Uppföljningsplan för socialnämnden år 2010

Transkript

1 1 (6) FÖRSLAG 17 februari 2010 Uppföljningsplan för socialnämnden år 2010 Denna uppföljningsplan anger struktur och innehåll för socialnämndens uppföljning år 2010, men det är också en struktur för nämndens långsiktiga uppföljning. A Jämförande, återkommande uppföljning Syfte: att belysa läge och utveckling av verksamhet och ekonomi, samt uppföljning ur ett brukarperspektiv Genomförs per programområde - årligen - innehåller jämförelse av utvecklingen i Järfälla och med andra (jämförbara) kommuner A1 Utveckling av verksamhet och ekonomi Varje år ska respektive program redovisa ett antal nyckeltal. Sedan 2008 gäller följande nyckeltal för äldreomsorgen: - Standardkostnad/invånare - nettokostnad/invånare - andel invånare i verksamheten 65 - < år Total kostnad/invånare - andel kostnader ordinärt boende % - andel kostnader särskilt boende % - andel kostnader lokaler % - andel kostnader öppen verksamhet % - andel invånare i ordinärt boende 65 - < år - andel invånare i särskilt boende 65 - < år Handikappomsorgens nyckeltal från och med 2008: - standardkostnad LSS/ invånare - nettokostnad LSS/ invånare - kostnader LSS och SoL, totalt/ invånare 0-64 år - varav kostnader exklusive ersättning från Försäkringskassan - därav LSS och LASS i procent - "Andel brukare 0-64 år i procent Individ- och familjeomsorgens nyckeltal från och med 2008: - Total kostnad/invånare - barn- och ungdomsvård - missbrukarvård - ekonomiskt bistånd - övrig vuxen vård - familjerätt - Unga - andelen unga 0-20 år med biståndsbeslutade insatser

2 2 (6) - Ekonomiskt bistånd Andel biståndstagare, exklusive flyktingar, i befolkningen - andelen personer 0-19 år i biståndstagande hushåll - andelen biståndsmottagare år - andelen biståndsmottagare 25 - < år - Vuxna med missbruk, antal per 1000 invånare år - antal heldygnsvård - öppna insatser - bistånd som avser boende - individuell behovsprövad insats Handikappomsorgens nyckeltal från och med 2008: - standardkostnad LSS/ invånare - nettokostnad LSS/ invånare - kostnader LSS och SoL, totalt/ invånare 0-64 år - varav kostnader exklusive ersättning från Försäkringskassan - därav LSS och LASS i procent - "Andel brukare 0-64 år i procent Redovisning: Redovisas som nyckeltal - verksamhetsberättelse/bokslut A 2 Brukarundersökning Syfte: att belysa brukarnas upplevelse av och inställning till kommunens service och hur denna levereras. Brukarundersökningar skall, enligt nämndens tidigare planering, genomföras - programvis - varje år - i samarbete med en eller flera andra kommuner (för att om möjligt ge jämförbarhet i resultat). Brukarundersökningar skall - vara totalundersökningar - ha fokus på dels tillgänglighet och bemötande i myndighetsfunktionen (samhällsuppdraget), dels brukarnas uppfattning om utförandet av insatser. Genomförandet förutsätts ske med stöd av konsult En brukarundersökning genomfördes sommaren 2007, med redovisning till socialnämnden i oktober En ny undersökning har genomförts i slutet av år 2008, till underlag för en redovisning i verksamhetsberättelse för år Ytterligare en undersökning genomfördes i slutet av året 2009, redovisning sker i verksamhetsberättelse för år B Uppföjning av mål Uppföljning av de mål (inriktningsmål/effektmål) som anges i kommunens budget sker årligen och skall redovisas till kommunfullmäktige i verksamhetsberättelse-/bokslut resp. år.

3 3 (6) Varje program har upprättat en plan för hur programmets respektive mål skall följas upp. Planerna bygger på att i först hand redovisas under följande rubriker - Inriktningsmål - Effektmål - Form för uppföljning (av resp. effektmål) Programmens planer Planer för uppföljning av mål i resp. program redovisas i följande bilagor Gemensamt B-G Äldreomsorg B-ÄO Handikappomsorg B-HO Individ- och familjeomsorg B-IFO Arbetsmarknadsåtgärder B-AM Redovisning Redovisningen sker för alla program dels i delårsrapport per augusti samt i verksamhetsberättelse för året. C Uppföljning av åtaganden Uppföljning av åtaganden sker för socialnämndens del endast genom befintlig särskild rapportering enligt E 1 nedan samt genom brukarundersökning enligt A 2. För nämndens del upprättas således ingen särskild uppföljningsplan för åtaganden. Om en uppföljning av kommunens åtaganden skall ske bör detta initieras och planeras av kommunstyrelsen. D Uppföljning av verksamhetens utförande Denna uppföljning avser beställarens uppföljning av om och hur resp. utförande fullföljt uppdrag/beställningar från socialnämnden/socialförvaltningen - enligt avtal efter upphandling etc. - enligt interna överenskommelse med egen regi - i kundvalssystemet. I varje avtal/överenskommelse förutsätts ingå leverans av vissa uppgifter, regelbundna träffar mellan beställare och utförare, etc. Denna hantering får anses ingå i ett programs ordinarie uppgifter. Planering av dessa uppgifter behöver därför inte ingå i en uppföljningsplan för socialnämnden. Varje program har gjort en enkel plan för frågor som skall följas upp aktuellt år (utifrån politiskt intresse, återkommande klagomål, etc.). Planerna innehåller i huvudsak - vilka frågeställningar som skall belysas (en tydlig fråga, inte bara ett område) - omfattning (hel verksamhet, del av verksamhet etc.) - tänkt metod för uppföljningen - när/hur uppföljningen skall redovisas till nämnd

