Öppna jämförelser i socialtjänsten

Transkript

1 12 september 2011, Växjö konserthus Öppna jämförelser i socialtjänsten I juni 2006 publicerades den första öppna jämförelsen. Då var det kvaliteten inom hälso- och sjukvården som publicerades. Ett år senare, i juni 2007, kom den första rapporten om äldreomsorgen och nu finns även öppna jämförelser inom missbrukarvården, individ- och familjeomsorgen och stödet till funktionshindrade. Arbetet med att utveckla öppna jämförelser har pågått ständigt sedan starten 2006 och under maj, augusti och september 2011 har Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting genomfört dialogmöten på olika platser i landet Syftet med mötena har varit att skapa en dialog kring vad som mäts i jämförelserna, hur de kan användas i förbättringsarbetet av kommunernas verksamheter och hur de kan utvecklas på sikt. Totalt har det handlat om sju heldagar utspridda i Lund, Västerås, Gällivare, Luleå, Kalmar, Umeå och nu senast i Växjö. Vid varje tillfälle har personer deltagit och dialogmötena har arrangerats i samarbete med kommun/regionförbunden. I Kronobergs län är det alltså Regionförbundet södra Småland som bjudit in berörda i länets åtta kommuner och landstinget och det har skett som en del i arbetet med stärkta strukturer inom vård och omsorg. - Vi kommer att genomföra olika utvecklingsprojekt i länet och ett av delmålen är att använda öppna jämförelser för att utveckla och förbättra verksamheten i kommun och landsting, sade Irene Hedfors, processledare för stärkta regionala strukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten och angränsande områden inom landstinget när hon inledde dialogmötet i Växjö. Produducerad av Carina Karlund för Regionförbundet Södra Småland

2 Tillbakablick från dagens seminarium Ulla Höjgård från Socialstyrelsen började dagen med att ge lite bakgrund och fakta om öppna jämförelser. Hon berättade att uppdraget att ta fram jämförelserna kommer från regeringen och att det sedan starten för fem år sedan har pågått ett ständigt arbete med att utveckla och förbättra såväl indikatorer som enkäter. Antalet jämförelseområden har samtidigt utökats. - Tanken är att vi ska få en jämförelse av kvalitet, resultat och effektivitet, men dit har vi ännu inte kommit, sade Ulla Höjgård. Hon menar att det vi egentligen får fram via öppna jämförelser idag är hur strukturerna ser ut. För att komma vidare behövs bättra data på individnivå och mer evidens. Öppna jämförelser - varför det? Vi vill ha en dialog. Med hjälp av era synpunkter kan vi utveckla verktygen till det som både ni och vi behöver! Ulla Höjgård, SoS - Det vi har idag ger en jämförelse över tid och det ger en viss överblick, men det talar inte om varför det ser ut på ett visst sätt. Den analysen måste göras lokalt, förklarade Höjgård. Ett bättre underlag i form av statistik som går att hämta direkt från olika databaser är en förutsättning för bättre jämförelser, menar Höjgård. - Dessutom behöver vi enhetliga begrepp så att jag inte talar om äpplen och du om päron. I dag bygger öppna jämförelser till största delen på enkäter och målet är att det ska bli mindre frågor och mer registerdata. En annan förändring som kommer att ske är att presentationerna kommer att målgruppsanpassas. - Olika grupper har behov av olika typer av information och därför kommer vi att börja anpassa våra rapporter efter det. Ni kommer att börja märka det redan i år, men fullt ut ska det vara genomfört senast Ett önskemål från kommunerna har varit att rapporterna ska publiceras på våren så att kommunerna kan använda resultatet i sitt mål och budgetarbete. Och detta önskemål har Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landstinget, SKL, hörsammat. Från och med 2012 kommer det rapporter som går att presentera på våren att släppas då. Aktuella publiceringar September Missbruks- och beroendevård publicerades 9 september på Social barn- och ungdomsvård Oktober Äldreguiden Stöd till personer med funktionsnedsättning November Ekonomiskt bistånd December Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Öppna jämförelser vård och omsorg om äldre (rapport) Mars maj 2012 Stöd till personer med funktionsnedsättning Barn- och ungdomsvård Missbruks- och beroendevård Äldreguiden Brottsoffer Hemlöshet Höst 2012 Ekonomiskt bistånd Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? (brukarundersökning) Målet med öppna jämförelser Alla medborgare ska få tillgång till en vård och omsorg av god kvalitet som är jämlik över hela landet. Det är målet med öppna jämförelser. Alla öppna jämförelser redovisas på Socialstyrelsens webbplats. Öppna jämförelser är verktyg som gör det möjligt för kommunerna att jämföra sig med andra och att arbeta med förbättring och utveckling av den egna verksamheten. Den enskilda kan också gå in och hitta värdefull information om sin kommun. Ett regeringsuppdrag som görs i samverkan Socialstyrelsen tar fram öppna jämförelser inom socialtjänstens olika områden. Arbetet görs i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och i samråd med Vårdföretagarna och Famna. Öppna jämförelser är ett regeringsuppdrag som sträcker sig till år 2014.

