Stöd till anhörigvårdare

Transkript

1 Revisionsrapport Stöd till anhörigvårdare Surahammars kommun Kerstin Karlstedt Stina Björnram

2 Surahammars kommun Söd till anhörigvårdare

3 Innehållsförteckning 2.1. Revisionsfråga Metod och avgränsningar Kommunens anhörigstöd Styrdokument, strategier och verksamhetsplaner Kommentarer och revisionell bedömning Riktlinjer för handläggning så att behov uppmärksammas Kommentarer och revisionell bedömning Skatteväxlingen Kommentarer och revisionell bedömning Anhörigas uppfattning om stöd Kommentarer och revisionell bedömning... 8 Surahammars kommun

4 1. Sammanfattning och revisionell bedömning Revisorerna i Surahammars kommun har gett i uppdrag att granska det som kommunen ger till anhörigvårdare. Granskningen skall ge svar på följande revisionsfråga: Finns det en ändamålsenlig verksamhet som stöder anhörigvårdarna i enlighet med lagens intentioner? Vår samlade revisionella bedömning är att det finns det en ändamålsenlig verksamhet som stöder anhörigvårdarna i enlighet med lagens intentioner när det gäller stöd till anhöriga som vårdar en äldre person men att stödet till andra grupper behöver utvecklas. Våra bedömningar grundar sig på följande iakttagelser: Vår uppfattning är att anhörigstödet är väl utbyggt, flexibelt och tillgodoser flera olika behov, särskilt för den som vårdar en äldre person. Vår bedömning är dock att det saknas strategier, måldokument och verksamhetsplaner för att säkerställa lagstiftningens intention. Det saknas metoder för att följa upp huruvida verksamheten är ändamålsenlig och tillräcklig. Vår bedömning är att det saknas riktlinjer för handläggning gällande anhörigstöd. Det saknas därmed ett metodiskt sätt att säkerställa att anhörigas behov uppmärksammas i tillräcklig omfattning. Enligt vår bedömning finns det fler grupper, d.v.s. missbrukare, psykiskt sjuka och personer som har behov av LSS- insatser, som särskilt bör uppmärksammans så att alla, oberoende av funktionshinder, kan erhålla anhörigstöd utifrån behov. Vår bedömning är att medlen från skatteväxlingen har använts till att utveckla och bygga upp stödet till anhöriga. Då verksamheten de senaste åren haft en negativ budgetavvikelse rekommenderar vi att det genomförs en analys av budget och avvikelser i budgeten samt att det vidtas åtgärder för att uppnå en budget i balans. Vår bedömning är att anhöriga anser att stödet är adekvat. Surahammars kommun 1 av 9

5 2. Bakgrund Inom kommunens ansvarsområde ligger att ge stöd till anhöriga till personer som vårdar eller stödjer närstående. I Socialtjänstlagen anges att kommunen ska erbjuda stöd för att underlätta för dessa personer skärptes lagstiftningen från att tidigare enbart angivit att kommunen borde ge stödet. Den nya bestämmelsen om anhörigstöd innebär också att stödet måste anpassas även till anhöriga till personer under 65 år. I olika sammanhang har de anhörigas situation och behov av stöd uppmärksammats av myndigheterna. Staten har i olika omgångar gett bidrag till kommunerna för att arbeta med anhörigstödet. Den första satsningen kom redan 1999 och kallades Anhörig 300. I Regeringens direktiv för angav att de statliga stimulansmedlen i första hand skulle användas till att bygga upp strukturen för anhörigstöd, inte för tillfälliga projekt. Vidare skulle minst en femtedel av bidraget användas för nya eller fördjupade former för samverkan med frivilliga och ideella krafter. Under åren 2005 till 2008 satsade staten 340 miljoner kronor för att utveckla ett varaktigt stöd till anhöriga i kommunerna. Socialstyrelsen har haft regeringens uppdrag att följa upp satsningarna samt att utveckla metoder för att följa utvecklingen av anhörigstöd i kommunerna. I en överenskommelse mellan staten och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) från 2009 har kommunernas kompenserats med 300 miljoner kronor årligen. Fr o m 2011 har medlen överförts via det generella statsbidraget. Många anhörigvårdare sköter om sin maka/make/barn/föräldrar 24 timmar om dygnet 365 dagar om året. Nästan var fjärde person i Sverige som är över 55 år hjälper äldre, sjuka eller människor med funktionsnedsättning i eller utanför sitt eget hem. Det finns totalt personer som är någon form vårdar en anhörig 1. Det är viktigt att anhöriga i ett tidigt skede får individuellt anpassat stöd och information, samt att de anhöriga får möjlighet till återhämtning. I en lägesbeskrivning från Socialstyrelsen, från 2012, gällande stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående anges bl.a. att : Anhörigas behov av stöd uppmärksammas inte systematiskt i hela socialtjänsten. Det kan betyda att biståndshandläggarna inte utreder anhörigas behov av stöd och att de olika verksamheterna inte har rutiner för hur de ska uppmärksamma anhörigas situation och erbjuda stöd. Att endast var tredje anhörig kände till bestämmelserna. Men de som vårdar anser inte alltid att de behöver hjälp för egen del från kommunen. Det kan bero på att de inte känner till vad som kan erbjudas. Det som främst efterfrågas är hjälp från landstingets hälso- och sjukvård. 1 Pressmeddelande 26 februari 2009, Socialdepartementet Surahammars kommun 2 av 9

