Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård

Transkript

1 RAPPORT april 2014 Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård Resultat och förbättringsområden Sammanfattning För femte gången presenterar Socialstyrelsen öppna jämförelser av den sociala barn- och ungdomsvården. En jämförelse av resultaten mellan 2010 och 2014 visar att kommunerna på flera punkter har förbättrat sina förutsättningar för att åstadkomma bra kvalitet i den sociala barn- och ungdomsvården. Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2014 ger Nässjö kommun goda resultat jämfört med tidigare år, länet och riket. Inom de flesta områden har verksamheten efterfrågade kvalitetsindikatorer. På de bristområde som redovisas finns nästan uteslutande redan beslutade åtgärder. Prioriterad åtgärd är att utforma interna rutiner på efterfrågade områden. Bakgrundsinformation Öppna jämförelser är ett verktyg för analys, uppföljning och utveckling inom socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Öppna jämförelser kan användas som ett verktyg för att förbättra socialtjänstens kvalitet. De kan också vara ett underlag för politiska beslut och uppföljning och utvärdering av verksamheten. De uppgifter som presenteras i öppna jämförelser beskriver inte hela socialtjänsten och tar inte upp allt som är viktigt att veta. Resultaten behöver bedömas och analyseras regionalt och lokalt. Positiva resultat i öppna jämförelser är ingen garanti för god kvalitet i verksamhet. Informationen behöver kompletteras med andra underlag för att ge en heltäckande bild. För femte gången presenterar Socialstyrelsen öppna jämförelser av den sociala barn- och ungdomsvården. En jämförelse av resultaten mellan 2010 och 2014 visar att kommunerna på flera punkter har förbättrat sina förutsättningar för att åstadkomma bra kvalitet i den sociala barn- och ungdomsvården. En rättsäker handläggning och att barnets behov sätts i centrum är viktiga grundförutsättningar för god kvalitet. En annan viktig utgångspunkt för att möta barnets behov är att det finns en strukturerad samverkan mellan socialtjänsten och dess samverkansaktörer. Att handläggare som utreder barns behov har rätt kompetens är betydelsefullt för kvaliteten i den sociala barn- och ungdomsvården. Vidare är uppföljning av resultatet av insatser på verksamhetsnivå en central del av det systematiska kvalitetsarbetet som ska främja en fortsatt utveckling av verksamheten.

2 För att säkerställa datainsamlingen genomfördes i oktober 2013 en gemensam genomgång på FoUrum. Samtliga länets kommuner närvarade. Rapportens jämförelser I rapporten har jämförelser gjorts med föregående mätning där så är möjligt, vidare med riket, Jönköpings län. Med riket menas samtliga kommuner i landet. Indikatorerna har tagits fram med utgångspunkt från aktuell forskning eller beprövad erfarenhet och lagstiftning. Även barns och ungas uppfattning har beaktats. Utgångspunkten har varit det utsatta barnets behov. En annan utgångspunkt är de sex kvalitetsområden som tagits fram gemen-samt av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) [8]. Kvalitetsbegreppet inom SoL och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, innefattar följande aspekter: helhetssyn och samordning kunskapsbaserad verksamhet självbestämmande och integritet tillgänglighet trygghet och säkerhet effektivitet Resultat Nationella resultat Socialstyrelsen skriver 81 procent av kommunerna har ordinarie licens för Barns behov i centrum (BBIC), en ökning med 53 procentenheter sedan procent av kommunerna har överenskommelser om samverkan mellan socialtjänsten och förskolan. Motsvarande samverkan mellan socialtjänsten och skolan är 80 procent. Endast var fjärde kommun, 26 procent, använder resultaten från systematiska uppföljningar av öppenvården för verksamhetsutveckling. Motsvarande siffra för familjehems- och institutionsvården är 16 procent. Sveriges kommuner och landsting (SKL) skriver Kommunernas samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin och barnhälsovården ökar. Kommunerna arbetar i allt högre grad med att involvera barn och unga i arbetet Självbestämmande och integritet Området innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Brukarnas uppfattning om verksamheten Verksamheten undersöker brukarnas uppfattning på efterfrågade områden men använder inte resultaten för att utveckla verksamhetsdelarna.