3 Framgångsfaktorer inom äldreomsorgen Varför har vissa kommuner bra resultat i öppna jämförelser? Finns det något samband mellan resurser och resultat? Går det dra några slutsatser överhuvudtaget genom att jämföra kommuner med bra respektive mindre bra resultat? Med de frågorna inledde Tilsith Lacouture från Sveriges Kommuner och Landsting sin föreläsning om framgångsfaktorer inom äldreomsorgen. - Vi har vridit och vänt på alla uppgifter och det finns inget samband mellan kostnad och resultat, konstaterade Lacouture och fortsatte: - Men vi har hittat ett antal framgångsfaktorer för en god äldreomsorg. Totalt handlar det om åtta framgångsfaktorer som mer eller mindre hänger ihop med varandra. 1. Individanpassad omsorg Den här faktorn handlar om hur personalen arbetar med brukaren. Kommuner med goda resultat i öppna jämförelser har inte bara en genomförandeplan på papperet utan använder den konkret. De arbetar till exempel aktivt med kontaktmannaskap. Kontaktpersoner finns på plats, det finns en bra personkemi mellan kontaktpersonen och brukaren och brukaren känner väl till vem som är kontaktperson. 2. Välutvecklad personalstrategi Att attrahera personal är en framgångsfaktor som SKL har identifierat. Det handlar både om att utveckla och behålla personal. Medarbetarna ska veta vad det finns för karriärvägar och hur de kan komma vidare i sitt yrke. 3. Förankrad verksamhetsstyrning Tydliga och mätbara mål som är väl förankrade hos all personal är vad detta handlar om. Kommuner med bra resultat har en röd tråd från politiska beslut till personalen i verksamheten. 4. Tydlig rollfördelning mellan politiker och tjänstemän Att det finns ett bra samspel mellan politiker och tjänstemän är en avgörande framgångsfaktor. Kommuner med bra resultat har en bred diskussion kring resultat och kvalitet. Tjänstemännen ger politikerna ett bra underlag så att även de vet vad som ligger bakom siffrorna. 5. Systematiskt kvalitetsarbete Bra kommuner har ett systematiskt kvalitetsarbete där synpunkter och klagomål tas tillvara och används för att förbättra verksamheter. De har fokus på kvalitet och det finns ett politiskt stöd för arbetet. 6. Brukarorienterad organisationskultur Vem står i centrum?, är en nyckelfråga. Kommuner med bra resultat i öppna jämförelser har tydliggjort det offentliga uppdraget för medarbetarna. De låter brukarnas behov styra verksamhetens planering. 7. Strukturerat samarbete med landstinget Det finns ett strukturerat samarbete både på strategisk och operativ nivå. Det senare kan till exempel handla om hur det fungerar i samarbetet mellan ett särskilt boende och primärvården. 8. Aktivt samarbete i kommunala nätverk Bland de kommuner som hade de bästa resultaten i öppna jämförelser fanns flera kommuner som har en geografisk närhet till varandra och dessutom samarbetar i ett etablerat nätverk. Det är fortfarande mycket fokus på organisation. Vi måste börja tänka på hur vi ska kunna förbättra för brukarna. Tilsith Lacouture, SKL Nyhetsbrevet öppna jämförelser ger aktuell information till din e-post. Genom att prenumerera på nyhetsbrevet öppna jämförelser får du fortlöpande information om öppna jämförelser inom socialtjänst och hemsjukvård. Nyhetsbrevet är gratis och skickas minst sex gånger om året till din e-post. Anmäl dig på oppnajamforelser

