Redovisning Öppna jämförelser - Missbruks- och beroendevården 2015

Transkript

1 SOLNA STAD Socialförvaltningen SID 1 (6) Christina Enocson SN/2015:164 TJÄNSTESKRIVELSE Redovisning Öppna jämförelser - Missbruks- och beroendevården 2015 Sammanfattning Årets öppna jämförelser belyser 41 indikatorer för socialtjänstens arbete. Tyngdpunkten är som tidigare socialtjänstens förutsättningar för god kvalitet inom missbruks- och beroendevården. Förbättringar från förra mätningen är bland annat att det finns riktlinjer och rutiner för samverkan i enskilda ärenden med verksamheterna ekonomiskt bistånd, LSS och äldreomsorgen. Förbättringsområden för förvaltningen är fortsatt arbete med att uppmärksamma och stärka föräldrarollen i familjer med missbruks- och beroendeproblematik, utarbetande av skriftlig information till klienter om samordnad individuell plan och arbetet med utveckling av uppföljning av insatser. Förslag till beslut Socialnämnden tar del av redovisningen Öppna jämförelser Öppna jämförelser är ett verktyg för att analysera, följa upp och utveckla socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. I öppna jämförelser kan verksamheter på enhets-, kommunal och landstingsnivå jämföra sig med andra verksamheter utifrån ett antal indikatorer och bakgrundsuppgifter. De uppgifter som presenteras i öppna jämförelser ger inte en heltäckande bild av förutsättningarna för god kvalitet inom socialtjänsten. Det är därför viktigt att resultaten bedöms och analyseras såväl regionalt som lokalt. Positiva resultat är ingen garanti för god kvalitet eller en bra omsorg i det enskilda fallet. Den information som öppna jämförelser ger behöver kompletteras med andra underlag för en mer heltäckande bild. Årets öppna jämförelser belyser 41 indikatorer för socialtjänstens arbete. Resultatet av öppna jämförelser på nationell nivå 36 procent av kommunerna uppger att de har en överenskommelse med landstingen som innehåller gemensamma mål, resurs- och ansvarsfördelning samt rutiner för samarbete mellan socialtjänstens och landstingens personal. 70 procent av kommunerna har rutiner för samordning med ekonomiskt bistånd och 62 procent med barn- och ungdomsverksamheten. 67 procent av kommunerna uppger att de har som rutin att erbjuda klienternas närstående barn stödinsatser. 28 procent av kommunerna har aktuella rutiner för samordning mellan äldreomsorgen och missbruks- och beroendeverksamheten inom socialtjänsten, det är samma andel som Enligt öppna jämförelser av äldreomsorgen har endast 10 procent av kommunerna rutiner för hur äldreomsorgens handläggare

2 2 (6) de ska agera vid indikation på att äldre personer missbrukar alkohol och 11 procent motsvarande rutiner vid missbruk av läkemedel. 8 procent av kommunerna har genomfört en brukarstyrd brukarevision men en högre andel har i år använt resultaten för att införa konkreta förändringar i verksamheten i jämförelse med En fjärdedel av kommunerna uppger att samtliga genomförandeplaner har skrivits under av den enskilde. Nästan 90 procent av kommunerna uppger att de använder standardiserade bedömningsmetoder som underlag för att bedöma behov av insatser. Insatserna följs däremot inte upp i motsvarande utsträckning. 20 procent av kommunerna har sammanställt sina klienters behov och resultaten av insatserna på gruppnivå. Fler kommuner använder sig nu av resultaten från sådana uppföljningar för sin verksamhetsutveckling, andelen har ökat från 59 procent förra året till 87 procent i år. Redovisning av Solnas resultat Förvaltningen redovisar resultat och pågående arbete under de indikatorer där Solnas resultat visar rött. Helhetssyn och samordning Har ni skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur samordning i enskilda ärenden ska ske med verksamheten ekonomiskt bistånd? Vid enkätens ifyllande fanns det ingen rutin eller riktlinje för samordning i enskilda ärenden mellan vuxenenheten och verksamheten ekonomiskt bistånd. I mars månad antog socialnämnden Riktlinjer avseende personer med missbruksproblematik som ha behov av ekonomiskt bistånd. För närvarande arbetar de berörda enheterna med att ta fram kompletterade rutiner till riktlinjen. Har ni skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur samordning ska ske med verksamheten barn och unga? Samverkan mellan vuxenheten och barn och unga fungerar bra men några skriftliga rutiner har ännu inte arbetats fram. I det pågående arbetet med genomgång och revidering av rutiner och riktlinjer finns detta utvecklingsarbete med. Har ni skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur samordning ska ske med verksamheten stöd till personer med funktionsnedsättning, (LSS)? En samverkansöverenskommelse har antagits av socialnämnden och omvårdnadsnämnden. I enlighet med den har ett antal rutiner och riktlinjer tagits fram under senhösten 2014 och våren Rutinerna var inte fastställda vid enkätens ifyllande. Har ni skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur samordning ska ske med verksamheten äldreomsorg? En samverkansöverenskommelse har antagits av socialnämnden och omvårdnadsnämnden. I enlighet med den har ett antal rutiner och riktlinjer tas fram under senhösten 2014 och våren Rutinerna var inte fastställda vid enkätens ifyllande. Har ni en överenskommelse om samarbete med landstinget enligt 5 kap 9 a socialtjänstlagen (SoL)? Det finns en samverkansöverenskommelse med landstinget. Den innehåller gemensamma mål, rutiner för samverkan, ansvarsfördelning, rutiner för individuell plan och hur man agerar vid tvister gällande enskilda ärenden. Däremot finns det ingen tydlig skrivning om resursfördelning. Förvaltningens samverkansöverenskommelse med

