Anhörigcenters första år

Transkript

1 Äldreomsorgskontoret Anhörigcenters första år Uppföljning Dnr ÄON 10/61 Handläggare: Åsa Borén, Utredarenheten KsK

2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Anhörigstöd i Socialtjänstlagen Beslut om anhörigcenter Anhörigcenter mål, organisering, verksamhet och samverkan Syfte, mål och målgrupp Organisering Verksamhet Samverkan Erfarenheter från verksamhetens första år Uppföljning av mål och resultat Anhörigcenters mål och genomförd verksamhet Slutsatser Tydliggör anhörigstödets inriktning Ta fram arbetsplan med mål och indikatorer Inför löpande uppföljning och utvärdering Utveckla samverkan med landstinget och frivilliga organisationer Se över frågan om ansökningar om behovsprövad insats...9 Bilaga 1 Enkätundersökning

3 1. Inledning Utredarenheten fick den 8 mars 2010 i uppdrag att följa upp Anhörigcenters första år. Rapporten inleds med en beskrivning av bakgrunden för etableringen av Anhörigcenter. Därefter följer en översikt över hur verksamheten ser ut i dag och en beskrivning av erfarenheterna från verksamhetens första år. Avslutningsvis finns rapportens slutsatser. Uppföljningen har gjorts genom samtal med personalen på Anhörigcenter, genomgång av statistik och information om Anhörigcenters verksamhet och en webbenkät till personal inom äldreomsorgen. 2. Bakgrund 2.1 Anhörigstöd i Socialtjänstlagen Staten har i drygt 20 år avsatt stimulansmedel till kommunerna för att de ska utveckla olika former av stöd till anhöriga. Det har man gjort för att det är kostnadseffektivt att stödja anhöriga som ger omfattande insatser till närstående och för att den anhörige är en viktig samarbetspartner. Under kunde kommuner ansöka om projektmedel för att utveckla ett varaktigt stöd till anhöriga. Möjligheten att söka om medel förlängdes sen även för De flesta kommuner har med hjälp av stimulansmedlen byggt upp ett anhörigstöd som i huvudsak har riktats till anhöriga till äldre personer. Anhörigstöd som kommunal skyldighet regleras i Socialtjänstlagen. Den 1 juli 2009 kom en ny bestämmelse. Av den nya bestämmelsen 5 kap. 10 följer att: Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Stöd till anhöriga ges ofta i form av serviceinsatser som är tillgängliga för alla anhöriga. Det är också möjligt att ansöka om stöd för egen del. En sådan ansökan måste handläggas och dokumenteras på samma sätt som vilken annan ansökan om bistånd som helst. För en närmare beskrivning av anhörigstöd generellt och i Södertälje kommun hänvisas till rapporten Anhörigstöd i Södertälje kommun kartläggning av befintligt stöd (Dnr ÄON 10/61). 2.2 Beslut om anhörigcenter Med finansiering från de statliga stimulansmedlen arbetade kommunen under 2007 och 2008 med att utforma ett varaktigt, individanpassat och variationsrikt anhörigstöd. Med bakgrund i Äldreomsorgskontorets slutrapport Varaktigt anhörigstöd inom äldreomsorgen beslutade Äldreomsorgskontorets ledningsgrupp i december 2008 att upprätta två nya stödteam: Ett anhörigstödteam som skulle bestå av anhörigstrateg, kurator och frivilligsamordnare och ett demensteam bestående av demenssjuksköterska och demensvårdsutvecklare. Teamen skulle arbeta tillsammans i Nestors gamla lokaler under namnet Anhörigcenter. Anhörigcenter startade den 1 januari 2009 och invigdes den 1 april