4 Uppe för diskussion Under dagen fördes gruppdiskussioner om öppna jämförelser inom olika områden som till exempel äldreomsorg, personer med funktionsnedsättning och individ- och familjeomsorg. Tydliga instruktioner Bland annat kom det fram synpunkter på att det behövs tydliga instruktioner till hur frågorna i de enkäter som skickas ut ska besvaras. Verktyg för analys En annan sak som många av deltagarna påpekade var att kommunerna behöver hjälp med att analysera resultaten och att det behövs verktyg för analys. Det är bättre att ni mäter mindre och mer specifikt så att vi orkar arbeta med analys och förbättring. Fler brukarundersökningar En fråga som kom upp var varför det inte görs en brukarundersökning inom området personer med funktionsnedsättning. Förklaringen är enligt Ulla Höjgård att Socialstyrelsen inte har fått det i uppdrag av regeringen och att en brukarundersökning som den som genomförs bland äldre kostar drygt åtta miljoner kronor per år att genomföra. Eftersom det inte finns resurser att genomföra brukarundersökningar på fler områden är det enligt Höjgård viktigt att kommunerna hittar sätt att fånga vad brukarna tycker. Väldigt bra att ni kommer ut och informerar och att det blir en dialog. Positivt att ni gör det tillsammans också.

5 Tingsryd från resursfördelning till brukarperspektiv I fem år har Tingsryds kommun haft ekonomi och resursfördelning på agendan. Kommunen har tagit fram en resursfördelningsmodell och det arbetat har gett resultat. - Vi har både goda resultat och låga kostnader, konstaterar Jessika Svedberg som är äldreomsorgschef. Men det är en sak att veta att Kalle 87 år får hjälp de timmar i veckan som han har beslut om och en annan att veta att Kalle verkligen får hjälp med det han behöver och på det sätt som han vill, menar Jessika. - Så nu måste vi börjar titta på brukarperspektivet. Vi måste jobba mer med delaktighet och innehåll, konstaterar hon. Hon tycker att det är bra att Socialstyrelsen och SKL tagit initiativ till en dialog om öppna jämförelser. Det behövs, säger hon. - Jag har efterfrågat en diskussion om vad jämförelserna egentligen speglar. Det är viktigt att den data som lämnas in är rätt och att vi tolkar frågorna på samma sätt annars kan resultaten slå konstigt. Jessika tycker också att det är bra att SKL gjort en ordentlig analys av resultatet i öppna jämförelser inom äldreomsorg och att de presenterar ett antal framgångsfaktorer. - Det ger en koppling mellan materialet vi lämnat in och vad vi kan jobba med för att förbättra oss. Växjö kvalitetsråd på alla enheter Växjö kommun har arbetat mycket med att hitta bra system för att följa upp resultaten i öppna jämförelser. De har tittat på vilka områden de är bra respektive mindre bra på och diskuterat förbättringsmöjligheter med ledning och chefer. Nu tar kommunen ett steg till för att nå ut till medarbetarna på golvet och bildar kvalitetsråd. Tanken är att det ska finnas ett råd på varje enhet och att rådet ska följa upp de mätningar och undersökningar som görs. - Vi sätter helt enkelt mer fokus på kvalitetsfrågorna, säger Catrin Carlsson som är chef för avdelningen för utbildning och information inom omsorgsförvaltningen. Hon tycker att öppna jämförelser är bra och ser positivt på att även stödet till funktionshindrade nu kommer med i jämförelserna. - Men jag tycker att det är en brist att det inte kommer att genomföras någon brukarundersökning inom det området, säger Catrin och tillägger: - Ibland sätter vi mål och mått och tror att vi är bra, men för att veta måste vi fråga brukarna. Älmhult håll igång förbättringsarbetet I Älmhults kommun arbetar socialförvaltningen med Lean som enkelt uttryckt är en filosofi om hur man hanterar resurser. Men Lean har också ett starkt brukarfokus. - Den stora frågan i Lean är; Varför gör vi det här? säger Kulla Persson Kraft som är socialchef i Älmult. Hon tycker att det är bra att Socialstyrelsen och SKL åker ut i landet tillsammans för att diskutera öppna jämförelser med representanter för kommun och landsting. - Och jag tycker att vi kom fram till en bra slutsats; hellre något färre och istället mer specifika mätningar. Annars finns en risk att vi bara mäter och inte använder resultaten, säger Kulla. Hon tror att kommunerna är mogna att ta nästa steg som innebär att lära sig ta hand om resultatet av mätningarna. Alltså analysera och förbättra. - Men vi har ett jobb att göra på hemmaplan för vi måste samtidigt vidmakthålla det förbättringsarbete som redan pågår, påpekar Kulla som hoppas att Socialstyrelsen och SKL ska kunna hjälpa kommunerna med ett stöd för analys. - Annars är risken att vi bara mäter och inte använder resultatet.