Kvalitet i LSS Version 1.0

Transkript

1 Föreningen Autism i Stockholms län Kvalitet i LSS Version 1.0 Kvalitetsarbete i verksamheter enligt LSS

2 Innehållsförteckning 3. Inledning 4. Kvalitet i verksamheter enligt LSS. 5. Hur mäter man kvalitet? 6. Förslag till frågor till en enkätundersökning som avser mäta kvalitet. 7. Förslag till kvalitetsindikatorer

3 Inledning Kvalitet i LSS Version 1.0 ska inte ses som ett färdigt dokument, snarare är det ett dokument riktat till verksamheter, organisationer och myndigheter för vidareutveckling. Bidra med era synpunkter på dokumentet, hur gör ni i er verksamhet? Hur agerar kommuner för att utveckla verksamheterna? Föreningen Autisms förhoppning är att version 1.1 ska vara bättre. Emanuel Mörk Styrelseledamot emanuel.autism@tele2.se

4 Kvalitet i omsorgen om personer med en funktionsnedsättning enligt LSS. Föreningen Autism i Stockholms län avser att göra en genomgång av kvalitetsaspekter inom omsorgen för personer med en funktionsnedsättning. Verksamheten: Bygger på respekt för människors självbestämmande och integritet Kvalitet är inte ett absolut begrepp, uppfattningen om vad som är god respektive dålig kvalitet varierar mellan grupper och individer. Detta innebär dock inte att kvalitet är ett oanvändbart begrepp, i 6 LSS så framgår att verksamheter ska vara av god kvalitet och att kvalitén fortlöpande ska utvecklas. Vad är då god kvalitet inom omsorgen? Av lagen (LSS) framgår att verksamheten ska främja jämlikhet och deltagande i samhällslivet samt ge möjlighet att leva som andra. Verksamheten ska grundas på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Grundläggande för att kunna hävda att en verksamhet håller hög kvalitet är att verksamhetens mål överensstämmer med de mål som LSS har. Vidare är det viktigt att verksamheten uppfyller de bestämmelser som LSS anger och att vissa grundläggande rättigheter är uppfyllda så som rättssäkerhet, medinflytande för den enskilde samt en lättillgänglig service (God kvalitet i socialtjänsten, 2008). God kvalitet i omsorgen kan sägas bygga på att verksamheterna svarar mot de lagar som de lyder under, men det är också viktigt att vara mer specifik när man diskuterar god kvalitet. Nedan följer några kvalitetsindikatorer som bygger på en av oss omarbetad sammanställning av Socialstyrelsen (God kvalitet i socialtjänsten, 2008), vi kommer att utveckla dessa utifrån vår erfarenhet kring omsorgen samt diskutera dem utifrån vad man kan göra på verksamhetsnivå. Grundstenen i LSS är naturligtvis att individerna själva får bestämma hur man ska få leva. Mer konkret kan detta innebära att man på ett boende inte tvingas att anpassa sina livsvillkor till andra individer på boendet eller till personalens preferenser. Det ska vid god kvalitet i omsorgen finnas stor möjlighet att leva så som man själv önskar att leva. Detta kräver naturligvis en professionell yrkeskår som kan göra bedömningar och avvägningar vid olika situationer. Ett reflekterande förhållningssätt hos personalen är nödvändigt för att detta kvalitetskriterie ska kunna uppfyllas. Är kunskapsbaserade Med en kunskapsbaserad verksamhet menas att man använder metoder och pedagogik som har stöd i forskning eller bygger på beprövad erfarenhet. Är tillgänglig För att en verksamhet ska kunna sägas vara av god kvalitet ska den vara tillgänglig för individerna. Vilket mer konkret kan innebära frihet att använda gemensamma utrymmen. Eller möjlighet att få pröva olika aktiviteter på den dagliga verksamheten. Tillgänglighet bör ses som ett begrepp som innehåller både fysiska och psykiska aspekter. Är rättssäker, trygg och innehåller demokratiska aspekter Verksamheten måste kunna hantera klagomål från

5 boende eller arbetstagare, de måste kunna känna trygghet och våga säga ifrån. Detta är ofta dessa individers hem under större delen av livet varvid de etiska aspekterna ställs på sin spets. Demokratiska aspekter i form av inflytande är naturligtvis självklara, men det får inte missförstås, ett boende är ingen demokrati utan ett hem där den boende bestämmer. Snarare är de demokratiska aspekterna en fråga om att kunna få uttrycka sin vilja utan att riskera att få uppleva negativa konsekvenser från personal och andra. Hur mäter man kvalitet? Det är naturligtvis viktigt att kunna mäta om man har god kvalitet i sin verksamhet. Det finns inga absoluta mått på kvalitet utan snarare får man göra en värdering om vad man anser är bra mått på god kvalitet, vi kommer nedan att diskutera några mått som utgår från ovanstående beskrivning av god kvalitet. Men först börjar vi med att beskriva hur man kan arbeta med att förbättra kvalitén. Socialstyrelsen har i sin rapport använt en metod som heter PDCA-metodiken. Enligt denna metod sker förbättringsprocessen i fyra steg; (1) planera (2) genomföra (3) studera (4) agera. När man ska mäta boendets kvalitet kan man dela upp kvalitetsindikatorer inom framför allt två kategorier; (1) de boendes/arbetstagares/anhörigas uppfattning eller upplevelse av kvalitén. (2) Personalens kunskap/ utbildning eller andra nyckeltal samt deras uppfattning om kvalitén. Dessa två kategorier, brukarna och personalen är de mest relevanta i en kvalitetsmätning. Det är naturligtvis så att de boendes/arbetstagares välstånd i viss mån är beroende av personalens välstånd och vice versa, varför det är viktigt att mäta båda dessa kategorier. Vilka metoder man använder för att mäta kvalitén är beroende av vad man anser vara viktigt. Förslagsvis använder man sig både av kvalitativa metoder, som intervjuer med brukarna samt kvantitativa metoder som enkäter eller olika former av nyckeltal. Kvalitativa metoder kan ge uppslag till nya idéer om hur man kan mäta kvalitén samt ger kanske en djupare förståelse för individens uppfattning. Kvantitativa metoder ger en bättre bild om hur det faktiskt förhåller sig på verksamheten. Man bör undvika vaga mått som

