Anhörigstöd i Södertälje kommun

Transkript

1 Äldreomsorgskontoret Anhörig i Södertälje kommun Kartläggning av befintligt Dnr ÄON 10/61 Handläggare: Åsa Borén, Utredarenheten KsK

2 Södertälje kommun, Anhörig i Södertälje kommun kartläggning av befintligt Innehåll 1.Inledning Disposition Nya krav på till anhöriga Ny bestämmelse i Socialtjänstlagen Stöd till anhöriga i form av behovsprövad insats Socialstyrelsens rekommendationer Regeringens ekonomiska för att genomföra den ändrade bestämmelsen i Socialtjänstlagen Anhörig Hur ser anhöriget ut i Sverige? Vilket vill anhöriga ha? Vilket anhörig är mest effektivt? Kartläggning av anhörig i Södertälje kommun Stöd till anhöriga till äldre Stöd till anhöriga till personer under 65 med insats enligt LSS eller med fysisk funktionsnedsättning Stöd till anhöriga till övriga personer med psykisk funktionsnedsättning Stöd till anhöriga till personer med missbruk Stöd till anhöriga till annan långvarigt sjuk under 65 år Slutsatser Strategi bör tas fram En informationsstrategi behövs Anhöriget inom de nya målgrupperna måste analyseras Organisering av anhöriget måste utredas System för uppföljning och utvärdering bör etableras Frågan om ansökningar om behovsprövad insats bör ses över...17 Referenser

3 Södertälje kommun, Anhörig i Södertälje kommun kartläggning av befintligt 1.Inledning Sedan den 1 juli 2009 ska landets kommuner erbjuda till anhöriga som vårdar eller jer någon som är långvarigt sjuk, äldre eller har funktionshinder. Detta följer av den nya bestämmelsen 5 kap. 10 i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som jer en närstående som har funktionshinder. Äldreomsorgskontoret och Social- och omsorgskontoret har med bakgrund i detta gett utredarenheten i uppdrag att kartlägga kommunens och andra aktörers arbete med anhörig och målgruppernas behov. Kartläggningen ska redovisas i äldreomsorgsnämnden respektive socialoch omsorgsnämnden. Kartläggningen är genomförd i form av en granskning av webbinformation om anhörig och genom samtal med chefer och handläggare inom Social- och omsorgskontoret och medarbetare på Anhörigcenter och med representanter för frivilliga anhörigföreningar. Forskning inom området anhörig tyder på en ökning av de informella insatserna från närstående sedan 1980-talet. Var fjärde person 55 år eller äldre ger hjälp till en äldre, sjuk eller person med funktionsnedsättning i eller utanför det egna hemmet. Samtidigt visar studier att antalet anhöriga som får ekonomisk ersättning för den informella omsorgen har minskat (Szebehely 2005). Anhöriga till personer med psykisk funktionsnedsättning har fått ett ökat ansvar eftersom mer vård och numera sker i öppenvård. Många upplever att de får ett för stort ansvar, något som tas upp i Nationell psykiatrisamordnings slutbetänkande, SOU 2006:100. Psykiatrisamordningen anser att brukar- och anhöriginflytandet behöver stärkas och kommun och landsting behöver utarbeta rutiner för information och. Nära personer i befolkningen uppskattas vara drabbad av demenssjukdom. Att vara anhörig till en person med demenssjukdom kan vara mycket påfrestande och flera studier visar att många får sämre hälsa och svårt att ha ett socialt umgänge. Merparten av alla anhöriga som jer en närstående är i yrkesverksam ålder och jer föräldrar eller svärföräldrar och det finns ett stort behov av att utveckla former för dem (Larsen 2009). De som har det tyngsta omvårdnadsansvaret för en närstående är dock över 65 år. Idag har kommunerna olika former av till anhöriga till äldre, långvarigt sjuka och personer med funktionsnedsättning. En del av detta riktar sig direkt till den anhöriga och är samtal, grupper, må-bra -aktiviteter och utbildning. En del tjänster fungerar som indirekt till anhöriga genom att de vänder sig till den närstående. Exempel på dessa indirekta är hemtjänst, dagverksamhet och korttidsboende. I den här kartläggningen är fokus på det direkta som de anhöriga erbjuds. 1.1 Disposition I kapitel 2 presenteras den nya bestämmelsen i Socialtjänstlagen. Vidare beskrivs Socialstyrelsens rekommendationer angående genomförandet av den nya bestämmelsen. Socialstyrelsen pekar på att många kommuner har kommit långt i utvecklingen av till äldres anhöriga, men att mycket 2

4 Södertälje kommun, Anhörig i Södertälje kommun kartläggning av befintligt kvarstår för de andra målgrupperna. Därefter presenteras det ekonomiska som regeringen har avsatt för att genomföra den nya bestämmelsen. I kapitel 3 Anhörig ges en beskrivning av hur anhöriget ser ut i Sverige. Därefter följer en kort beskrivning av vilket anhöriga vill ha och vilket anhörig som är mest effektivt. Kapitel 4 handlar om det anhörig som finns i kommunen i dag. Stödet presenteras utifrån de olika målgrupper som den nya bestämmelsen omfattar: Anhöriga till äldre, anhöriga till personer med insats enligt LSS eller övriga personer med funktionsnedsättning, anhöriga till personer med psykisk funktionsnedsättning, anhöriga till personer med missbruk och anhöriga till långvarigt sjuka under 65 år. I kapitel 5 beskrivs de slutsatser som kan dras utifrån Socialstyrelsens rekommendationer och den kartläggning som är gjord. 3

