Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Transkript

1 Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 11 oktober 2010 Kort presentation av FoU Innehåll Evidensbaserad medicin & praktik vad är det? Hur tillämpar man evidensbaserad medicin och praktik? Relationen professionell kompetens, forskningsstöd och brukarmedverkan Vad FoU kan hjälpa till med FoU Västernorrland Forsknings- och utvecklingsenhet för länets socialtjänster (2002) Förvaltningschefer operativa ledningen FoU-enhetens syfte är bidra till en evidens- och kunskapsbaserad praktik inom socialtjänst 1

2 Personal Eva Rönnbäck FoU-chef, Fil dr i socialt arbete, socionom David Rosenberg Fil dr i socialt arbete, socionom Madeleine Blusi Doktorand, Sjuksköterska Ingegerd Gavelin Socionom Viktoria Westerberg Doktorand och Socionom Rolf Dalin Doktorand och statistiker Göran Bostedt Docent i Statsvetenskap Michael Bäckström Samordnare brukarrevision Helene Hillborg Doktorand och arbetsterapeut Susanne Åhlén Samordnare brukarrevision Evidensbaserad medicin och praktik vad är det? Evidensbaserad medicin (EBM) är integreringen av bästa forskningsstöd med klinisk expertis och patientvärderingar (Sackett m fl 2000) Evidensbaserad praktik (EBP) är integreringen av bästa forskningsstöd med professionell praktisk erfarenhet och klientens värderingar, förväntningar och förutsättningar i övrigt (Oscarsson 2009) Dvs, EBM & EBP bygger på 3 kunskaps- eller informationskällor: Forskningen Praktiken Klienten/Patienten En skillnad mellan evidensbaserade metoder och evidensbaserad praktik! EBP evidensbaserad praktik Praktiken/Professionen Forskning/evidens Klienten 2

3 EBP- några förutsättningar Relevant forskning Tid för reflektion Ett visst utbud av insatser Tid för uppföljning Dokumentation Utbildning Hur tillämpar man Evidensbaserad Medicin & Praktik? Fem steg: 1. Som praktiker formulerar man en fråga som gäller den aktuella klientens eller patientens problem eller behov. 2. Man söker bästa möjliga stöd (i första hand forskning) för att besvara frågan. 3. Man granskar stödet kritiskt när det gäller validitet (giltighet), effekt och användbarhet. 4. Man integrerar granskningen med a) den professionella praktiska, kliniska erfarenheten b) klientens/patientens värderingar, förväntningar, fysiska & psykiska tillstånd & förutsättningar i övrigt. 5. Man genomför, eller genomför inte en insats, och utvärderar sin förmåga att genomföra steg 1-4 för att förbättra processen. 3

4 Relationen Professionell kompetens, Forskningsstöd & Brukarmedverkan Missbruksvården kräver en kombination av forskningsstöd, praktisk, klinisk kompetens & brukarmedverkan, därför att: - Forskningsstödet gäller grupper av klienter eller patienter och inte enskilda individer -Relationen behandlare klient/patient är ofta avgörande för en insats effekt Professionell kompetens och forskningsstöd Randomiserade kontrollerade studier ( RCT -studier) och Metaanalyser två vanliga källor för forskningsstöd - Kan ge säkra kunskaper om olika insatsers effekter för grupper av klienter eller patienter, men - Är den kunskapen giltig för min klient eller patient? Ett exempel på RCT & Metaanalys: Metaanalys Studie 1- Experimentgrupp (3 +) och kontrollgrupp (1 +, 2 -) = + Studie 2 - Experimentgrupp (2 +, 1 -) och kontrollgrupp (1 +, 2 -) = + Studie 3 - Experimentgrupp (1 +, 2 -) och kontrollgrupp (2 +, 1 -) = - Metaanalysen = + 4

5 Professionell kompetens och forskningsstöd en konsekvens: - forskningsstöd på gruppnivå måste översättas till den enskilde klienten eller patienten - Kan ske utifrån statistiska grunder, riktlinjer, beprövad erfarenhet & egen professionell erfarenhet Professionell kompetens och brukarmedverkan Missbruksvårdens insatser sällan så effektiva att de i sig löser eller botar klientens eller patientens problem Ett exempel: förbättringsfaktorer i psykoterapi och psykosocialt arbete Förbättringsfaktorer i psykoterapi och psykosocialt arbete Relation behandlare klient % Klientens individuella Egenskaper och livsomständigheter 40 % Placebo 15 % Behandlingsmetod % 5

6 Professionell kompetens och brukarmedverkan konsekvenser: - Klientens/patientens aktiva medverkan Nödvändig - Relationen behandlare klient/patient ofta avgörande för utfallet av en insats - Behandlingsarbetet, insatserna bör inkludera olika förbättringsfaktorer Vad kan FoU bidra med? Forskning - Stöd att implementera, att kritiskt granska evidens, att omsätta forskningen till lokala förhållanden mm Praktikens/professionens kunskap och erfarenheter stöd i att systematisera kunskapen, ex kollegiegranskning, nätverksträffar. Stöd i uppföljning och utvärderingsarbetet mm Brukarnas erfarenheter och kunskap stöd i att systematisera både på individ- och gruppnivå, ex brukarundersökningar, brukarrevision mm Ett exempel Stöd till systematisk uppföljning av verksamheten inom bl.a. missbrukarvården ett samarbete med UFFE (Umeå) 6

7 Tänkt målgrupp Verksamhetsbeskrivning Tänkt resultat Tänkta insatser Målgrupp - Personnummer - Etnicitet - Kön - placerande enhet - Anledning - Tidigare insatser - Parallella insatser - Inskrivningsdatum - Utskrivningsdatum - ASI Insatserna -Antal behandlings -insatser - Typ av behandlings -Insatser - Antal stödinsatser - Individuell behandl - Gruppbehandl - Fritidsaktivitet - Social träning Utfall -Orsak till avslut - Drogfrihet - Livskvalitet - Boende - Kriminalitet - Relationer Systematisk uppföljning av verksamheten Ger praktiken kunskaper om: Målgrupp Förändring hos klienten Förändring hos grupper Innehåll i olika insatser Möjliggör kunskap till: Verksamhetsutveckling Verksamhetsplanering Utvärdering Att koppla kostnad till insats och förändring 7