6 Socialstyrelsen konstaterade i sin lägesbeskrivning att lagstiftningen inte fått tillräckligt genomslag och att ytterligare arbete krävs från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Kommunerna anses behöva utveckla sitt bemötande av anhöriga och ta fram rutiner för att i utredningar synliggöra anhörigas behov av stöd samt informera om det stöd som finns. Samarbetet mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården behöver också utvecklas för den anhöriges bästa Revisionsfråga Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Finns det en ändamålsenlig verksamhet som stöder anhörigvårdarna i enlighet med lagens intentioner? Revisionskriterier: Det finns strategier, måldokument eller verksamhetsplaner för att säkerställ lagstiftningens intention Det finns riktlinjer för handläggning så att de anhörigas behov uppmärksammas Medlen från skatteväxlingen 2009 har använts till att utveckla och bygga upp stödet till anhöriga De anhöriga upplever stödet som adekvat 2.2. Metod och avgränsningar Granskningen har genomförts genom intervjuer med verksamhetschef, biståndshandläggare, personal som arbetar med anhörigstöd, dokumentgranskning av styrdokument, verksamhetsbeskrivningar etc. Enkät har utsänts till urval av anhöriga som vårdar närstående. Granskningen har avgränsats till att omfatta socialnämndens område avseende äldreomsorg och psykiatri. Rapporten har stämts av med de intervjuade. Surahammars kommun 3 av 9

7 3. Resultat 3.1. Kommunens anhörigstöd I kommunen finns en anhörigkonsulent. Anhörigkonsulenten har haft denna anställning sedan 1999 men arbetade tidigare, i mindre omfattning, som anhörigstödjare. Sedan dess har hon och succesivt ökat tjänstgöringsgraden och sedan 2008 arbetar hon till 80 procent som anhörigkonsulent och 20 procent med uppsökande verksamhet. Det finns även en finsktalande anhörigkonsulent på 10 procent. I kommunen finns en broschyr som beskriver vilka olika stödinsatser som erbjuds i kommunen. Broschyren finns även på finska. Broschyren finns på vårdcentralen, i biblioteket, hos biståndshandläggarna och på alla kommunala inrättningar. Insatser som erbjuds utan biståndsbedömning Avgiftsfri avlastning i hemmet. Det innebär att utbildad vårdpersonal s.k. anhörigstödjare kan komma hem till den enskilde för att anhörig skall få tid för att göra annat. Anhöriga kan få högst 100 timmar avgiftsfri avlastning per år. Sådant stöd kan ges utan att biståndsbedömning genomförs. Dagverksamhet på Livlinan. Verksamheten är öppen för dem som genom anhörigkonsulenten söker avlastning för sin närstående. Närstående förutsätts delta varje vecka. Vid dagverksamheten finns olika aktiviteter som t.ex. tidningsläsning och samvaro. För närvarande får sex personer sådant stöd. Dagverksamheten finns tillgänglig en dag per vecka. Inget biståndsbeslut krävs och verksamheten är avgiftsfri. Dropp in. Varje onsdag mellan finns möjlighet för anhörigvårdare att få lämna sina anhöriga på Folkets Hus för att därigenom få en stunds avlastning. Man dricker kaffe, sjunger, ser på film, tar en promenad och kan besöka kafé eller andra platser. Två personal, s.k. anhörigstödjare, finns då på plats. Anhörigträffar arrangeras under samma tid som det finns dropp in. Vid anhörigträffarna möts anhöriga under trevlig samvaro, dricker kaffe och ger varandra tips och råd som kan vara till hjälp i vardagen. Ofta bjuds olika personer in för att berätta om olika ämnet som t.ex. trygghetslarm, avgifter, olika diagnoser etc. De teman som tas upp utgår ofta från anhörigas önskemål. Gubbträffar arrangeras var tredje vecka. Detta är en mötesplats för män. Diskussionsgrupp. Diskussionsgrupperna är strukturerade och tidsbestämda möten för närstående där samma personer träffas varje gång, varför samtalen blir mer intensiva och frågorna mer djupgående. Diskussionsgrupperna träffas, tillsammans med anhörigkonsulenten, cirka 7-8 gånger. Efterhand blir grupperna mer självgående och oftast väljer grupperna att fortsätta träffas själva. Vid granskningstillfället fanns tre olika diskussionsgrupper. Surahammars kommun 4 av 9