3 3 (6) landstinget innehåller de faktorer som Socialstyrelsen har som grundkrav för en överenskommelse. Självbestämmande och integritet Kunde kommunen under 2013 erbjuda personer med psykisk funktionsnedsättning Bostad först vid hemlöshet? (I målgruppen ingår personer med psykisk funktionsnedsättning i kombination med missbruk.) Förvaltningen arbetar inte med en renodlad modell av Bostad först. Förvaltningen arbetar aktivt med stöd i träningslägenheter och sociala kontrakt. Antalet träningslägenheter riktade till målgruppen har ökat. Det finns inget krav på långvarig nykterhet innan inflyttning i träningslägenhet och ett återfall i missbruk är inte anledning till avhysning. Dock kan störande beteende eller ej inbetalda hyror vara en anledning till uppsägning/avhysning. Ingen person ska sakna logi om behov uppstår men det finns personer som avböjer kontakt med socialförvaltningen. På vuxenheten pågår en utredning med syfte att se över och utveckla Filmgatan som boendeform, utredningen beräknas vara klar under hösten Har det i kommunen genomförts någon brukarstyrd brukarrevision av verksamheter inom missbruksoch beroendevården? Det har inte genomförts någon brukarstyrd revision. I arbetet med brukarinflytande ingår att undersöka möjlighet till brukarrevision. Har det genomförts minst en brukarundersökning om den enskildes uppfattning av kvaliteten i missbruks- och beroendevården under 2013 och 2014? Under hösten 2014 genomfördes en kvalitetsgranskande studie av anhörigprogrammet som erbjuds anhöriga till missbrukare i Solna. Studien genomfördes av fältpraktikanter från socialhögskolan och redovisades i januari Deltagarna i anhörigprogrammet har känt sig stärkta som individer och blivit mer fokuserade på att tillgodose sina egna behov. De är mycket nöjda med programmet och uppger att det leder till ökat välmående. Kunskapsbaserad verksamhet Har ni gjort en sammanställning av hur många klienter som har kontakt med landstinget beroendevård och har en upprättad individuell plan (enligt SoL 2 kap. 7, HSL 3 f )? Förvaltningen har inte gjort någon sammanställning av hur många klienter som har kontakt med landstingets beroendevård och har en upprättad SIP. Vuxenenheten arbetar tillsammans med landstinget för att implementera arbetet med SIP. Har ni på ledningsnivå beslutat hur ni specifikt ska arbeta med målgruppen unga vuxna med missbruks- och beroendeproblematik? Någon särskild strategi, policy eller program för hur förvaltningen ska arbeta med unga vuxna med missbruks- och beroendeproblematik har inte utarbetats. Unga vuxna är en prioriterad grupp för behandlingsinsatser på vuxenenheten. Tillgänglighet Har ni som rutin att erbjuda stödinsatser till barnen till era klienter med missbruks- och beroendeproblematik? Det finns idag ingen rutin för att erbjuda stödinsatser. Vuxenheten och barn- och ungdomsenheterna har påbörjat ett gemensamt utvecklingsarbete för att stärka barn och föräldraperspektivet i missbruksvården. Trygghet och säkerhet