5 Södertälje kommun, Anhörig i Södertälje kommun kartläggning av befintligt 2. Nya krav på till anhöriga Staten har i drygt 20 år avsatt stimulansmedel till kommunerna för att de ska utveckla olika former av till anhöriga (Länsstyrelsen 2009:05 ) Det har man gjort för att det är kostnadseffektivt att ja anhöriga som ger omfattande insatser till närstående och för att den anhörige är en viktig samarbetspartner. Under kunde kommuner ansöka om projektmedel för att utveckla ett varaktigt till anhöriga. Möjligheten att söka om medel förlängdes sen även för De flesta kommuner har med hjälp av stimulansmedlen byggt upp ett anhörig som i huvudsak har riktats till anhöriga till äldre personer trots att målgruppen hela tiden också har varit anhöriga till långvarigt sjuka eller personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. 2.1 Ny bestämmelse i Socialtjänstlagen Den 1 juli 2009 infördes en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen i 5 kap 10. Den nya bestämmelsen lyder: Personer som vårdar eller jer närstående Socialnämnden ska erbjuda för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som jer en närstående som har funktionshinder. Som närstående avses den person som tar emot omsorg, vård och. Den som ger insatser benämns anhörig eller annan person. Syftet med omformuleringen av lagen är att underlätta för dem som frivilligt vill hjälpa sina närstående. Motivet till lagändringen är dels att ge anhöriga och uppskattning men också att förebygga så att den anhöriga senare inte ska behöva omfattande omsorgs-, vård och insatser. Stödet i sin helhet bör kännetecknas av individualisering, flexibilitet och kvalitet (Socialdepartementet 2008). 2.2 Stöd till anhöriga i form av behovsprövad insats Redan innan den förstärkta lagstiftningen trädde i kraft har anhöriga haft möjlighet att ansöka om för egen del. Denna rätt betonas dock i den proposition som innehöll förslaget på lagändringen (Prop. 2008:09/82). En sådan ansökan måste handläggas på samma sätt som vilken ansökan om bistånd som helst. Bistånd kan ges enligt 4 kap. 1 SoL men även enligt 4 kap. 2 SoL om det finns skäl för det. Utredning och beslut samt genomförande av insatsen dokumenteras enligt bestämmelser i 11 kap. 5 och 6 SoL och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) Dokumentationen bör hållas samman i en personakt. 2.3 Socialstyrelsens rekommendationer Socialstyrelsen har med anledning av den nya bestämmelsen gett ut ett meddelandeblad Stöd till anhöriga ställer krav på strategi (Socialstyrelsen 2009). Socialstyrelsen uppmanar kommunerna att ta fram en strategi som beaktar att det är anhöriga inom hela Socialtjänstlagens verksamhetsområden som berörs av bestämmelsen. 4

6 Södertälje kommun, Anhörig i Södertälje kommun kartläggning av befintligt Socialstyrelsens erfarenheter visar att många kommuner är väl rustade för att kunna uppfylla lagen när det gäller att ja anhöriga till äldre. Men för att nå ut till övriga målgrupper måste kommunerna generellt arbeta vidare med följande områden: Förhållningssättet och bemötandet av anhöriga inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården behöver utvecklas. Att kommunen ska erbjuda till personer som vårdar eller jer närstående innebär en mer aktiv roll för kommunen än tidigare eftersom et måste erbjudas tidigare. Kommunen behöver därför satsa på fortsatt utvecklingsarbete när de gäller samarbetet inom socialtjänsten och mellan socialtjänsten och landstinget. För att nå anhöriga i ett tidigt skede ska samarbete inledas med hälso- och sjukvården. Informationen till allmänheten och målgrupperna om socialnämndens skyldighet enligt den nya bestämmelsen bör förbättras. Kommunen bör göra särskilda ansträngningar för att nå anhöriga till personer som är långvarigt sjuka eller personer under 65 år som har funktionsnedsättningar. Kommunen bör särskilt uppmärksamma anhöriga till personer med en annan etnisk bakgrund, förvärvsarbetande barn till äldre och anhöriga till personer som bor i särskilt boende. Den nya bestämmelsen innebär att de flesta av landets kommuner kommer att behöva komplettera och utveckla det befintliga et så att hela målgruppen kan erbjudas. Det kan handla om föräldrar och syskon till barn och ungdomar med funktionsnedsättningar, föräldrar och syskon till vuxna personer med utvecklingsstörning och autism, make/maka och barn till personer som mitt i livet drabbas av stroke, demens, traumatiska hjärnskador eller njursjukdomar och make/maka, barn och föräldrar till personer med psykiska funktionshinder eller missbruk. Enligt Socialstyrelsens information kan till exempel följande aktiviteter bli aktuella: Information till all personal inom socialtjänsten om tankarna bakom den skärpta bestämmelsen i Socialtjänstlagen, ett tydliggörande om rätten att ansöka om bistånd för egen del till socialsekreterare, biståndshandläggare, LSS-handläggare med flera. Vidare bör kommunerna ta reda på vilka grupper i kommunen som har behov av anhörig och vilka behoven är, bygga upp nya nätverk för att samordna et till de yngre anhöriga mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården och skapa tydliga rutiner för samarbetet samt utforma tydlig information på kommunens webbplats och i annat informationsmaterial om det nya, utvidgade anhöriget. Det direkta et till yngre anhöriga kan delvis likna det som kommunen redan har för anhöriga till äldre; enskilda samtal, anhöriggrupper, samtalsgrupper, fri avlösning, föreläsningar, utbildning, kontakt med föreningar, café och hembesök, men det måste till exempel finnas tillgängligt på kvällstid för yrkesverksamma anhöriga. 2.4 Regeringens ekonomiska för att genomföra den ändrade bestämmelsen i Socialtjänstlagen I promemorian Ds 2008:18 diskuteras de ekonomiska konsekvenser lagändringen kan få. Socialdepartementet bedömer där att ändringen inte medför några ökade kostnader eftersom 5