8 Enskilda samtal erbjuds till dem som så önskas. Enskilda samtal arrangeras på neutral mark så att anhörigvårdaren kan tala fritt, d.v.s. utan att den anhörige finns med. Avslappning arrangeras för närstående en gång per vecka. Biståndsbedömda insatser Korttidsboende/ växelvård. En korttidsplats kan beviljas t ex efter en sjukhusvistelse för rehabilitering, för att ge möjlighet att anpassa bostaden eller för att hemtjänst ska hinna komma igång. Korttidsboende kan också erbjudas som avlastning så att den anhörige ska ges möjlighet till återhämtning och vila. Växelvård är en annan form som innebär ett en person bor hemma i t ex 14 dagar och på ett boende i 14 dagar. Växelvård är en förhållandevis vanlig insats. Dagverksamhet. För personer med en demenssjukdom finns en dagverksamhet i anslutning till ett demensboendet Knuten. Där bedrivs verksamhet alla vardagar i veckan. På Källbogården finns dagvårdverksamhet, dagrehabilitering och korttidsplats och på Stora Källbo, Källbobacken och Solbacken finns platser för avlastning/växelvård. Avlastning i hemmet kan även ges som en biståndsbedömd insats Styrdokument, strategier och verksamhetsplaner I Socialnämnden visioner och mål från fanns som mål för äldre och funktionshindrade att: Alla som vårdar en anhörig skall nås av information om anhörigstöd Alla som vårdar en anhörig skall erbjudas lämplig avlastning I 2013 års budget och plan för finns inga mål för kommunens anhörigstöd. På Surahammars hemsida finns information om att kommunen erbjuder anhörigstöd till dem som vårdar personer med långvarigt sjukdom, funktionshinder och äldre. Där informeras om att stödet är individuellt anpassat, biståndsfritt och kostnadsfritt. På hemsidan informeras kommunmedborgarna även om att anhörigvårdarna har rätt till högst 100 timmars kostnadsfri avlastning per år. Enligt uppgifter från intervjuer finns ett politiskt beslut om att erbjuda kostnadsfri avlastning upp till denna nivå men vi har inte kunnat verifiera detta beslut i skriftlig dokumentation. Inom kommunen finns en styrgrupp för anhörigvården. I styrgruppen ingår representanter från anhöriga, socialnämndens ordförande, chef för skola och omsorg, anhörigkonsulent, representant från biståndsbedömare, områdeschef för individ och familjeomsorg och områdeschef från utförarsidan. Surahammars kommun 5 av 9

9 Det finns inga uppgifter om huruvida det sker någon uppföljning av om insatserna uppnår önskad effekt Kommentarer och revisionell bedömning Vår uppfattning är att anhörigstödet är väl utbyggt, flexibelt och tillgodoser flera olika behov, särskilt för den som vårdar en äldre person. Det talar för att det finns en vilja att ge stöd till den som så önskar. Vår bedömning är dock att det saknas strategier, måldokument och verksamhetsplaner för att säkerställa lagstiftningens intention. Det saknas också metoder för att följa upp huruvida verksamheten är ändamålsenlig och tillräcklig Riktlinjer för handläggning så att behov uppmärksammas Det finns tre biståndshandläggare i kommunen som hanterar ärenden inom äldre och handikappomsorg samt färdtjänst. I kommunen finns en beskrivning hur olika typer av ärenden skall hanteras, hur informationsöverföring skall ske och former för vårdplanering. I intervjuer med biståndshandläggarna uppges att anhöriga informeras om att anhörigstöd finns att tillgå. Informationen ges, utifrån en bedömning i varje enskilt fall, på det sätt som anses vara lämpligt. Biståndsbedömarnas uppfattning är att det vid biståndsbedömningar eller i samband med uppföljningar är rutin att informera om anhörigstödet samt att de då även delar ut den broschyr som finns. Biståndsbedömarna påpekar att det är viktigt att ge information när anhöriga är mottagliga för information. Att informera vid en vårdplanering uppges vara föga framgångsrikt eftersom anhöriga då oftast är uppfyllda av andra tankar och då inte ser att det finns behov av stöd för egen del. Vi har inte tagit del av några skriftliga riktlinjer eller rutiner för hur anhörigvårdarnas behov skall uppmärksammas eller hur anhörigvårdarna skall informeras om det stöd som finns. Anhörigkonsulenten finns lokalmässigt i Surahammars centrum. Lokalerna är lättillgängliga och synliga för innevånarna. Anhörigkonsulentens mesta tid åtgår till att ge stöd till anhörigvårdare som vårdar en närstående äldre. Anhörigkonsulentens uppfattning är att stödet till yngre personer och personer med psykiska funktionshinder inte uppmärksammas i tillräcklig grad och att inga särskilda grupper eller aktiviteter arrangeras för dessa personer. Enligt uppgifte från intervjuerna uppges att det under de senare åren tillkommit fler personer som skulle ha behov av stöd, t.ex. missbrukare, psykiskt sjuka och antalet personer som har behov av LSS- insatser har ökat. Surahammars kommun 6 av 9