4 4 (6) Har ni skriftliga rutiner för att informera den enskilde om dennes rättighet att få en samlad individuell plan? Förvaltningen har ingen skriftlig rutin för att informera den enskilde gällande dess rättighet att få en samordnad individuell plan men klienterna informeras muntligt. Vuxenheten planerar att ta fram en rutin. En broschyr med information om samordnad individuell plan har utarbetats och är under tryckning. Har ni skriftliga rutiner för att informera den enskilde om dennes rättighet att få ut sin journal? Förvaltningen har ingen skriftlig rutin för att informera den enskilde gällande dess rättighet att få ut sin journal men klienterna ska informeras muntligt. I det material som ska utarbetas bör det även stå om rätten att få ut sin journal och om rätten att få ta del av journalanteckningar. Förändringar från föregående mätning o Det finns skriftliga rutiner för samverkan i enskilda ärenden med verksamheten LSS. o Det finns skriftliga rutiner för samverkan i enskilda ärenden med verksamheten äldreomsorg. o Förvaltningen har inhämtat brukarnas synpunkter på överenskommelsen med landstinget. o Förvaltningen har följt upp resultat av insatser utifrån mål på individnivå. o En sammanställning på gruppnivå om insatserna tillgodoser klienternas behov har genomförts. Jämförelse Nordvästkommunerna Flera av kommunerna behöver arbeta med skriftliga interna rutiner, dvs. det finns rutiner men inte nertecknade. Ingen av kommunerna har genomfört någon brukarrevision. Endast en av kommunerna har Bostad först. Få av de andra kommunerna har inhämtat brukarnas synpunkter på överenskommelse med landstinget. Endast två av kommunerna har en strategi för arbete med unga vuxna Utveckling av arbetet med Öppna jämförelser FoU-Nordväst har från 2015 i uppdrag att tillsammans med kommunrepresentanter arbeta med Öppna jämförelser inom områdena Barn- och ungdomsvård, missbruk samt ekonomiskt bistånd. Kommunerna går tillsammans igenom enkäten, diskutera tvetydigheter och enas om definitioner och tolkningar. Detta gör de åtta kommunernas svar mer jämförbara. När resultatet av enkäten kommer träffas man igen för att se vilka eventuella förbättringsområden som kan vara intressanta och relevanta för samtliga kommuner. FoU undersöker vilken kunskap som finns inom de bestämda områdena, den kan bestå av forskningsresultat, statistik, utvärderingar, m.m. Vid sista mötet gör man en fördjupad analys och kommer fram till ett gemensamt förslag till förbättringsområde/en. Jämförande kvalitetsnyckeltal 2014 Rådet för kommunala analyser (RKA) har statens och SKL:s uppdrag att stimulera till kvalitetsjämförelser inom kommunsektorn. För femte året genomfördes 2014 en nationell undersökning baserad på nyckeltal framtagna i nätverk med att stort antal deltagande kommuner. Syftet med undersökningen ä att ge landets kommuner möjlighet att jämföra sin verksamhet med andras samt att följa utvecklingen över tid. Målsättningen är att fånga in brukarnära objektiva kvalitetsindikatorer som kan komplettera andra kvalitetsmätningar inom individ- och familjeomsorgen som t.ex. Socialstyrelsen och SKL gör. Deltagande kommuner lämnar själva, och på frivillig basis

5 5 (6) in statistik som sedan publiceras i Kommun- och landstingdatabasen Kolada. Sedan 2011 har förvaltningen deltagit i jämförelser avseende nyckeltal: - Återaktualisering vad avser barn, ungdom och vuxna med försörjningsstöd och/eller missbruksproblem - Utredningstid för barn, ungdom och vuxna med missbruksproblem samt för beslut om försörjningsstöd. När det gäller vuxna med missbruksproblem kan följande resultat redovisas för 2014: Återaktualisering av vuxna med missbruksproblem. I tabellerna redovisas värden avseende åren 2013 och 2014 från deltagande nordvästkommuner, Stockholm samt snittvärden för deltagande kommuner i Stockholms län samt för alla deltagande kommuner. Värdena avser andelen vuxna äldre än 21 år med missbruksproblem som inte återaktualiserats för utredning och som första halvåret föregående år avslutats efter utredning eller insats, dvs. som helt avslutats inom socialtjänsten under perioden. Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem, andel (%) Alla kommuner Solna Järfälla Sigtuna Sollentuna Upplands Väsby Stockholm Stockholms län För Solnas del kan konstateras att andelen vuxna med missbruk som inte återaktualiserats har ökat mellan åren 2013 och Utredningstid för vuxna med missbruksproblem. Utredningstid i antal dagar från påbörjad utredning till avslutad utredning för vuxna med missbruksproblem 21+ år, medelvärde Här aves antal dagar från att en formell utredning inletts till dess att utredning avslutats med eller utan insats. Här kan noteras att lagstiftningens krav om maximal utredningstid på som längst fyra månader enbart gäller utredningar som rör barn och ungdomar. F.ö. ska alla utredningar bedrivas skyndsamt. redningstiden viss tid. Utredningstid vuxna med missbruksproblem, antal dagar Alla kommuner Solna Järfälla Sigtuna Sollentuna Upplands Väsby 42 Uppgift saknas Stockholm Stockholms län För Solnas del har snittiden för utredningar ökat jämfört med Detsamma gäller för några andra kommuner. Vuxenenheten har ännu inte analyserat ökningen av snittiden men en trolig orsak är hög personalomsättning och få sökanden med rätt kompetens till lediga tjänster.

6 Ann-Charlotte Fager Förvaltningschef 6 (6)