7 Södertälje kommun, Anhörig i Södertälje kommun kartläggning av befintligt kommunen redan idag har skyldighet att erbjuda olika insatser enligt 4 kap 1 i SoL (Socialdepartementet 2008). Slutsatsen är att de insatser som anhöriga ofta önskar för egen del är betydligt mindre kostsamma än kostnaderna för det bistånd som den närstående annars skulle ha behövt, till exempel särskilt boende. Medlen som kommunen får ska användas för att genomföra den nya bestämmelsen. Kommunen bestämmer själv hur medlen ska användas. Under 2009 har nästan 150 miljoner avsatts för detta ändamål. För år 2010 finns det sammanlagt 300 miljoner. Detta innebär för Södertälje kommun kr för 2009 och ungefär det dubbla för Från och med år 2011 avser regeringen att överföra 300 miljoner till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner anslag 1:1 Kommunalekonomisk utjämning. Överföringarna kommer att göras under förutsättning av att riksdagen anvisar nödvändiga medel för respektive år. Socialstyrelsen kommer att följa upp kommunerna varje år för att se hur arbetet för att genomföra den nya bestämmelsen fortlöper kommer det att ske genom en enkätundersökning. De pengar som Södertälje kommun har fått för 2009 har ännu inte tagits i bruk. 3. Anhörig 3.1 Hur ser anhöriget ut i Sverige? De nationella satsningarna under senare år har stimulerat utvecklingen av anhöriget. År 2008 bedrev 95 procent av alla kommuner utveckling av anhöriget med av stimulansmedel. Enligt Socialstyrelsen har 54 procent av landets kommuner ett anhörig som enbart riktar sig till äldre make/maka. 16 procent har ett anhörig som även vänder sig till äldres barn, och/eller anhöriga till äldre i särskilt boende, 22 procent har - utöver till anhöriga till äldre - även till anhöriga till personer under 65 år, 8 procent uppger att de vänder sig till alla anhöriga med behov av. Den mest utbredda formen av anhörig är avlösning, något som finns i så gott som samtliga kommuner (Kommunernas anhörig, slutapport 2009). I övrigt så är det mycket vanligt att kommunen erbjuder enskilda samtal, anhöriggrupper och utbildning av anhöriga. Under 2008 hade 65 procent av kommunerna någon form av anhörigcentral eller träffpunkt. Den största ökningen under perioden har skett inom utbildning till anhöriga, må-bra -aktiviteter och anhörigcentral/träffpunkt. Resultatet från uppföljningen av stimulansmedlen visar också att bredden på insatserna ökar. Personalen får allt oftare utbildning om bemötande av anhöriga, deras situation och behov av. Samverkan med frivilliga och ideella krafter och primärvården ökar också och det är något vanligare att kommunerna samarbetar med invandrarföreningar. Fler kommuner än tidigare har översatt skriftligt informationsmaterial om anhörig till fler språk än svenska. Nästan hälften av landets kommuner har riktlinjer för anhörig. 3.2 Vilket vill anhöriga ha? Många anhöriga lever idag under fysiskt, psykiskt och socialt påfrestande förhållanden. Det man vet är att den anhörige efterfrågar information, och utbildning. Med menas någon att tala med, avlösning och praktisk hjälp (Nationellt kompetenscentrum 2010). 6

8 Södertälje kommun, Anhörig i Södertälje kommun kartläggning av befintligt Människor som hjälper och jer en närstående vill få lära sig praktisk omvårdnad och omsorg i det dagliga livet, kunskap om den närståendes sjukdom, omvårdnadsproblem och behandling. De vill också få veta vad det finns för hjälp och att få. Det kan vara socialt, ekonomiskt bistånd, tekniska hjälpmedel, bostadsanpassning och hur man söker det. Anhöriga behöver också avlösning, praktisk hjälp med omvårdnaden, anpassningen av hemmiljön utifrån individuella behov och någon förstående person att tala med (Nationellt kompetenscentrum 2010). 3.3 Vilket anhörig är mest effektivt? Det finns idag ingen evidens som säger vilka former av anhörig som är effektivast. Det finns däremot en del praxiskunskap. Det finns mycket som tyder på att direkt till den anhöriga har en positiv effekt för att reducera anhörigas ansträngningar (Nationellt kompetenscentrum 2010:1) Studier som är gjorda visar att avlösning i olika former är viktigt för dem som kontinuerligt ger omfattande och hjälp till sina anhöriga. Det är den mest efterfrågade typ av som önskas av den här gruppen anhöriga. Det framhålls i såväl forsknings- som policylitteratur och litteratur från frivilligorganisationer (Nationellt kompetenscentrum 2010). 7

