Samverkan socialnämnd och omvårdnadsnämnd Solna stad Mars 2016

Transkript

1 Riskbedömning Samverkan socialnämnd och omvårdnadsnämnd Solna stad Mars 2016

2 Ansvarsområden för nämnderna Socialnämnden Socialnämnden ansvarar för att utifrån individens behov erbjuda skydd och social service i form av råd, stöd eller behandling, så att den enskildes eller familjens egna resurser kan utvecklas och tillvaratas. Nämnden ansvarar också för att personer med psykiska funktionshinder får stöd och därmed ökade möjligheter att leva som andra i samhället. Nämnden har ansvar för myndighetsutövning och styrs i huvudsak av socialtjänstlagen (SoL). Omvårdnadsnämnden Omvårdnadsnämnden ansvarar för stadens äldreomsorg samt för omsorg om funktionshindrade. Ansvarsområdet omfattar myndighetsutövning och verksamheterna styrs i stor utsträckning av socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Bland de verksamheter som nämnden ansvarar för finns boende, omsorg och service i ordinärt boende, servicehus, daglig verksamhet, dagverksamhet, hälso- och sjukvård inom LSSområdet m.m. 2

3 Nämndernas mål Socialnämnden Socialnämnden ska tillhandahålla ett gott stöd så att solnaborna kan ta tillvara egna resurser med målet att motverka långvarigt behov av ekonomiskt bistånd. Socialnämnden ska utveckla arbetet med hållbara lösningar på hemmaplan för personer med missbruk och/eller psykisk funktionsnedsättning med individen i fokus. Socialnämnden ska säkerställa att barn och ungdomar inte far illa. Socialnämnden ska säkerställa en god omsorg för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Socialnämnden ska säkerställa att insatser ges utifrån individernas behov med fokus på ett helhetsperspektiv, i bred samverkan med andra nämnder, myndigheter och frivilliga krafter. Omvårdnadsnämnden Solnabor 65 år och äldre som har hemtjänst, boende på vård- och omsorgsboende och personer med funktionsnedsättning ska känna sig trygga, få ett gott bemötande och vara nöjda. Omvårdnadsnämnden ska fortsätta arbetet med boendealternativ på hemmaplan i Solna för personer med funktionsnedsättning. Av de med hemtjänst ska andelen som upplever ensamhet minska. Omvårdnadsnämnden ska säkerställa att insatser ges utifrån brukarnas behov med fokus på ett helhetsperspektiv, i bred samverkan med andra nämnder, landstinget och myndigheter. 3

4 Överenskommelse om samverkan I mål och budget 2013 fick nämnderna i uppdrag att utreda samarbetet mellan nämnderna. En samverkansöverenskommelse slöts i april 2014, och har följts upp under början av Bakgrunden till att uppdraget gavs var en erkänt dålig samverkan mellan nämnderna och förvaltningarna, och med exempel på individer som fallit mellan stolarna. Samverkan mellan nämnderna var vid denna tidpunkt en påtaglig riskfaktor ur ett medborgarperspektiv. Överenskommelsen ledde till att en rad förändringar genomförts i syfte att utveckla samverkan mellan nämnderna. En sådan förändring var inrättandet av en styrgrupp bestående av myndighetschefer från de olika förvaltningarna under ledning av socialchefen. Styrgruppen har fungerat som ett forum för erfarenhetsutbyte och för att lyfta och diskutera frågor rörande gränsdragningsproblematik, likarbetade problem och relevanta gemensamma insatser. I överenskommelsen pekades 15 utvecklingsområden ut. Sedan 2013 har 12 av dessa åtgärdats genom att rutiner och riktlinjer gemensamt tagits fram och förankrats av de båda nämnderna för hur samarbetet ska ske. Två områden återstår enligt den uppföljning som gjorts av överenskommelsen. Framtagande av mall för samordnad plan (för insatser från båda nämnderna), med tillhörande riktlinje Riktlinje om kontinuitet för personer över 65 år Ett antal nya utvecklingsområden har utkristalliserats där ett utvecklingsarbete behövs för att samverkan ska förbättras. Det gäller träningslägenheter, anhörigstöd och kontakter med socialhögskolan. Överenskommelsen föreslås i tjänsteskrivelsen till respektive nämnd permanentas. 4

5 Iakttagelser från intervjuer med förvaltningschefer Intervjuer med de båda nämndernas förvaltningschefer bekräftar den bild som ges i uppföljningen av överenskommelsen. Intervjuerna ger också vid handen att samverkan nämnderna emellan var svag innan överenskommelsen, men att man nu har ett utmärkt samverkansklimat, vilket stärkts av de formaliseringar av samverkan som skett genom fastställande av gemensamma rutiner och riktlinjer, inrättande av en gemensam styrgrupp samt gemensamma utbildningar. Riskbedömning Utifrån ovanstående gör vi bedömningen att risknivån är låg för att brister i samverkan i sig skulle leda till negativa konsekvenser, för brukare, organisation eller ekonomi. Vi rekommenderar därför att revisorerna inte genomför en fördjupad granskning av området samverkan mellan socialnämnden och omvårdnadsnämnden. Vårt motiv till detta är att det i hög grad finns en tydlighet i ansvarsfördelning och hantering av komplicerade ärenden genom de rutiner och riktlinjer som arbetats fram, samt en fungerande struktur för att fånga upp och hantera nya potentiella källor till brister i samverkan. Vår bedömning är att båda förvaltningarna är mycket nöjda med hur samverkan fungerar idag, och att man fortsatt kommer att förfina, utveckla och förändra struktur och arbetssätt för att minimera risker förknippade med bristande samverkan sinsemellan. Vi ser också att båda nämnderna har identiska mål från fullmäktige rörande samverkan, vilket ytterligare stärker bedömningen ovan. 5