3 Inom området - Självbestämmande och integritet behövs metoder för att använda brukarnas uppfattning i verksamhetsutveckling. Verksamheten har redan fattat beslut om att ta fram metoder för att använda föräldrarnas uppfattning i verksamhetsutvecklingen. Helhetssyn och samordning Personer med behov av olika insatser inom socialtjänsten ska få sina insatser samordnade. Rutiner som beskriver ansvarsfördelning och ett bestämt tillvägagångssätt utgör ett stöd för handläggaren till nytta för den enskilde. Personer med insatser från socialtjänsten kan även ha behov av insatser från andra myndigheter och organisationer. Syftet med extern samverkan är att på ett bättre och mer effektivt sätt använda de gemensamma resurserna. En formaliserad och strukturerad samordning i form av gemensamma skriftliga rutiner för intern samordning och på samma sätt i extern samverkan med skriftliga överenskommelser för hur samverkan ska genomföras är ett medel för att stärka stabilitet, kontinuitet och förutsägbarhet i samarbetet. Intern samordning i enskilda ärenden Intern samverkan är en del av det dagliga arbetet men den kvalitetssäkrade samverkan i form av aktuella rutiner finns endast för samordning med verksamheten våld i nära relationer. Extern samverkan i enskilda ärenden hälsa, utbildning och kriminalitet Samverkansöverenskommelser med externa aktörer har gjort på länsnivå inom samtliga efterfrågade kvalitetsområde. Inom området - Helhetssyn och samordning finns brister i tydliga och av ledningsgruppen beslutade interna rutiner.

4 Utforma och besluta om de interna rutiner som efterfrågas. Prioriterad åtgärd Kunskapsbaserad verksamhet Handläggarnas kompetens Mer än hälften av handläggarna har socionomutbildning och minst 3 års erfarenhet, 59%. Det är en lägre andel än riket (67%)men något högre än Jönköpings län (55%) Handläggare med socionomutbildning och minst fem års erfarenhet är 36% vilket också är lägre än både riket (50%) och Jönköpings län (42%). Nässjö kommun har en samlad plan för personalens kompetensutveckling. Familjehemmens kompetens Samlad plan för kompetensutveckling finns. Systematisk bedömning Nässjö kommun använder de standardiserade bedömningsmetoder som efterfrågas, vilket en liten andel av rikets kommuner kan redovisa. Manualbaserade insatser i öppenvård Verksamheten tillhandahåller de manualbaserade insatser som efterfrågas utom föräldrastöd i grupp som biståndsbeslutad insats. Systematisk uppföljning för utveckling av insatser Nässjö kommun har de indikatorer som efterfrågas för systematiskt uppföljning Inom området - Kunskapsbaserad verksamhet - har Nässjö kommun goda resultat i jämförelserna. Den låga andelen handläggare kan förklaras av tillfälligheter vid mättillfället men kan vara föremål för en fördjupad analys då det finns en nedåtgående trend även om tidigare mätningar inte är helt jämförbara. Inga åtgärdsförslag då bristen i manualbaserade insatser redan är planerad att införas. Tillgänglighet Området innebär medborgarnas möjlighet att lätt att få kontakt med socialtjänsten och få tillgång till tjänsterna samt om att information och kommunikation är begriplig oh anpassad till gruppers och individers behov. Tillgänglighet utanför kontorstid Social jourverksamhet finns endast till viss del liksom tidigare år. Chattfunktion för bara och unga finns ej. Information på webbplats och Information på webbplats till uppdragstagare Öppna jämförelser visar på brister i webbinformationen

5 Inom området - Tillgänglighet finns brister i tillgänglighet utanför kontorstid samt i information på webbplats Inga prioriterade åtgärder Planerade åtgärder liksom avsatta budgetmedel finns redan för tillgänglighet både gällande jour och webbinfo. Chattfunktion för barn och unga bedöms inte som prioriterad åtgärd i nuläget. Trygghet och säkerhet Trygg och säker socialtjänst innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna ska vara transparanta och förutsägbara. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada ska förhindras genom förebyggande arbete. Handläggning Nässjö kommun har sedan flera år ordinarie licens - Barns behov i centrum (BBIC) Trygghet och säkerhet för placerade barn Nässjö kommun har efterfrågade kvalitetsindikatorer Inom området - Trygghet och säkerhet har Nässjö kommun goda resultat Inga prioriterade åtgärder Bakgrundsmått Bakgrundsmått har tagits fram för att möjliggöra meningsfulla och rättvisande jämförelser mellan kommuner. Bakgrundsmåtten är viktiga för tolkning och analys av materialet och kan delvis förklara utfallet.

6 Kort sammanfattning av bakgrundsmått De flesta mått är i nivå med bpde riket och länet. Det finns i komunen god tillgång till handläggare med 344 barn i befolkningen/ handläggare vilket är lägst i länet och mycket lägre än både rikets och länets snittsiffror. Ekonomiskt utsatta barn är högre än länets snitt men lägre än rikets. Nässjö har en högre andel familjehemsvård än både länet och riket. Analys Öppna jämförelser social barn- och ungdomsvård 2014 ger Nässjö kommun goda resultat jämfört med tidigare år, länet och riket. Inom de flesta områden har verksamheten efterfrågade kvalitetsindikatorer. På de bristområde som redovisas finns nästan uteslutande redan beslutade åtgärder. Prioriterad åtgärd är att utforma interna rutiner på efterfrågade områden. Läsa vidare: Socialstyrelsens rapport FoUrum Länsrapport