6 kan tolkas på flera olika sätt och tänka på att vara så precis som möjligt. På nästa sida presenterar vi förslag hur man kan mäta kvalitén. Vi presenterar först förslag på några frågor man kan ha med i en enkät som riktar sig både till brukarna och personalen. Sedan presenterar vi några nyckeltal som avser fånga kvalitén. Sist ger vi förslag på intervjuer som kan vara viktiga i ett kvalitetsarbete. Vi utgår från de fyra kvalitetskriterier som vi i början presenterade. Kriterie: Kunskapsbaserad verksamheten. Till personalen: Använder ni er av (ange metod) i ert arbete? Har ni haft praktisk nytta av (ange utbildning)? Vilken utbildning har varit bäst? Till brukaren: Har personalen tillräckligt med kunskap om vilka behov du har? Kriterie: Tillgänglighet. Till personalen: Beaktar ni brukarens vilja att vistas i de gemensamma utrymmena? Till brukaren: Får du vistas var du vill på verksamheten? Förslag till frågor till en enkät undersökning som avser mäta kvalitet. Kriterie: självbestämmande och den enskildes integritet. Fråga till brukaren: Får du bestämma när du vill gå och lägga dig? Till personalen: Beaktar ni brukarens vilja och självbestämmande vid exempelvis sänggående? Kriterie: rättssäkerhet, trygghet och demokratiska aspekter. Till brukaren: Vågar du säga till om du tycker något är fel? Till personalen: Hur många gånger har brukarna uttryckt missnöje eller dylikt? Summering av enkätfrågor. Ovan visade vi några exempel på vilka frågor man kan ställa, förslagsvis bör man ha passande svarsalternativ, som ja, nej, vet ej, samt utrymme för ett fritt svarsalternativ. Det kan finnas värden i att jämföra brukarnas svar med personalens eftersom man då får en översiktlig bild.

7 Förslag till kvalitetsindikatorer Kvalitetsindikatorer avser att mäta olika kvalitetsaspekter. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har gjort ett omfattande arbete med så kallade Öppna jämförelser inom äldreomsorgen, grundskolan och hälso- och sjukvården i Sveriges kommuner. Hittills har detta inte gjorts inom omsorgen om funktionshindrade. Jämförelserna består i nyckeltal eller indikatorer som avser att spegla kvalitén i verksamheten. Nedan ger vi förlag på några nyckeltal som kan vara bra att använda. Personalens utbildningsnivå. Ju högre utbildningsnivå desto bättre. Personalomsättning. Ju lägre personalomsättning desto bättre, för att kunna få kontinuitet och trygghet i verksamheten. Sjukfrånvaro. Ju lägre sjukfrånvaro desto bättre. Antal genomförda utbildningar under året. Intervjuer Ett bra sätt att få en djupare bild av kvalitén i verksamheten är att göra några intervjuer med brukare och personal, hur upplever de situationen? Med intervjuer kan man också få uppslag till kvalitetsindikatorer eller enkätfrågor. Intervjun kan var öppen eller strukturerad beroende på vad man vill uppnå. En annan metod är att ha fokusgrupper som diskuterar olika frågor rörande kvalitén. Avslutning Kvalitetsarbete är mycket viktigt. Föreningen Autism önskar och anser att ett systematiskt kvalitetsarbete bör finnas i alla verksamheter. Det är bra sätt att utveckla verksamheten och möjliggör för individerna att uppnå goda levnadsvillkor. Referenser Nedan lägger vi också till formlerna för några av dessa nyckeltal, samt andra formler som kan vara användbara i ett kvalitetsarbete: Socialstyrelsen, 2008, God kvalitet i socialtjänsten, om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS? anställningstrygghet antal tillsvidareanställda/ totalt anställda? kompetensutveckling tid för utbildning i procent av total arbetad tid? personalansvar antal anställda per chef? arbetsbelastning övertid i % av total arbetad tid? arbetsmiljö sjukfrånvaro <15 dagar i procent av arbetad tid? rehabiliteringsbehov sjukfrånvaro >14 dagar i procent av arbetad tid? Personalomsättning antal avgångar i procent av antal tillsvidareanställda 2 APRIL

8 Föreningen Autism i Stockholms län För mer information kontakta Emanuel Mörk, telefon: , E-post: emanuel.autism@tele2.se