9 Södertälje kommun, Anhörig i Södertälje kommun kartläggning av befintligt 4. Kartläggning av anhörig i Södertälje kommun Södertälje kommun har olika former av till anhöriga. En del tjänster fungerar som indirekt till den anhöriga genom att de vänder sig till den närstående. Exempel på dessa indirekta är hemtjänst, dagverksamhet och korttidsboende. I den här kartläggningen beskrivs det direkta som erbjuds till anhöriga inom kommunen. Särskilt fokus har varit på det direkta som Socialstyrelsen efterfrågar och som de kommer att följa upp under året. Det handlar om enskilda samtal/samtal, anhörigcirkel/anhöriggrupp, utbildning av anhöriga, rekreation/ må-bra -aktiviteter/semestervistelse och annat. Kartläggningen är genomförd i form av en granskning av webbinformation om anhörig och genom samtal med chefer och handläggare inom Social- och omsorgskontoret och medarbetare på Äldreomsorgskontorets Anhörigcenter samt med representanter för frivilliga anhörigföreningar. Samtalet baserade sig på frågorna: Vilket anhörig erbjuder ni idag? Hur ser samverkan med anhörigcenter, landsting, kommun och frivilliga organisationer ut? Vilka behov av anhörig ser ni finns i den målgrupp ni arbetar med? Kartläggningen presenteras utifrån de olika målgrupper som den nya bestämmelsen omfattar: Anhöriga till äldre, anhöriga till personer med insats enligt LSS eller andra personer med fysisk funktionsnedsättning, anhöriga till personer med psykisk funktionsnedsättning, anhöriga till personer med missbruk och anhöriga till långvarigt sjuka under 65 år. Nedan beskrivs det som i dag ges genom kommunen, landstinget samt frivilliga organisationer. 4.1 Stöd till anhöriga till äldre Kommunen Kommunen har sedan den 1 januari 2009 ett Anhörigcenter. Anhörigcenter har fem heltidstjänster. Det finns en anhörigstrateg och en kurator som ansvarar för anhöriget i form av enskilda samtal och anhöriggrupper, handledning och anhörigombudsutbildning. En frivilligsamordnare ansvarar för 10 mötesplatser och jer de frivilliga som bedriver verksamheten. Det finns också en demenssjuksköterska och en demensvårdsutvecklare (demensteamet) som jer personer (i alla åldrar) med demenssjukdom och deras anhöriga, samt handleder och utbildar personal. Anhörigcenter vänder sig till anhöriga som har närstående som det jer på olika sätt. Anhörigcenter erbjuder enskilda samtal, anhöriggrupper, föreläsningar, utbildning, kontakt med föreningar och hembesök. En del av verksamheten är utbildning och handledning av personal inom äldreomsorgen. Bland annat har fyra anhörigombudsutbildningar genomförts för gruppchefer inom hemtjänsten med syfte att integrera anhöriget i äldreomsorgens verksamheter. Personalen på Artursbergs korttidsboende har även fått handledning regelbundet under hösten Den fria avlösningen administreras sedan årsskiftet av biståndshandläggarna. Informationsbroschyr finns och information om Anhörigcenter finns på kommunens hemsida. Information sprids även vid till exempel trygghetsdagar och anhörigdagar och andra evenemang. 8

10 Södertälje kommun, Anhörig i Södertälje kommun kartläggning av befintligt Anhörigcenter har flera nätverk inom landstinget och andra kommuner. Anhörigcenter genomför informationsinsatser med demens- och strokeföreningen och har etablerat ett samarbete med Anemonen, en paraplyorganisation för patient- och anhörigföreningar i Södertälje. Kontakt är etablerad med PRO, Svenska Demensrådet och svenskt Demenscentrum. Personalen har täta kontakter med diakoner inom Svenska kyrkan och arbetar även för att nå andra samfund. För ytterligare information om Anhörigcenters verksamhet hänvisas till rapporten Anhörigcenters första år uppföljning (Dnr ÄON 10/61). Landstinget Inom landstinget finns förutom läkare och sjuksköterskor även kuratorer, demenssjuksköterskor och arbetsterapeuter som alla har ett ansvar för det förebyggande arbetet. Frivilliga organisationer Det finns flera frivilliga föreningar som vänder sig till äldre personer som drabbats av till exempel stroke, demens eller andra sjukdomar. Detta är intresseföreningar som arbetar med till den enskilda och mer generellt arbete för att personer med dessa sjukdomar ska få bra livskvalitet. Strokeföreningen i Södertälje har aktiviteter som är öppna både för drabbade och anhöriga. 4.2 Stöd till anhöriga till personer under 65 med insats enligt LSS eller med fysisk funktionsnedsättning Kommunen I dag finns möjlighet för biståndsbeslutat till den närstående i form av anhöriganställningar, avlösarservice, korttidsvistelse (i familj, hemma eller kollo/läger), ledsagning och växelvård. Detta är indirekta insatser till den närstående men som också kan innebära element av avlastning och till anhöriga. För personer med insats enligt LSS ansvarar landstinget för insatsen råd och. Landstingets olika verksamheter erbjuder också olika former av råd och för den som är förälder, syskon eller närstående till en person med funktionsnedsättning. Kommunen har inget direkt anhörig utan biståndsbeslut för anhöriga till den här målgruppen. Bedömningen från myndigheten är att behovet av anhörig för den grupp man har ett ansvar för behöver en djupare analys. Något som har efterfrågats av anhöriga i viss mån är samtals och anhöriggrupper. Kommunen står för mycket av de insatser funktionshindrade får och har därför en mycket stor kontaktyta. Mottagningsenheten är den grupp som möter brukare och anhöriga i första hand. Här skulle det kunna finnas möjlighet att utveckla metoder och aktiviteter för att erbjuda anhörig. Ett projekt med utbildningsinsatser inom metoden active parenting genomförs just nu inom en del av utförarverksamheten. Projektet genomförs med medel från regeringens satsning Förstärkt till anhöriga som hjälper och vårdar närstående". Totalt kommer sex personal att utbildas i active parenting. Även föräldragrupper är sedan inplanerade där föräldrar till funktionshindrade barn lär sig metoden. Utbildningarna kommer att hållas i ett samarrangemang mellan verksamheten för personer med funktionsnedsättning och barn- och ungdomsenheten i kommunen. Målet är att föräldrautbildningarna ska implementeras i den ordinarie verksamheten. 9

