vi har också tagit del av Samverkanscentrums resultat från en genomförd fokusgrupp. 4

5 4 Granskningsresultat 4.1 Vilket utbud finns för personer som vårdar anhöriga? De utbud av insatser som finns för att avlasta personer som vårdar anhöriga finns dels inom den ordinarie verksamheten, men det finns också verksamhet som riktas direkt till de anhöriga. Nedan följer en kartläggning av verksamheter som vi identifierat som stöd till anhöriga: Anhörigteamet är en verksamhet som startade 2003 och som nu består av tre heltidsanställda undersköterskor med lång erfarenhet från äldreomsorg. Det finns också en enhetschef, demenssjuksköterska, som även har ansvar för Frivilligcentralen och utvecklingsarbete inom dessa områden. Personer som vårdar anhöriga/närstående har rätt till avlösning 10 tim/månad (på landsbygden 15 tim/månad), detta är kostnadsfritt, men insatsen är biståndsbedömd. Det har aldrig inträffat att någon fått avslag på en ansökan om avlösning. Det är cirka 45 brukare som beviljats denna insats, alla utnyttjar den dock inte. Verksamheten har vuxit så att 2003 utfördes 40 timmar och 2010 utförs 250 timmar/månad. Insatsen går till så att den anhörige kan lämna hemmet och vården överlämnas under dessa timmar till någon i teamet, som då finns i hemmet och försöker göra något meningsfullt, såsom högläsning, promenad, taktil handmassage etc. Det finns också gruppverksamheter som ska stödja de anhöriga, det är studiecirklar där informeras om rättigheter, sjukdomar etc. Dessa är ofta i samarbete med landstinget, så att en läkare kan komma dit och informera. Det finns framtaget ett cirkelmaterial som ska användas till hösten, detta för att locka nya deltagare till grupperna. Det pågår för närvarande fyra grupper. Tre grupper har pågått under flera år och deltagarna fortsätter ofta efter det att den som vårdas har avlidit. gruppsammankomsternas innehåll blir då mer av social samvaro med inslag av underhållning, utflykter etc. För att nå ut med information till anhöriga med behov av avlastning finns en folder, information på hemsidan, teamet deltar på mässor att annat för att sprida information. Syftet med detta är att förmå personer som har behov av avlastning att söka hjälp i tid. Anhörigteamet har erfarenhet av att många ber om hjälp alltför sent, dvs. då situationen är hårt ansträngd, vilken den kanske inte hade behövt bli om de fått hjälpen tidigare. Korttidsboende/växelvård En korttidsplats kan beviljas t ex efter en sjukhusvistelse för rehabilitering eller att ge möjlighet att anpassa bostaden och för att hemtjänst ska komma igång. Korttidsboende kan också erbjudas som avlastning så att den anhörige ska ges möjlighet till återhämtning och vila. 5

6 Växelvård är en annan form som innebär ett en person bor hemma i t ex 14 dagar och på ett boende i 14 dagar. Växelvård är en förhållandevis vanlig insats. Det finns 30 korttidsplatser, varav 6 är avsedda för personer med demenssjukdom. Platserna finns på de olika äldreboendena, dvs både i tätorten och på landsbygden. Svajplatser I Finspång har man sedan flera år ett väl utvecklat samarbete med landstinget. Det finns en utredningsenhet på sjukhuset med 10 platser. Verksamheten är finansierad så att kommunen har ansvar för personalen och landstinget för lokaler och andra kostnader. Denna samverkan innebär att kommunen aldrig blir betalningsansvarig för utskrivningsklara personer. En plats på utredningsenheten ska föregås av en biståndsprövning. Platserna används t ex för personer med behov av rehabilitering, de används också för palliativ vård. Det finns också en svajplats på utredningsenheten. Dit kan den enskilde komma på eget initiativ efter kontakt med enheten. Den är tänkt som en möjlighet till avlastning för anhöriga om en situation snabbt blir alltför betungande. Denna plats är inte så välutnyttjad. Dagverksamhet Det finns dagverksamhet för personer med demenssjukdom, som ligger i anslutning till ett demensboende. De har verksamhet alla vardagar i veckan. Hittills har det inte varit någon kö till dagverksamheten, utan alla som haft behov har kunnat beredas plats. Det är positivt att dagverksamheten är samlokaliserad med boendet, där det också finns korttidsplatser. Det är ett sätt att skapa kontakt och motivation för deltagande i dagverksamheten. Det finns även dagverksamhet för personer som inte är har någon demenssjukdom. De finns på ett annat äldreboende. Deltagande i dagverksamheten är biståndsbedömt, men det finns möjlighet även för andra att delta i aktiviteterna. Det finns också Träffpunkter på serviceboendena, öppettiderna är mer begränsade och det är färre personalresurser och arrangemang, men de är öppna för alla intresserade. Äldrelots Äldrelotsen hjälper och informerar äldre/anhöriga att hitta rätt inom vård och omsorg. De är tillgängliga per telefon mellan Resurser för anhörigstöd I kommunens styrkort för ansvarsområdet Social omsorg finns under rubriken Utveckling/tillväxt en punkt som anger att anhörigstöd och frivilligcentraler ska fortsätta att utvecklas. Statsbidrag har utgått till utvecklandet stöd till anhöriga under flera år. Fr.o.m kommer bidrag endast att utgå om det finns en särskilt avgränsad budget för det. I 6