4 4 (6) Anm. Planerad uppföljning som inte är tänkt redovisas till nämnd ingår inte i denna uppföljningsplan för nämnden. Programmens planer Planer för uppföljning av verksamhet i resp. program redovisas i följande bilagor Äldreomsorg D-ÄO Handikappomsorg D-HO Individ- och familjeomsorg D-IFO Medicinskt ansvarig sjuksköterska D-MAS E Särskild rapportering av klagomål och anmälningar samt om icke verkställda beslut och domar E 1 Klagomål, anmälningar etc. Särskild rapportering till socialnämnden skall ske av - klagomål och synpunkter - avvikelser enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) - Lex Sarah-anmälningar enligt socialtjänstlagen (SoL) och (LSS) - Lex Maria-anmälningar (enligt HSL) Denna avvikelserapportering avser i första hand karaktär och volymer. Vid allvarliga klagomål, avvikelser och anmälningar lämnas en fylligare information till nämnden såväl om resp. händelse i sig som om åtgärder. Redovisning 1. i verksamhetsberättelse/bokslut för året Allvarliga avvikelser enligt HSL och allvarliga Lex Sarah- och Lex Maria-anmälningar skall så snart som möjligt anmälas till nämnd. E 2 Icke verkställda beslut och domar Särskild rapportering till socialnämnden ska ske av - icke verkställda beslut om bistånd enligt 4 kap 1 SoL - icke verkställda beslut om insatser enligt 9 LSS - icke verkställda domar om bistånd enligt SoL - icke verkställda domar om insatser enligt LSS. Redovisning Redovisningen till nämnden skall ske - programvis - för varje kvartal (dvs. redovisas fyra gånger per år till nämnden). Redovisningen skall även överlämnas till Socialstyrelsen och Revisorerna, med uppgifter på individnivå av icke verkställda beslut etc. På statistiknivå skall en redovisning lämnas även till kommunfullmäktige.

5 5 (6) F Uppföljning av myndighetsutövning mot enskilda Denna uppföljning avser 1. dels hur vi hanterar det uppföljningsansvar som följer av lag (LVU, LVM, LSS) eller av beslut (tidsbegränsning etc.) 2. dels hur vi följer upp för att ta tillvara erfarenheter från enskilda ärenden till utveckling av verksamhet, arbetsmetoder, behandlingsmetoder, etc. Uppföljning enligt punkt 1 är ett ansvar för varje handläggare. Uppföljning enligt punkt 2 bör ske enligt plan som för aktuellt år överenskommes mellan programchef och myndighetschef. Denna uppföljning avser normalt inte uppföljning för redovisning till socialnämnden. Däremot kan intressanta resultat av uppföljning enligt punkt 2 rapporteras till nämnd. Uppföljning enligt punkt 1 redovisas till sociala utskottet. G Uppföljning av ekonomi Enligt kommunens ekonomistyrregler skall två centrala budget- och verksamhetsuppföljningar genomföras under år 2010: - per april månads utfall - per augusti månads utfall. Delrapport till kommunfullmäktige upprättas per augusti månads uppföljning. Inom socialnämndens ansvarsområde skall - förvaltningen sammanställa Månadsrapporter som redovisar verksamhetsmått etc. på ekonomiskt strategiska områden (enligt modell från senaste åren) - socialdirektören ha en månatlig uppföljning med programchefer och ekonomer etc. - förvaltningen göra fördjupade uppföljningar av utfall per februari, mars, maj, juli, september och oktober, samt - löpande rapportera till socialnämnden om uppföljningen i samband med ordinarie möten med nämnden. Egen regi För socialnämndens egen regi har nämnden antagit särskilda ekonomistyrregler, som även anger former för uppföljning av egen regin. Resp. driftchef har ansvar för uppföljning inom resp. verksamhet Vård och omsorg och Järfälla Stöd och behandling. Socialdirektören har en månatlig övergripande uppföljning med driftcheferna.

6 6 (6) Bilaga B-G Uppföljning av mål Program: Gemensamt Koppling till visionshörnsten: Öppna Järfälla Utvecklingsområde: Utvecklingen av en mera öppen socialtjänst har varit och är ett viktigt utvecklingsområde för nämnden under åren 2008 och Socialnämnden antog i december 2008 en plan för ett utvecklingsarbete med en bred ansats. Utvecklingen från en mer myndighetspräglad socialtjänst till en mer serviceinriktad sker såväl genom förändringar av organisatoriska former för verksamheten som genom förändringar i styrformer och arbetsmetoder. Förändringarna har bland annat syftet att ge brukarna av de sociala tjänsterna ett större mandat och ansvar för de kommunala tjänsternas utformning och innehåll. Fortfarande präglas socialtjänsten starkt av myndighetsperspektivet. Det är en utmaning för kommunen att dels kunna erbjuda mera av öppna sociala tjänster utan myndighetsutövning, dels att myndighetsutövningen i sig vara mer öppen, tillgänglig och serviceinriktad. I båda fallen är utvecklingen av professionellt och kunskapsbaserat arbete viktigt. Inriktningsmål Effektmål Uppföljning En mer öppen, tillgänglig, serviceinriktad och professionell socialtjänst ska utvecklas Andelen insatser som ska erbjudas utan myndighetsutövning ska öka Ekonomisk statistik (andelen bokförd omslutning) 80 % av brukarna ska vara nöjda med tillgängligheten och bemötande 80 % av brukarna ska uppge att de varit delaktiga och kunna påverka beslutet om insats Brukarenkät Brukarenkät