11 Södertälje kommun, Anhörig i Södertälje kommun kartläggning av befintligt Det finns ingen samverkan idag mellan Myndigheten för funktionsnedsättning och Anhörigcenter. Nätverk finns med habiliteringen inom Landstinget och samarbete finns inom mottagningen för unga. Samverkan med frivilliga organisationer som erbjuder med anhörig är inte utvecklad. Informationsmaterial, både tryckt material och webbinformation, om direkt anhörig saknas. Landstinget. Det finns flera verksamheter inom Stockholms läns landsting som riktar sig till anhöriga till personer med funktionsnedsättning. Som exempel kan nämnas Aspergercenter som ger och utbildning till föräldrar och anhöriga som har barn eller ungdomar upp till 18 år med Aspergers syndrom eller högfungerande autism. Dövblindteamet ger till personer i alla åldrar som är dövblinda samt deras anhöriga. Autismforum är ett kunskapscenter om autism och Aspergers syndrom med webbplats, bibliotek och utbud av föreläsningar. Föräldrautbildningen håller föreläsningar, temadagar och kurser kring olika funktionsnedsättningar för föräldrar, syskon samt mor- och farföräldrar. Det finns också ett habiliteringscenter i Södertälje som ger råd, och behandling till personer med funktionsnedsättning. Anhöriga kan få psykosocialt och några gånger per termin har man föräldrautbildning. Frivilliga organisationer. Det finns flera handikappföreningar som vänder sig till personer med olika former av funktionsnedsättning. Detta är intresseföreningar som arbetar med till den enskilda och mer generellt arbete för att personer med funktionshinder ska få bra livskvalitet. Många är anslutna till HSO (handikappföreningarnas samarbetsorgan). ILG, Individuellt liv i gemenskap, är en ideell förening med syfte att främja de läkepedagogiska och socialterapeutiska verksamheterna samt ja de som vårdas och deras anhöriga. Föreningen bildades våren 1993 samtidigt som Riksdagen beslutade om Lagen för och service åt vissa funktionshindrade (LSS). Föreningen har en anhörig/föräldratelefon som är öppen kvällstid. 4.3 Stöd till anhöriga till övriga personer med psykisk funktionsnedsättning Kommunen och landstinget Södertälje kommun har byggt upp en egen modell för samarbete mellan socialtjänsten och den psykiatriska öppenvården som kallas Södertäljemodellen. Grundtanken med Södertäljemodellen är att den som söker hjälp inte ska behöva bollas mellan olika myndigheter utan kunna få kontinuitet i kontakterna och långsiktigt. Stödet är individuellt utformat och syftar till att klienterna ska klara sin dagliga livsföring och/eller delta i meningsfull sysselsättning som är anpassad efter den egna funktionsförmågan. Stöd till anhöriga ges på olika sätt. Allmänpsykiatriska rehabiliteringsenheten har mycket individuella kontakter med anhöriga och klienter uppmanas att ta med anhöriga till sina möten. 10

12 Södertälje kommun, Anhörig i Södertälje kommun kartläggning av befintligt Anhöriga bjuds ibland in att delta vid behovsskattning enligt den så kallade CAN-skalan (Camberwell Assessement of Need), där även anhörigas syn på den anhöriges behov efterfrågas. När de olika rehabiliteringsenheterna (gårdarna) genomför nätverksmöten bjuds även anhöriga in. Gårdarna har också beredskap och kunskap att ordna anhöriggrupper eller samtals när behov finns. Landstinget erbjuder tre samtal för anhöriga som behöver för sin egen del. Allmänpsykiatriska rehabiliteringsenheten planerar en anhörigutbildning inom området ångest där patient och anhörig går tillsammans. Södertälje kommun erbjuder psykiskt funktionshindrade personligt ombud. Dessa kan även vara ett indirekt för anhöriga. Barn och ungdomar som är anhöriga försöker man primärt hjälpa genom den vård som erbjuds den som drabbas av psykisk ohälsa. Barn och ungdomar erbjuds även pedagogiska insatser och familjeinterventioner. Samarbete finns med FriZon. FriZon är en kommunal verksamhet som bland annat har gruppverksamhet för barn till psykiskt sjuka föräldrar (Ventilen). I grupperna får barnen lära sig mer om psykisk sjukdom och stärks i sin rätt att må bra fast andra mår dåligt. FriZon har tystnadsplikt och anonymitet utlovas. Kommunen har inget informationsmaterial att dela ut till anhöriga som önskar mer kunskap om vilket anhörig som finns. Det finns inte heller någon kontinuerlig öppen mottagning eller anhöriggrupper/träffar i kommunal regi där vuxna anhöriga kan få ett direkt. Bedömningen från verksamheten själv är att det finns ett visst behov för ytterligare anhörig, men att det behövs en analys av målgruppens behov bland annat på grund av att de anhöriga själva inte uttrycker önskemål eller krav. En annan erfarenhet är att det i vissa fall kan upplevas problematiskt att anhöriga samtalar inom samma verksamhet som brukaren får behandling. Många gånger är kontakten dålig mellan anhöriga och närstående för den grupp av människor som verksamheten vänder sig till. Även många destruktiva relationer finns där involvering av anhörig inte gynnar behandlingen. Detta talar för att det kan behövas ett anhörig som fungerar separat från verksamheten för att råd och vägledning ska kunna erbjudas på neutral plats och från någon som inte deltar i behandlingen. En anhörigkonsulent eller motsvarande för den här målgruppen bör ha kunskap om olika psykiatriska diagnoser eftersom anhöriga ofta vill diskutera och få information om sjukdomen. Frivilliga organisationer Gnistan är en intresseförening för schizofreni och andra psykiska sjukdomar. Föreningen är en lokalförening till Schizofreniförbundet och finns i Södertälje. Föreningen har idag 43 medlemmar som i huvudsak består av föräldrar eller syskon till den sjuka. Man erbjuder samtal till medlemmar och andra som hör av sig och har regelbundna medlemsmöten där man umgås och pratar. Föreläsare bjuds även in med jämna mellanrum. Föreningen anordnar också temadagar och utflykter i mån av tid och intresse. Samverkan med kommunen har varit ganska bra men har den senaste tiden avtagit. Föreningen upplever att intresset för att samverka har avtagit den senaste tiden. Gnistan har haft god kontakt med gårdarna och andra enheter men nu kvarstår bara kontakt med Sydgården. Föreningen deltar i en referensgrupp med kommunen och landstinget två gånger per år där detta har tagits upp. 11

