UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING

Transkript

1 2015 UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING Utbildningen syftar till att bredda och fördjupa kunskapen om hur systematisk uppföljning på olika nivåer kan planeras, genomföras, användas och komma till nytta på ett sätt som främjar verksamhetsutveckling och ökar förutsättningarna för en mer kunskapsbaserad socialtjänst. Utbildningen genomförs inom ramen för den nationella EBP-satsningen och riktar sig till anställda inom funktionshinderområdet. Utbildningen leds av Cornelia Björk. Maria Klamas, Fyrbodals kommunalförbund Ann Karlsson, Göteborgsregionens kommunalförbund

2 Fyrbodal och Göteborgsregionen bjuder in till utbildning i systematisk uppföljning inom funktionshinderområdet Systematisk uppföljning ett viktigt utvecklingsområde Systematisk uppföljning inom socialtjänsten handlar om att dokumentera arbetet med enskilda individer för att följa upp hur det går och om att sammanställa denna information för att utveckla och förbättra verksamheten 1. Systematisk och fortlöpande utveckling och kvalitetssäkring av verksamheten utgör kärnan i ett fungerande förbättringsarbete. Systematisk uppföljning är också en viktig del av en kunskapsbaserad socialtjänst, då den bidrar till samlad kunskap om verksamheten. Nyttan och användningen av systematisk uppföljning kan delas in i tre olika nivåer: i det direkta arbetet med enskilda individer - individuell uppföljning på verksamhetsnivå för att utveckla verksamheten - verksamhetsuppföljning på nationell nivå i form av exempelvis öppna jämförelser - nationell uppföljning Behovet av att utveckla systematisk uppföljning har även uppmärksammats i den nationella överenskommelsen Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Under 2013 utvidgades det regionala utvecklingsarbetet inom överenskommelsen till att även omfatta verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning. Satsningen på funktionshinderområdet har fortsatt under 2014 och De utvecklingsområden som särskilt pekades ut var; förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga, förstärkt brukarmedverkan samt att initiera, genomföra och utveckla systematisk uppföljning. Kommunerna i Fyrbodal och Göteborgsregionen har valt att arbeta med alla tre utvecklingsområden. Syfte Utbildningen syftar till att bredda och fördjupa kunskapen om hur systematisk uppföljning på olika nivåer kan planeras, genomföras, användas och komma till nytta på ett sätt som främjar verksamhetsutveckling och ökar förutsättningarna för en mer kunskapsbaserad socialtjänst (evidensbaserad). Utbildningen ska också stödja utvecklingen mot en lärande organisation. Övergripande innehåll Utbildningen fokuserar på systematisk uppföljning utifrån de två nivåerna individuell uppföljning och verksamhetsuppföljning. Särskilt intresse kommer att ägnas åt uppföljning på verksamhetsnivå för att öka kunskapen om verksamheten och utveckla metoder och arbetssätt som i förlängningen ökar nyttan för brukarna. Systematisk uppföljning ska kunna ge svar på frågor som till exempel: 1 Definition hämtad från Socialstyrelsens beskrivning av Systematisk uppföljning från En skriftlig överenskommelse mellan regeringen och SKL. 1

3 Vilka behov/problem har brukarna? Vilka insatser får de? Vad tycker brukaren om insatserna? Speglar våra insatser brukarnas behov? Når vi de mål vi har satt upp tillsammans med brukaren? Har brukarens situation förändrats efter insatserna? Uppfyller verksamheten lagstadgade krav? Motsvarar verksamheten centrala kvalitetskrav? Hur väl arbetar verksamheten mot övergripande/uppsatta mål? För vem Utbildningen riktar sig till professionella inom funktionshinderområdet som arbetar med systematisk uppföljning i någon form, till exempel verksamhetsnära utvecklare, enhetschefer, verksamhetspedagoger eller motsvarande. Antal deltagare i utbildningen är högst 30, fördelat i första hand mellan Fyrbodals och GR:s kommuner och stadsdelar. Fördelning av platser sker utifrån anmält intresse. Utbildningstillfällen, datum och tider Utbildningen pågår under perioden november 2015 till maj 2016 och kommer att bestå av 7 utbildningstillfällen, kl Preliminära utbildningsdagar är 10 november, 8 december, 12 januari, 9 februari, 8 mars, 5 april och 3 maj. Utöver utbildningstillfällena behöver deltagarna planera in tid för sitt utvecklingsarbete på hemmaplan. Detta bör ske i samråd med närmaste chef. Uppskattningsvis rekommenderas att en heldag avsätts för eget arbete mellan utbildningstillfällena. Diskussionsfrågor och kursuppgift Frågor kommer att delas ut som utgångspunkt för diskussion i mindre grupper under varje utbildningstillfälle. Under kursens gång kommer deltagarna att arbeta med en egen uppgift som rör systematisk uppföljning. Uppgiften ska ha sin utgångspunkt i den egna praktiken, d.v.s. vara konkret förankrad i verksamhet eller område på hemmaplan. Uppgiften ska vara bred i sitt anslag så att det finns möjligheter till generalisering/tillämpning i andra sammanhang i hemkommunen och till lärande över kommungränserna. Syftet med uppgiften är att koppla samman teori med praktik på ett sätt som gagnar såväl deltagaren som verksamheten i stort och ökar förutsättningarna för att den nya inhämtade kunskapen från utbildningen blir praktiskt användbar. Plats Utbildningen genomförs i Göteborg. Lokal meddelas senare. 2