4 3. Anhörigcenter mål, organisering, verksamhet och samverkan 3.1 Syfte, mål och målgrupp I Äldreomsorgskontorets slutrapport Varaktigt anhörigstöd inom äldreomsorgen beskrivs kommunens anhörigstöd, som från januari 2009 är organiserat i Anhörigcenter, på följande sätt: Syftet är att utforma ett varaktigt, individanpassat och variationsrikt anhörigstöd. Information om anhörigstödets innehåll och betydelse ska nå ut till anhöriga, äldreomsorgens verksamheter, Södertälje sjukhus, vårdcentralerna och frivilliga organisationer. Anhörigcenters mål är 1. Att det finns ett variationsrikt och flexibelt anhörigstöd utifrån anhörigas behov. 2. Att minska stress och belastning hos anhörigvårdarna samt att deras livskvalitet ökar. 3. Att äldreomsorgens verksamheter har kunskap och samsyn kring anhörigstödets betydelse. 4. Att samverkan finns med frivilligorganisationer och landsting kring anhörigstödet. 5. Att anhörigvårdarna känner sig väl informerade och trygga i det stöd som erbjuds och upplever att det är av god kvalitet. 6. Att anhörigvårdarna erbjuds må-bra -aktiviteter och social samvaro. Anhörigstödets primära målgrupp är anhörigvårdare som är sammanboende med brukaren i ordinärt boende. Den sekundära målgruppen är övriga anhöriga och närstående som har behov av anhörigstöd. 3.2 Organisering På Anhörigcenter finns ett anhörigstödsteam med anhörigstrateg, kurator och frivilligsamordnare och ett demensteam med demenssjuksköterska och demensvårdsutvecklare. Arbetssättet är dock flexibelt; kompetenserna sätts samman i olika konstellationer för att lösa de uppgifter eller uppdrag som blir aktuella. I anhörigstödteamet finns tre heltidstjänster. Det finns en anhörigstrateg och en kurator som ansvarar för anhörigstödet i form av enskilda samtal och anhöriggrupper, handledning och anhörigombudsutbildning. En frivilligsamordnare ansvarar för tio mötesplatser och stödjer de frivilliga som bedriver verksamheten. Demensteamet har två heltidstjänster. Det finns en demenssjuksköterska och en demensvårdsutvecklare som stödjer personer med demenssjukdom och deras anhöriga samt handleder och utbildar personal. 3.3 Verksamhet Aktiviteter riktade mot anhöriga För målgruppen anhöriga till äldre erbjuder Anhörigcenter enskilda samtal, anhöriggrupper, föreläsningar, utbildning, kontakt med föreningar, mötesplatser och hembesök. Anhörigcenter deltar i projektet Vård i livets slutskede med efterlevandesamtal. Anhörigcenter ger också vägledning och hänvisning när det gäller frågor som rör andra områden inom äldreomsorgen. 3