7 Finspång ingår verksamheten numera i ordinarie verksamhet och tillsammans med frivilligcentralen finns en särskild budget för verksamheten: Statsbidrag 300 tkr 379 tkr 768 tkr Kommunens budget tkr Synpunkter och kommentarer Stödet till anhöriga är väl utbyggt. Det finns flera olika insatser som tillgodoser både behovet av faktiskt avlastning men också personligt stöd till den anhörige. Resurserna är flexibla och anpassade till behoven. Det är sällsynt att äldre personer efterfrågar mer stöd än vad de faktiskt behöver. Erfarenheter från andra kommuner där vissa insatser ges utan föregående biståndsprövning visar också att det inte blir någon ökad efterfrågan eller överkonsumtion. Vi anser att t.ex. stöd från anhörigteamet skulle kunna vara en insats utan föregående biståndsprövning. 4.2 Har anhörigstödet förändrats med anledning av den skärpta lagstiftningen? Lagstiftningen ändrades 1 juli 2009 och ändringen innebar att kommunen fick skyldighet att erbjuda stöd för att underlätta för personer som vårdar en närstående, tidigare angavs att kommunen bör erbjuda stöd. De som vårdas är personer som är långvarigt sjuka eller äldre eller personer med funktionshinder, detta är ingen ändring i personkretsen. I Finspång, liksom i de flesta andra kommuner, var stödet tidigare riktat mest till äldre personer. Skärpningen i lagen innebar att kommunen fick skyldighet att anpassa stödet även till yngre och funktionshindrade. En förändring som gjorts med anledning av lagändringen är inrättandet av enhetschefstjänsten som förutom ansvar för anhörigteamet och frivilligcentralen också har ansvar för att utveckla verksamheten. Budgeten och den ekonomiska redovisningen är anpassad efter de regler som träder i kraft Det har bildats en referensgrupp med uppdrag att utveckla anhörigstödet för personer som har anhöriga inom LSS personkretsar. Det finns planer på att bilda en referensgrupp med uppdrag att utveckla anhörigstödet för personer med psykiatrisk sjukdom. Samverkanscentrum är en organisation med målen kunskapsöverföring, resultatspridning samt utveckling av metoder för att möte medborgarnas sammansatta behov. De arbetar med utbildning, utvärdering etc. Samverkanscentrum leds av en styrelse med 7

8 representanter för de olika huvudmännen, kommun, landsting och försäkringskassa, samt representant för Linköpings universitet. En doktorand som är knuten till Samverkanscentrum genomför en undersökning om hur anhöriga till yngre vill ha sitt stöd utformat. Fokusgrupper har genomförts och en enkätundersökning kommer att genomföras under hösten Synpunkter och kommentarer Genom att inrätta en tjänst som enhetschef med uppdrag att utveckla anhörigstödet har kommunen agerat på ett tillfredsställande sätt för att möta de förändrade kraven i lagstiftningen. Budget och ekonomisk redovisning är anpassad till nya regler för statsbidrag. De aktiviteter som hittills pågått visar ett seriöst och ambitiöst angreppssätt. 4.3 Hur säkerställer kommunstyrelsen att anhöriga uppfattar stödet som tillräckligt? I den enkät vi skickat ut till 15 anhörigvårdare har de besvarat frågor bl.a. om hur de uppfattar anhörigstödet. Gruppen som besvarat enkäten är utvald av anhörigteamet, vilka också delade ut enkäten. Svaren skickades direkt till oss och enkäten besvarades anonymt. Enkäten visade att de till allra största delen var mycket nöjda med insatserna. Enkäten med svar redovisas i bilaga. Anhörigvårdarna hade vårdat sina anhöriga under lång tid, i genomsnitt 5,9 år, som längst 11 år. De flesta hade fått information från biståndshandläggaren. De flesta hade också flera insatser. Med ett undantag ansåg alla att de hade tillräckligt med insatser. Påståendena som fanns i enkäten, har till övervägande delen besvarats med högsta poäng. De frågor som har de lägsta värdena är jag hinner uträtta mina ärenden och jag får tillräckligt med tid för egna intressen och aktiviteter. Samverkanscentrum har genomfört fokusgrupper med anhörigvårdare och vi har tagit del av det obearbetade materialet. Det tyder på att de anhöriga i stort är nöjda med stödet Synpunkter och kommentarer Den enkät som vi genomfört visar entydigt på att anhörigstödet uppfattas som positivt. Detta stöds även av resultatet som samverkanscentrum kommit fram till såhär långt. Kommunstyrelsen kommer genom att Samverkanscentrum genomför sin undersökning kunna säkerställa att de får kunskap om hur anhörigstödet uppfattas. 8