13 Södertälje kommun, Anhörig i Södertälje kommun kartläggning av befintligt Enligt Gnistan behöver anhöriga till den här målgruppen avlastning, må-bra -aktiviteter, samtal och andra anhöriga att bara vara/prata med. Även kunskap och utbildning efterfrågas. Ett dilemma för den anhöriga är att de i vissa fall är väldigt svårt att komma hemifrån. Efter att brukaren har fyllt 65 så kan man inte nyttja gårdarna på samma sätt och det kan upplevas problematiskt av de anhöriga. En annan erfarenhet som föreningen har är att det som erbjuds bör vara lokalt för att medlemmarna ska vilja/kunna delta. Många avstår från aktiviteter i Stockholm på grund av avståndet kopplat till egen hälsa och ork. Gnistan har viss kontakt med anhörigcenter idag och ingår i en referensgrupp med kommunen. Gnistan samarbetar med andra brukar- och anhörigföreningar t.ex. Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH - Södertälje lokalavdelning), som är en kamratförening där medlemmarna arbetar för att ja och hjälpa varandra. Gnistan samverkar också med OCD-föreningen Ananke i Stockholm, en förening för personer med tvångssyndrom och deras anhöriga och Föreningen balans, för personer som upplevt depression, mani eller växlande perioder - och för deras anhöriga, närmaste lokalförening finns i Stockholm. Attention ( Södertälje - Nykvarn) är en förening för personer med neuropsykiatriska funktionshinder och deras anhöriga. Under hösten 2010 kommer man att starta upp anhöriggrupper. Barn- och tonåringsgrupper finns i Stockholm i regi av Källan, en verksamhet inom Schizofreniförbundet. Här kan barn och tonåringar delta i grupper som löper över gånger. 4.4 Stöd till anhöriga till personer med missbruk Kommunen På öppenvårdsteamet jobbar alkohol- och drogterapeuter och behandlingsassistenter. Den som är vuxen anhörig kan gå i en så kallad anhöriggrupp och/eller få enskilda samtal. Målet är att den anhöriga ska få ökad kunskap om sig själv, sin familj och dess beteenden. Anhörigmötena är en gång i veckan, 1,5 tim. Det sker ingen registrering av dem som deltar men verksamheten dokumenterar antal besökare och var de fått information om mötena. I snitt kommer det fem personer per vecka. Många har fått information från hemsidan eller från kommunens uppsökare. Grupperna startade Mötena följer tolvstegsmetodens anhörigprogram om medberoende; att anhöriga mår dåligt och glömmer sig själva i sina ansträngningar att skydda, anpassa sig till, kontrollera eller ta ansvar för sin närstående. Bedömningen från anhörigverksamheten är att målgruppen bär på skam och skuldkänslor och det är en hög tröskel för att man ska ta kontakt. Uppsökande verksamhet har man dåliga erfarenheter av. Det är mycket svårt att nå målgruppen. Det finns ett informationsblad om anhöriggrupperna och information på kommunens hemsida. Anhörigverksamheten har ingen samverkan med Anhörigcenter i dagsläget däremot så samverkar man med uppsökarna och resten av öppenvårdsteamet. Man har även kontakt med Beroendecentrum i Stockholm (landstinget). Man har också visst samarbete med FriZon eftersom man själv inte har grupper för ungdomar vars föräldrar har missbruksproblem. 12