5 Det är en överrepresentation av personer med svensk bakgrund som har kontakt med anhörigcenter. Det är också fler kvinnor än män som har kontakt eller deltar i olika aktiviteter. Under 2009 hade kurator drygt hundra besök. Av dessa var drygt hälften maka eller make, de övriga var i huvudsak barn till äldre. Under året gjorde även kurator runt 70 hembesök. En anhöriggrupp träffades fem gånger under ledning av kurator. Demensteamet vänder sig till anhöriga som har en närstående med demensproblematik och till personal inom äldreomsorgen. Teamet vänder sig till alla åldrar när det gäller demensproblematik i stort. Demensteamet har haft stödsamtal (kunskap och rådgivning), gjort hembesök, assisterat vid kontakter med andra aktörer (t.ex. biståndshandläggare, andra vårdgivare m.fl.) och tagit emot besök av anhöriga på Anhörigcenter. Teamet har arbetat med runt 100 olika ärenden under Av dessa var runt 40 procent make/maka och runt 60 procent vuxna barn. 13 procent av ärendena rörde en person med utländsk bakgrund, 6 procent en person under 65 år. Runt hälften av ärendena kommer från biståndshandläggare. De övriga har kommit via geriatriska mottagningen eller genom att personen själv har tagit kontakt. För att nå ut till anhöriga har Anhörigcenter bland annat använt annonsering, informationsmöten, utdelning av informationsbroschyr genom samverkanspartners och deltagande i olika evenemang som till exempel anhörigdag, trygghetsdag och medborgardag. Den fria avlösningen (8 timmar/månad) hanteras sedan årsskiftet av biståndshandläggarna. Under 2009 hade runt 100 personer beslut om avlösarservice och det var runt 30 personer som utnyttjade det. Aktiviteter riktade mot personal inom äldreomsorgen En viktig uppgift för Anhörigcenter är att handleda och utbilda personal inom äldreomsorgen. Syftet är att integrera anhörigstödet i alla äldreomsorgens verksamheter. En anhörigombudsutbildning har genomförts till gruppchefer inom hemtjänsten vid fyra tillfällen under hösten Syftet med utbildningen är att skapa en anhörigvänlig äldreomsorg med samsyn kring anhörigstödets betydelse. Innehållet i utbildningen är bland annat: Anhörigstöd - hur vad och varför, konflikthantering, anhöriga - en resurs eller belastning och samtalsmetodik. Andra personalgrupper inom äldreomsorgen kommer också att erbjudas denna utbildning. Anhörigombudets uppdrag blir att sprida information och kunskap vidare till arbetsgruppen och även att ingå i nätverk med andra anhörigombud, anhörigstrateg och kurator där kunskapsutbyte sker för fortsatt utveckling av anhörigstödet. Anhöriga som har växelvård har ofta en tung situation och behöver få stöd på olika sätt för att klara av ett fortsatt gemensamt kvarboende. Det är viktigt att personalen har kunskap om anhörigas behov för att få till en bra växelvård. Därför har 6 medarbetare som arbetar vid avdelningen för personer med demensdiagnos som har särskilda behov (BPSD-enheten) på Tallhöjden och 16 medarbetare vid Artursbergs korttidsboende fått handledning och utbildning i anhörigstöd under hösten Vidare har runt 40 medarbetare fått handledning i särskilda 4

6 situationer. Demensteamet har haft utbildning om demens för 40 medarbetare inom äldreomsorgen inom ramen för kravmärkt yrkesroll. Samtliga medarbetare godkändes. Teamet har även genomfört utbildning för föreningen för god man och förvaltare, runt 10 personer deltog. Demensteamet deltar i boendeteamet med syfte att bidra med sin kompetens till beslutsfattare samt att Anhörigcenter/demensteamet ska ha varit inkopplat innan beslut tas om särskilt boende. 3.4 Samverkan Samverkan med landstinget Anhörigcenter har flera nätverk. Man har inlett samarbete med kuratorer på vårdcentralerna och på Södertälje sjukhus, och har även etablerat ett nätverk med demenssjuksköterskor. Anhörigcenter arbetar med att hitta bra former för att få kontakt och för samarbete med vårdcentralerna. Anhörigcenter har haft regelbundna möten med geriatriska mottagningen, haft kontakter med Gula paviljongen (dagverksamhet för unga dementa) och genomfört informationsmöten med distriktssköterskor för att nå anhöriga i ett tidigt skede. Under året har ett temamöte gällande vardagsaktiviteter genomförts med arbetsterapeuter från kommun och landsting. Liknande temamöten planeras för andra grupper. Samverkan med andra kommuner Anhörigcenter ingår i ett nätverk (sjustad) med andra kommuner för erfarenhetsutbyte och lärande när det gäller metoder, modeller och rutiner. En aktuell fråga för nätverket just nu är anhörigstödets nya målgrupper. Frivilligsamordnaren ingår i ett nätverk med frivilligsamordnare från andra kommuner. Samverkan med frivilliga och ideella krafter Det finns tio mötesplatser i kommunen som samordnas av en frivilligsamordnare som finns på Anhörigcenter. Mötesplatserna drivs av frivilliga. Hit kan anhöriga som önskar det komma för att få en rikare vardag. Mötesplatserna erbjuder medmänskligt stöd och fungerar förebyggande. Väntjänsten har sin lokal på en av mötesplatserna. Väntjänsten utför ledsagningar och vissa avlösningar mm. Strokeföreningen träffas i Anhörigcenters lokaler en gång i månaden. Anhörigcenter genomför informationsinsatser med demens- och strokeföreningen och har etablerat ett samarbete med Anemonen, en paraplyorganisation för patient- och anhörigföreningar i Södertälje. Kontakt är etablerad med PRO, Svenska Demensrådet och svenskt Demenscentrum. Anhörigcenter har täta kontakter med diakoner inom Svenska kyrkan och arbetar även med att nå andra samfund. 5