10 Kommentarer och revisionell bedömning Vår bedömning är att det saknas riktlinjer för handläggning gällande anhörigstöd. Det saknas därmed ett metodiskt sätt att säkerställa att anhörigas behov uppmärksammas i tillräcklig omfattning. Enligt vår bedömning finns det fler grupper, d.v.s. missbrukare, psykiskt sjuka och personer som har behov av LSS- insatser, som särskilt bör uppmärksammans så att alla, oberoende av funktionshinder, kan erhålla anhörigstöd utifrån behov Skatteväxlingen I samband med att riksdagen i maj 2009 beslutade att ändra bestämmelserna i 5 kap. 10 socialtjänstlagen kom staten och SKL överens om att kommunerna skulle kompenserats med 300 mkr årligen. I tabellen nedan kan man se att intäkterna minskat avsevärt från och med Detta är en effekt av att de ovannämnda 300 mkr från och med 2011 ingår i kommunens generella stadsbidrag. Tabellens kolumn budgetavvikelse visar att från och med 2011 har utfallen varit betydligt högre än budgetarna. Det är verksamhetens utformning och omfattning som styr hur mycket av det generella stadsbidraget som ska gå till just anhörigvård. Surahammars kommun har inte öronmärkt några pengar från det generella stadsbidraget till anhörigvården. Detta innebär att det inte är möjligt att se hur mycket pengar de får in för just anhörigstödet eller hur mycket av dessa pengar som används till ändamålet. Verksamheten äskar pengar till nästkommande budget utifrån hur man vill bedriva anhörigstödverksamheten. I kostnaderna ingår bland annat lön till kommunens anställda, livsmedel samt hyror och resekostnader. Kostnaderna för 2011 är högre än de övriga åren, detta beror till störs del av att lönekostnaderna var cirka 200 tkr högre i jämförelse med övriga år och 2013 är kostnaderna lägre än övriga år, till stor del beroende på att lönekostnaderna har minskat. Nettobudget, totalt Intäkter Kostnader Totalt Budgetavvikelse kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Surahammars kommun 7 av 9

11 Kommentarer och revisionell bedömning Vår bedömning är att medlen från skatteväxlingen har använts till att utveckla och bygga upp stödet till anhöriga. Även om pengarna inte är öronmärkta är det möjligt att se att Surahammars kommun har använt och fortfarande använder de pengar som staten och SKL beslutat om för att utvecklat och byggt upp stödet till anhöriga. Då verksamheten de senaste åren haft en negativ budgetavvikelse rekommenderar vi att det genomförs en analys av budget och avvikelser i budgeten samt att det vidtas åtgärder för att uppnå en budget i balans. Det kan handla om att minska kostnaderna eller att öka intäkterna Anhörigas uppfattning om stöd Enkäter har skickats till 20 anhörigvårdare. Urvalet har skett av oss utifrån en förteckning över de som inom Surahammars kommun erhållit någon typ av anhörigstöd. Enkäten har skickats till hälften av dem, 20 stycken. Enkäten, med ett frankerat svarskuvert, skickades av oss till anhörigvårdarna. Enkäten kunde besvaras anonymt. Elva personer har återsänt enkäten men två har valt att inte besvara frågorna. Enkäten med svar redovisas i särskild bilaga. Anhörigvårdarna hade vårdat sina anhöriga under lång tid, i genomsnitt cirka 4 år, och som längst i 11 år. Anhörigvårdarna hade fått information om anhörigstödet från biståndshandläggaren, genom anhörigkonsulenten, genom PRO och i ett fall via informationen från vårdcentralen. De flesta hade också flera insatser. Med ett undantag ansåg alla att de hade tillräckligt med insatser. De flesta hade flera typer av insatser från kommunen. Alla som besvarat enkäten är nöjda med de insatser som kommunen erbjuder. En person har i sina kommentarera en önskan om att den anhörige skulle få mer att aktivera sig med. Påståendena som fanns i enkäten, har till övervägande delen besvarats med högsta poäng. Den fråga som har det lägsta värdet är jag får tillräckligt med tid för egna intressen och aktiviteter Kommentarer och revisionell bedömning Vår bedömning är att anhöriga anser att stödet är adekvat. Surahammars kommun 8 av 9

12 Kerstin Karlstedt Projektledare Thomas Lidgren Uppdragsledare Surahammars kommun 9 av 9