14 Södertälje kommun, Anhörig i Södertälje kommun kartläggning av befintligt FriZon har gruppverksamheter för barn till missbrukare (Ljuspunkten). Verksamheten vänder sig till barn/ungdomar som upplevt missbruk i sin familj. Kunskap ges om hur missbruket påverkar alla i en familj och möjlighet ges till att prata med andra i samma situation om det som är svårt. Landstinget Beroendecentrum i Stockholm erbjuder till anhöriga till personer med beroendeproblem i form av anhörigskolan. Anhörigskolans målsättning är att förmedla kunskap om hur alkohol och droger påverkar människor medicinskt, psykologiskt och socialt. Kursen ger redskap för hur anhöriga kan förbättra sin egen situation och samtidigt hjälpa sin närstående på bästa sätt. Anhörigskolan finns för dem som har en alkohol- och/eller läkemedelsberoende anhörig eller annan närstående. Personer över 20 år, bosatta i Stockholmsområdet, är välkomna att delta. Utbildningen i Anhörigskolan sker i grupp om ca deltagare. Kursen anordnas flera gånger per termin. En kurs omfattar ca 18 timmar och pågår under en lördag och fyra vardagkvällar. Det krävs ingen remiss för att delta. I vissa fall kan även enskilda samtal erbjudas. Målgruppen är föräldrar, maka/make, vuxet barn, syskon, sambo eller nära vän. Frivilliga organisationer Föräldraföreningen mot narkotika (FMN) är en ideell förening som funnits sen Föreningen arbetar med att hjälpa anhöriga till drogberoende. Föreningen finns i Stockholm. Anhöriga mot droger (AMD) har funnits i Södertälje tills alldeles nyligen men har idag ingen verksamhet, bara en kontaktperson. Erfarenheten i föreningen är att det finns ett stort behov av till föräldrar till barn som missbrukar narkotika, många är rådvilla och vet inte vart man ska vända sig. För många är det otänkbart att vända sig till Socialtjänsten. Erfarenheter som föreningen haft med anhöriga med annan etnisk bakgrund visar också att det är mycket skuld och skam förknippat med missbruket. För många av dessa är inte kommunen en naturlig instans att vända sig till med sådana problem. Al-Anon finns i Södertälje. Al-Anon är en gemenskap av anhöriga och vänner till alkoholister, som delar sina erfarenheter sin styrka och sitt hopp med varandra för att lösa sina gemensamma problem. Föreningen har möten en gång i veckan och arbetar efter 12-stegsmetoden. ACoA finns i Stockholm, det är en förening för vuxna barn till alkoholister och från andra dysfunktionella familjer. Föreningen erbjuder öppna träffar men också kvinnogrupper respektive mansgrupper. 4.5 Stöd till anhöriga till annan långvarigt sjuk under 65 år Kommunen Gruppen långvarigt sjuka handlar om personer som är kroniskt sjuka. Med kronisk sjukdom brukar man avse en långvarig, ej botbar sjukdom som till exempel Alzheimers, diabetes, reumatism, Parkinson, HIV, astma och allergier. Direkt till anhöriga som Socialstyrelsen föreslår i form av enskilda samtal, anhöriggrupper och må-bra -aktiviteter finns inte idag förutom det som Anhörigcenter erbjuder till alla åldrar när det gäller demensproblematik. Gula Paviljongen är en dagverksamhet för dementa 13

15 Södertälje kommun, Anhörig i Södertälje kommun kartläggning av befintligt under 65 år. Personalen har kontinuerlig kontakt med anhöriga på telefon, mejl eller besök där man ger samtals och vägledning. Landstinget. Landstinget har ingen uttalad skyldighet att ja anhöriga men har i uppdrag att svara för förebyggande hälso- och sjukvård enligt 2c i hälso- och sjukvårdslagen. Primärvården ger utifrån det uppdraget. Frivilliga organisationer. Många av de ideella handikapp- och patientföreningarna vänder sig också till anhöriga. I Södertälje organiserar HSO många av dessa föreningar som har aktiviteter i Allaktivitetshuset i Saltskog. Demensförbundet har anhöriggrupper i Stockholm. 14

16 Södertälje kommun, Anhörig i Södertälje kommun kartläggning av befintligt 5. Slutsatser Kommunen ska enligt den nya bestämmelsen i Socialtjänstlagen erbjuda till anhöriga som vårdar eller jer någon som är långvarigt sjuk, äldre eller har funktionshinder. Kartläggningen som redovisas ovan visar att det finns ett brett direkt anhörig för målgruppen äldre men att et för de andra målgrupperna delvis kan behöva utvecklas. Socialstyrelsen rekommenderar att kommunen särskilt arbetar med vissa områden. För det första behöver förhållningssättet och bemötandet av anhöriga inom socialtjänsten utvecklas. Vidare påpekar Socialstyrelsen att kommunen måste ha en mer aktiv roll än tidigare när det gäller till personer som vårdar eller jer närstående eftersom et måste erbjudas tidigare. Man framhåller vikten av att informera allmänheten och målgrupperna om socialnämndens skyldighet enligt den nya bestämmelsen. Kommunerna bör göra särskilda ansträngningar för att nå anhöriga till personer som är långvarigt sjuka eller personer under 65 år som har funktionsnedsättningar. Kommunerna bör även särskilt uppmärksamma anhöriga till personer med en annan etnisk bakgrund, förvärvsarbetande barn till äldre och anhöriga till personer som bor i särskilt boende. Utifrån Socialstyrelsens rekommendationer och den genomförda kartläggningen av anhöriget i kommunen kan följande slutsatser dras: 5.1 Strategi bör tas fram Anhörig ges inom kommunens olika verksamheter i olika omfattning beroende på målgrupp. Det finns i dag varken strategi eller policy för hur arbetet ska ske eller riktlinjer för hur verksamheterna bör arbeta gentemot olika målgrupper eller samarbetspartners som frivilliga organisationer och landstinget. Socialstyrelsen råder kommunerna att tydliggöra ansvaret för anhörigfrågorna och ta reda på vilka funktioner på olika nivåer som behövs. Övergripande mål och inriktning för anhörigfrågorna ska ingå i kommunens styrdokument. Strategi och planer för att utveckla anhöriget ska inarbetas i nämndernas verksamhetsplaner och arbetsplaner på resultatområdes- och enhetsnivå 5.2 En informationsstrategi behövs Det största hindret för anhöriget anses idag vara bristen på information ut till de anhöriga (Sjögren, 2007). Den aktiva roll som kommunen ska ha kräver god kommunikation med dem som det berör, en informationsstrategi måste därför utvecklas. Information till allmänheten saknas i stor utsträckning med undantag för målgruppen äldre. Informationen till allmänheten och målgrupperna om socialnämndens skyldighet enligt den nya bestämmelsen bör utvecklas. Även information inom kommunen om den nya bestämmelsen och vad det innebär behöver utvecklas. Extern information till allmänheten behöver tas fram på fler språk än svenska. Både tryckt information och webbinformation måste tas fram och även andra sätt att nå ut med information bör diskuteras. 15