7 4. Erfarenheter från verksamhetens första år 4.1 Uppföljning av mål och resultat Under året har Anhörigcenter genomfört många olika aktiviteter som alla har haft betydelse för verksamhetens målgrupper. Verksamheten har dock ingen arbetsplan. Det finns därför ingen koppling mellan de mål som fanns när beslut togs om att etablera Anhörigcenter och de aktiviteter man genomfört. Det finns inte heller några styrtal eller indikatorer som har kunnat följas upp. Det kan ändå antas att Anhörigcenters verksamhet på olika sätt bidragit till att man, om inte helt så i alla fall delvis, har nått målen. Nedan följer en sammanställning av målen och den verksamhet som genomförts. 4.2 Anhörigcenters mål och genomförd verksamhet Att det finns ett variationsrikt och flexibelt anhörigstöd utifrån anhörigas behov. Genom Anhörigcenters verksamhet har ett varierat utbud av aktiviteter kunnat erbjudas, där anhöriga kan delta i bland annat enskilda samtal, anhöriggrupper, mötesplatser och få hembesök. På så sätt kan det antas att målet är nått. Erfarenheterna från personalen på Anhörigcenter är att det är mycket uppskattat att detta stöd finns. Uppföljningen av anhörigas upplevelse av det stöd som erbjudits behöver dock förbättras. Att minska stress och belastning hos anhörigvårdarna samt att deras livskvalitet ökar. Det finns möjlighet för fri avlösning för anhöriga. Forskning visar att detta är det mest efterfrågade stödet och det har stor betydelse för anhörigas möjlighet att få lite egen tid. Det finns en tidigare uppföljning av fri avlösning inom kommunen som bland annat visar att anhöriga uppskattar att kommunen ser behovet av insats och stöd samt att avlösningen underlättar tillvaron. Det finns dock inte uppdaterad information om hur de som mottagit detta stöd i kommunen värderar tjänsten. Att äldreomsorgens verksamheter har kunskap och samsyn kring anhörigstödets betydelse. Anhörigcenter har arbetat utifrån att all personal inom äldreomsorgen ska vara informationsbärare och uppsökare gällande anhörigstöd. Utbildning och handledning har också genomförts för delar av personalen för att skapa en anhörigvänlig äldreomsorg. För att få en bild av hur väl man har lyckats med att nå personalen har en enkät riktad till personal inom äldreomsorgen genomförts. Resultatet från enkäten redovisas i sin helhet i bilaga 1. Sammantaget tyder resultaten från enkäten på att Anhörigcenter används som en resurs i verksamheterna. Personalen känner till Anhörigcenter och fler än hälften har haft kontakt ett flertal gånger under det senaste året. Av de få som inte hade haft kontakt med Anhörigcenter var det endast en som inte kände till att möjligheten fanns. 6