4 Kostnad En deltagaravgift tas ut med kr exklusive moms per plats. Resterande utbildningskostnad om kr finansieras inom ramen för nationella EBP-medel. I kostnaden inkluderas föreläsare, viss utbildningslitteratur/arbetsmaterial, lokal, fika och lunch. Utbildningsupplägg utifrån temaområden Utbildningen kommer att följa olika steg i arbetet med systematisk uppföljning. Delar i processen som tas upp handlar om att planera, genomföra, sammanställa, analysera, använda/återkoppla resultat och ta fram strategier för utveckling eller förbättring. Figur 2: Processbeskrivning systematisk uppföljning Tillfälle 1 Systematisk uppföljning hur svårt kan det vara? Uppstart och presentationer vilka är vi, funktioner, erfarenheter och förväntningar Hur kan vi utveckla en verksamhet mot en mer kunskapsbaserad (evidensbaserad) praktik? Olika kunskapskällor Utgångspunkter från lagstiftning, allmänna råd/föreskrifter och andra styrande dokument. Uppföljning, utvärdering, utveckling Vad menar vi med systematisk uppföljning? Tillfälle 2- Lokal kunskap om den egna verksamheten Syfte och frågeställningar o Utgå från uppdraget vad ska vi uppnå? o Vad vill vi veta? Vad ska undersökas och varför vill vi det? 3

5 o Hur skapa frågor, vem fråga, vem vet? Hur utvecklar vi lokal kunskap? o Brukarorienterade mål, indikatorer och målvärden o Organisera, systematisera och styra arbetet Tillfälle 3 Metoder och verktyg Metoder och arbetssätt för att nå dem som vi vill veta något om. Vi utgår från ett mer generellt perspektiv och därefter anpassar vi till personer med olika funktionsnedsättningar, kognitiv förmåga, speciella kommunikationsformer. Vi bjuder på ett urval av metoder samt fokuserar på att kritisk granska och praktiskt använda dem, t ex; - Delaktighetsmodell - Brukarrevision - Brukarundersökningar - Enkät - Pict-O-Stat - Intervju - Observationer Tillfälle 4 och 5 Resultat, analys, bedömning och slutsatser Praktiskt konkret, använda befintligt material och träna. Det kan vara Öppna Jämförelser, slinga från Delaktighetsmodell, intervju-utdrag, enkätmaterial mm. Dagarna kommer att innehålla både kvantitativ och kvalitativ analys. Hur gör vi resultat användbart? Analysera resultat Slutsatser Metodreflektion Tillfälle 6 Sammanställning, återkoppling och förbättringsarbete Sammanställning Resultat, analys och slutsatser Vad vet vi nu? Implikationer (nytta) för det fortsatta arbetet? o Förbättring av verksamhetens innehåll o Förbättring av processer och system inom verksamheten Förslag till utveckling/förändring 4

6 Återkoppling med brukarfokus Hur gör vi? Syfte? Till vem? Anpassning i relation till målgrupp och syfte Tillfälle 7 På väg mot kunskapsbaserad praktik Att koppla samman olika resultat, metoder och nivåer. Kunskapskällor Lärande organisation Kunskapsbaserad socialtjänst Pedagogiska utgångspunkter (EBP, teori och praktik) Varje utbildningstillfälle kommer att bestå av såväl föreläsningar som diskussioner i mindre grupper, så kallade basgrupper. Dessa basgrupper kommer att vara tvärkommunala och tvärprofessionella. Föreläsarna som engageras till denna utbildning ska hålla dialogiska föreläsningar, d.v.s. det ska finnas utrymme för och deltagarna ska uppmuntras att ta plats, ställa frågor, diskutera och reflektera under föreläsningen. Till basgruppsdiskussionerna får deltagarna med sig ett antal frågeställningar att diskutera för att knyta samman teori och praktik. Arbetssättet har sin grund i ett synsätt, som lägger tonvikt vid att varje deltagare bidrar till den gemensamma kunskapsutvecklingen. Metodiken inom utbildningen bygger på Danielsson & Liljeroths (1987) modell (fri tolkning). 5

7 A) Utgå från: Egen person/ självkännedom Egen verklighet Egna erfarenheter Egna kunskaperna C) Bearbeta/reflektera kring: Tankemönster Upplevelser, erfarenheter Kunskaper Handlingsberedskap B) Tillföra: Andras erfarenheter Andras kunskaper Andras identitet/ personlighet E) Relatera till: Egen person och verklighet etc D) Detta leder till: Egen ny medveten kunskapssyn som prövas/ omsätts i praktiskt arbete Nya frågor och problem F) Tillför: Nya kunskaper etc G) Ny bearbetning och reflektion Figur 1: Pedagogiska utgångspunkter (fri tolkning av modell Danielsson & Liljeroths (1987) 6