17 Södertälje kommun, Anhörig i Södertälje kommun kartläggning av befintligt 5.3 Anhöriget inom de nya målgrupperna måste analyseras Utvecklingsarbetet inom respektive verksamhet, särskilt inom funktionshindersområdet, psykiatrin, långvarigt sjuka och missbruk, bör inledas med en fördjupad analys av målgruppernas behov och önskemål. Med utgångspunkt i analysen bör det tas fram ett förslag till vilket direkt anhörig som bör erbjudas inom respektive verksamhet om det man har idag inte är tillräckligt. Kartläggningen pekar på behov av utveckling av metoder för att nå anhöriga till personer som är långvarigt sjuka eller personer under 65 år som har funktionsnedsättningar. Anhöriggrupper, samtals och övrigt saknas främst inom psykiatrin och inom funktionshinder för de som inte har insats enligt LSS. I ett första steg kan det handla om att erbjuda för att minska belastningen t.ex. någon att tala med om sin situation för att komma fram till ett individuellt anpassat. Stödet kan vara avlösning, rekreation, hälsofrämjande insats, anhörigcirkel. För anhöriga som vill stå för omfattande insatser krävs bra verktyg. Då handlar det om lyftteknik och hjälpmedel men även att ta del av erfarenheter från andra i samma situation (självhjälpsgrupp.) Lokalt efterfrågas då många i målgrupperna har svårt för att ta sig till aktiviteter på annan ort. Med den befolkningssammansättning som Södertälje kommun har blir arbetet i förhållande till personer med annan etnisk bakgrund särskilt viktigt. Det är också viktigt att nå ut med till förvärvsarbetande anhöriga, till exempel genom att erbjuda på kvällstid. 5.4 Organiseringen av anhöriget måste utredas Arbetet med utveckling av anhöriget i kommunen bör i huvudsak ske inom respektive verksamhet för att säkra att et utvecklas där kunskapen om anhörigas behov finns. Vissa aktiviteter är lämpliga att koordinera mellan nämnderna. Det kan till exempel handla om informationsinsatser eller till frivilliga organisationer. De frivilliga kan inte ersätta kommunens roll, utan fyller en viktig funktion genom att inte vara en myndighetsutövare och genom att kunna vara en länk mellan enskilda individer och myndigheter. En av de frågor som måste diskuteras gemensamt är hur kommunen bör organisera et för att skapa synergier, bland annat genom att hitta gemensamma lösningar på gemensamma behov. Till detta hör att ta ställning till Anhörigcenters roll och funktion gentemot de olika målgrupperna och det övriga anhörig som erbjuds inom andra delar av kommunen. I dialog med landstinget måste det drivas ett fortsatt utvecklingsarbete, bland annat för att ta fram riktlinjer och rutiner för hur samarbetet ska organiseras för att nå anhöriga i ett tidigt skede. 5.5 System för uppföljning och utvärdering bör etableras Dokumentation, uppföljning och utvärdering av verksamheten är viktiga frågor att hantera. Eftersom man enligt Socialtjänstlagen inte har lov att dokumentera dem som använder sig av, det är enbart insatser med biståndsbeslut som ska dokumenteras, betyder det att uppföljning och utvärdering kan bli svårare. För många anhöriga är det viktigt med tystnadsplikt och anonymitet, men det gör också att det blir svårt att följa upp det anhörig som ges. 16

18 Södertälje kommun, Anhörig i Södertälje kommun kartläggning av befintligt All verksamhet bör dock följas upp och resultaten analyseras i enlighet med kommunens planeringshjul. Ett första steg kan vara att följa upp verksamheten med volymstatistik och vilken typ av som efterfrågas. Vidare bör verksamheten utvärderas utifrån hur väl den uppfyller lagstiftningens krav och de uppsatta målen, hur behovet av och insatser tillgodoses, verksamhetens kvalitet och kostnader. Uppföljning av anhörigas upplevelse av det som erbjudits bör också följas upp. 5.6 Frågan om ansökningar om behovsprövad insats bör ses över I informationen från Socialstyrelsen om den nya lagstiftningen betonas att en ansökan om direkt anhörig måste handläggas på samma sätt som vilken ansökan om bistånd som helst. Hittills finns liten erfarenhet av behovsprövat till anhöriga. Exempel på insatser som kan ges som bistånd är praktisk hjälp i hemmet, enskilda samtal, medverkan i gruppverksamhet eller rekreationsvistelse. Tydlig information om denna möjlighet saknas idag i verksamheterna och till allmänheten. Informationsarbetet kan med fördel struktureras och samordnas. Det kan även bli aktuellt att ta fram riktlinjer och ansökningshandlingar. Även verksamhetssystemet kan komma att behöva anpassas om det finns behov för det. 17

19 Södertälje kommun, Anhörig i Södertälje kommun kartläggning av befintligt Referenser Larsen T och Schmidtbauer P (209). Boken om anhörig. Fou i Väst GR. Länsstyrelsen i Stockholms Län (2009:05) Stöd till anhöriga, kartläggning av projekt startade med statliga stimulansbidrag i Stockholms län Nationellt kompetenscentrum (2010). Nationellt kompetenscentrum. Kunskapsöversikt (2010:1) Sjögren M. (2007). Närstående till äldre - deras behov och användande av. Socialstyrelsen och Linköpings universitet. Art.nr Socialdepartementet (2008). Stöd till anhöriga som vårdar och jer närstående. Ds 2008:18. Stockholm: Socialdepartementet. Socialstyrelsen (2009). Meddelandeblad november Stöd till anhöriga ställer krav på strategi. Socialstyrelsen (2009). Kommunernas anhörig slutrapport. Szebehely M (2005). Anhörigas betalda och obetalda äldreomsorgsinsatser. Forskarrapporter till Jämställdhetspolitiska utredningen. Stockholm: Statens offentliga utredningar. SOU 2005:66. 18