8 De som har varit i kontakt med Anhörigcenter är nöjda eller mycket nöjda med kontakten. Den vanligaste anledningen till kontakt med Anhörigcenter är kontakt med demensteamet Det är dock inte all information som har nått ut till verksamheterna. Det är bara hälften av de svarande som känner till mötesplatsernas och deras verksamhet. Att Anhörigcenter i stor utsträckning har varit ute i verksamheterna, informerat personal, genomfört utbildningar och handledningar kan antas ha lett till både ökad kunskap och samsyn kring anhörigstödets betydelse. Att samverkan finns med frivilligorganisationer och landsting kring anhörigstödet. Det finns en etablerad samverkan med landstinget. Det finns dock inga riktlinjer som ligger till grund för samarbetet. Anhörigcenter upplever att det är svårt att få till bra kontakt och intresse från vårdcentralerna. Det finns också en viss samverkan med frivilliga organisationer men även här är den inte formaliserad. Samarbete med frivilliga organisationer har tidigare varit en förutsättning för att få del av regeringens stimulansbidrag. Att samarbetet trots detta inte är mer utvecklat tyder på att det finns behov av att se över samarbetsformerna. Att anhörigvårdarna känner sig väl informerade och trygga i det stöd som erbjuds och upplever att det är av god kvalitet. En informationsbroschyr har delats ut till anhöriga i olika sammanhang, främst av anhörigstrateg och biståndshandläggare. Broschyren har också spridits till olika verksamheter inom landstinget. Informationen finns, dock endast på svenska, vilket betyder att vissa målgrupper inte nås. Dock finns information på kommunens hemsida på ytterligare tre språk. Muntlig information har givits vid flertalet tillfällen, bland annat i samband med den nationella anhörigdagen samt kommunens trygghetsdag och medborgardag. Anhörigas upplevelse av informationen och upplevelse av om stödet är av bra kvalitet kan inte direkt besvaras eftersom ingen enkät eller liknande har genomförts inom ramen för den här uppföljningen. Däremot har anhöriga vid tidigare uppföljningar (inom ramen för projektet Varaktigt anhörigstöd inom äldreomsorgen) varit mycket nöjda med den information och de stödinsatser de fått. Anhörigcenters erfarenhet är att de anhöriga som man har haft kontakt med under 2009 är nöjda med det stöd som erbjuds. Att anhörigvårdarna erbjuds må-bra -aktiviteter och social samvaro. Må-bra -aktiviteter har inte utvecklats ännu, men stora möjligheter till social samvaro finns på de olika mötesplatserna som är öppna för alla och har ett varierat utbud. Anhörigcenters erfarenhet är att efterfrågan efter sådana aktiviteter inte har varit så stor. Utbudet av må-bra -aktiviteter bör kunna utvecklas steg för steg i en dialog med målgrupperna. 7

9 5. Slutsatser 5.1 Tydliggör anhörigstödets inriktning Anhörigstödet för anhöriga till äldre bör få en tydlig inriktning. I detta bör ingå att särskilt uppmärksamma anhöriga till personer med en annan etnisk bakgrund, förvärvsarbetande barn till äldre och anhöriga till personer som bor i särskilt boende. 5.2 Ta fram arbetsplan med mål och indikatorer Anhörigcenter bör med utgångspunkt i ett tydligt uppdrag ta fram en arbetsplan med mål och indikatorer som går att följa upp. 5.3 Inför löpande uppföljning och utvärdering Anhörigcenter bör även utveckla metoder för löpande uppföljning och regelbunden utvärdering av verksamheten. Eftersom man enligt Socialtjänstlagen inte får journalföra dem som använder sig av stöd, det är enbart insatser med biståndsbeslut som ska dokumenteras, betyder det att uppföljning och utvärdering kan bli svårare. För många anhöriga är det viktigt med tystnadsplikt och anonymitet, vilket gör att det blir svårt att följa upp det anhörigstöd som ges. All verksamhet ska dock följas upp och resultaten analyseras i enlighet med kommunens planeringshjul. För att få en bild av vad som kännetecknar de anhöriga som har kontakt med anhörigcenter bör volymstatistik föras på till exempel följande egenskaper: Antal besök, mail, telefonsamtal Typ av kontakt, om det avser anhörig eller annan intressent Ny kontakt eller återbesök Åldersgrupp och kön Problematik och anledning till kontakt Eventuell åtgärd Det är också viktigt att följa upp hur nöjda brukarna är. Detta bör bland annat ske genom uppföljning av anhörigas upplevelse av det stöd som erbjudits. Denna uppföljning skulle eventuellt kunna samordnas med övriga verksamheter inom kommunen som också behöver följa upp sitt anhörigstöd. Även övriga centrala delar av Anhörigcenters verksamhet bör utvärderas för att kunna utveckla verksamheten enligt målgruppernas behov, men även för att säkerställa att kvaliteten och inriktningen är enligt målen samt om verksamheten uppfyller lagstiftningens krav. 5.4 Utveckla samverkan med landstinget och frivilliga organisationer Samverkan med landstinget och frivilliga organisationer kan utvecklas vidare. Ett viktigt steg vidare i samverkan med landstinget kan vara att utarbeta rutiner eller riktlinjer för hur samverkan ska ske, bland annat för att på det sättet nå anhöriga i ett tidigt skede innan stora omsorgsbehov blir nödvändiga. Samverkan med frivilliga organisationer har tidigare varit en förutsättning för att få stimulansmedel. Det kan nu vara behov av att utveckla nya former för samverkan med frivilliga 8

10 föreningar. Detta gäller anhörigstödet för alla målgrupper. En möjlighet är att man tar fram en gemensam policy eller liknande för hur kommunen ska samverka med frivilliga inom den sociala sektorn. 5.5 Se över frågan om ansökningar om behovsprövad insats En ansökan om anhörigstöd måste handläggas på samma sätt som vilken ansökan om bistånd som helst. Hittills finns liten erfarenhet av behovsprövat stöd till anhöriga. Exempel på insatser som kan ges som bistånd är praktisk hjälp i hemmet, enskilda stödsamtal, medverkan i gruppverksamhet eller rekreationsvistelse. Tydlig information om denna möjlighet saknas idag till anhöriga. Det kan bli aktuellt att ta fram riktlinjer och ansökningshandlingar. Även verksamhetssystemet bör anpassas om det finns behov för det. 9

11 Bilaga 1 Enkätundersökning Resultat enkätundersökningen Ett av målen med Anhörigcenters verksamhet är att äldreomsorgens verksamheter ska ha kunskap och samsyn kring anhörigstödets betydelse. En stor del av aktiviteterna har varit informationsspridning, handledning och utbildning till personalen För att uppskatta hur väl man uppnått detta mål har personal inom äldreomsorgen svarat på en enkät med frågor om man har haft kontakt med Anhörigcenter, vilken typ av kontakt man har haft och om man är nöjd med sin kontakt. Enkäten är bilagd. Enkäten genomfördes som en webbenkät för anställda inom kommunen och i pappersform för anställda inom de privata utförarverksamheterna. Enkäten har gått ut till 70 personer: Alla resultatenhetschefer och gruppchefer inom särskilt boende, korttidsboende, dagverksamhet, hemtjänst och hälso- och sjukvårdsenheten och till biståndshandläggare och myndighetschef/beställarchef på beställarenheten. Det har kommit in 42 svar (svarsprocent 60 procent). Tjänst Antal Arbetar på beställarenheten 11 Gruppchef 22 Resultatenhetschef 9 Nästan alla har haft kontakt med Anhörigcenter Av de 42 som har svarat är det bara ett fåtal (8 st) som inte har haft kontakt med Anhörigcenter. En av dessa åtta har inte känt till möjligheten, övriga har inte haft behov av kontakt. Drygt hälften av alla som har svarat har haft kontakt flera gånger under det senaste året och runt en femtedel har haft enstaka kontakter. Haft kontakt senaste året? Antal Ja, flera gånger 23 Ja, enstaka gånger 11 Nej 8 Alla de svarande från beställarenheten har haft kontakt flera gånger. Runt hälften av resultatenhetscheferna och en av tre gruppchefer har haft kontakt flera gånger. 10

12 Den vanligaste anledningen till kontakt med Anhörigcenter är kontakt med demensteamet Fler än två tredjedelar av de 34 som haft kontakt med Anhörigcenter har varit i kontakt med demensteamet. Nästan hälften har också haft annan kontakt angående anhörigas behov. En tredjedel har deltagit i en utbildning/informationsträff. En av fyra har fått stöd i hanteringen av en konkret situation Haft kontakt med demensteamet Haft annan kontakt angående anhörigas behov Deltagit i en utbildning/informationsträff Fått stöd i hur du kan hantera en konkret situation 0 1 De som har haft kontakt med Anhörigcenter är nöjda Enkäten visar att de flesta av de 34 personer som varit i kontakt med Anhörigcenter är mycket nöjda med sin kontakt. Det är ingen av de svarande som har svarat inte särskilt nöjd eller inte alls nöjd. 0% 38% 62% Mycket nöjd Nöjd Inte särskilt nöjd Inte alls nöjd 11

13 Många använder Anhörigcenter som resurs Två av tre av alla 42 personer som har svarat har hänvisat anhöriga till Anhörigcenter då de anhörigas behov har sträckt sig utöver det man själv har kunnat möta. Hälften av alla som har svarat har kännedom om mötesplatserna och om vad som finns att erbjuda där. Fyra av tio säger att de har som rutin att informera anhöriga om att Anhörigcenter finns. Lika många har deltagit i möten på sin enhet där man pratat om hur Anhörigcenter kan användas som en resurs Hänvisat anhöriga till Anhörigcenter 15 Kännedom om mötesplatserna 10 Deltagit i möten om Anhörigcenter som resurs 5 Som rutin att informera om Anhörigcenter 0 1 Förslag på utveckling av samverkan De förslag som lämnades i enkäten på hur samverkan med Anhörigcenter skulle kunna utvecklas är: Regelbunden handledning med personal som arbetar på demensenheterna. Stöd till anhöriga som har svårt sjuka inom äldreomsorgen. Biståndshandläggare informerar om Anhörigcenter till exempel vid vårdplaneringar och sprider informationsbroschyrer. Bra om kontakt kan förmedlas redan vid uppkomst/misstanke om demens. Genom Geriatriken mm. Mer handledning av personal ute i verksamheterna. En person i varje hemtjänst som har kontinuerlig kontakt med demenssjuksköterska/ utvecklare, framförallt i bemötande och motiverande arbete hos brukare med demens. Regelbundna träffar och eventuellt fördjupade diskussioner med demensteamet och kurator kring svåra samtal med dementa och människor i kris, ingen lång utbildning men ett reflekterande gruppsamtal med tillgång till deras kompetens. Att man från utförarsidan har en rutin att redan då hemtjänstens gruppchefer träffar anhöriga första gången i det ordinära boendet, informerar om att Anhörigcentret finns. 12

14 Webbenkät Anhörigcenter Vilken tjänst har du? (Välj ett svar) a. Resultatenhetschef b. Gruppchef c. Biståndshandläggare/myndighetschef/boendesamordnare 2. Har du haft kontakt med Anhörigcenter det senaste året? (Välj ett svar) a. Ja, flera gånger b. Ja, enstaka gånger c. Nej 3. Om du har haft kontakt med Anhörigcenter, har du (Flervalsalternativ) a. Haft kontakt med demensteamet? b. Deltagit i en utbildning/informationsträff? c. Fått stöd i hur du kan hantera en konkret situation? d. Haft annan kontakt angående anhörigas behov? 4. Om du har haft kontakt med Anhörigcenter, hur nöjd är du med kontakten? (Välj ett svar) a. Mycket nöjd b. Nöjd c. Inte särskilt nöjd d. Inte alls nöjd 5. Har du (Flervalsalternativ) a. Som rutin att informera anhöriga om att Anhörigcenter finns? b. Hänvisat anhöriga till Anhörigcenter där den/de anhörigas behov har sträckt sig utöver det du har kunnat möta? c. Deltagit i möten på din enhet där ni pratat om hur ni kan använda Anhörigcenter som resurs? d. Kännedom om mötesplatserna och vad som finns att erbjuda där? 6. Om du inte har haft kontakt med Anhörigcenter, varför inte? (Välj ett svar) a. Har inte haft behov b. Har inte känt till möjligheten c. Har försökt men inte lyckats d. Annat ange i fältet nedan 7. Har du förslag på hur samverkan med Anhörigcenter skulle kunna utvecklas? 13