SKILLSS. LSS verksamheter

Transkript

1 SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla god kvalitet och salutogen omvårdnad inom LSS-vården och fokuserar på brukarens självbestämmanderätt, delaktighet och meningsfullhet i vardagen. Av socialstyrelsens tillsynsrapport från 2011 framgår att det i vissa fall finns brister i vård enligt LSS. Det gäller såväl rutiner och metoder för att förebygga och hantera missförhållanden och andra allvarliga händelser som t.ex. vid utarbetandet av genomförandeplaner. Genom metodens konkreta kärnkomponenter struktureras arbetet med brukarna. Metoden innefattar: Utbildning Metodhandledning Juridisk handledning Dokumentationsstöd Beteenderapportering Utvärdering För vidare information om SKILLSS metoden. Nicolina Fransson nicolina@parenso.com mobil: För att en utvärderingsstudie skall betraktas vara evidensbaserad krävs att den når upp till kraven på reliabilitet (tillförlitlighet) och såväl intern som extern validitet (giltighet och effektivitet). Se

2 Utvärdering av pilotstudie i Fosie Stadsdel, Malmö En experimentell studie av kvalitetssäkringsmetoden SKILLSS 1. Studiens utformning I september 2012 startade SKILLSS en pilotstudie i utvalda LSS verksamheter i Fosie stadsdel, Malmö. Fyra verksamheter valdes ut för att ingå i en experimentgrupp och fem verksamheter utgjorde kontrollgruppen. För att en utvärderingsstudie skall betraktas vara evidensbaserad krävs att den når upp till kraven på reliabilitet (tillförlitlighet) och såväl intern som extern validitet (giltighet och effektivitet). Enligt socialstyrelsen (2012) är en studies resultat trovärdig om den antingen utförts under så kallad randomiserad kontroll eller om den utförts med så kallad jämförelsegrupp. Det är den för tillfället bästa vetenskapliga kunskapen om insatsers effekt, brukarens erfarenheter samt den professionella expertisen som vägs samman i det som benämns EBP. 2. Tillvägagångssätt Samtliga sektionschefer fick en kort introduktion av metoden. Sektionscheferna i SKILLSS gruppen fick därefter i uppgift att introducera sina medarbetare i metoden samt presentera kärnkomponenterna. Sektionscheferna i kontrollgruppen fick även de i uppgift att introducera beteenderapporter till sina medarbetar. Vilka ombads att fylla i rapporterna två gånger i veckan på tre, randomiserat utvalda, brukare. 2.1 Kärnkomponenterna består av: 1- Beteenderapporter: 28 risk- och resursbeteenden, avseenden brukaren. Medarbetarna skattar dagligen huruvida de sett respektive inte sett beteendet samt om beteendet orsakat stress hos medarbetaren. 2- Agenda för brukarmöten: En strukturerad agenda för kontinuerliga möten gällande brukaren. 3- Handledning: En strukturerad, obligatorisk metodhandledning till personalgruppen inklusive ansvarig chef. Nedan presenteras en del av de resultat som pilotstudien gav. 2.2 Målgrupp Tabellen nedan redogör för studiens målgrupp, Kontrollgruppen respektive SKILLSS gruppen, antal medverkande verksamheter, antal inkluderade brukare, personkretstillhörighet, medelålder, kön och antal ifyllda beteenderapporter under tiden för studien.

3 Tabell 2.1 Brukarmedverkan i projektet. Antal Verksamheter Antal Brukare Pk 1 Pk 3 Medel ålder Kontroll SKILLSS (35%) Totalt (48,1) Kvinnor Män Antal ifyllda BR (61%) (39%) (65%) 28 (51,9) På Min Arbetsplats Alla medarbetare i båda grupper ombads fylla i enkäten På Min Arbetsplats före och efter studien. På Min Arbetsplats är en enkät som avser mäta medarbetarnas upplevelse av arbetsmiljö, inflytande samt delaktighet på sin arbetsplats. Enkäten uppfyller mått för reliabilitet enligt; Test-retest-reliabilitet; r = 0,33 Cronbach s alfa; α = 0,743 Tabell 3.1 Fosieprojektets kontrollgrupp jämförelse före och efter studien samt experimentgruppen dvs. SKILLSS gruppens jämförelse före och efter studien. Medelvärde, standardavvikelse, t-värde och effektstorlek. n Före M(sd) Efter M(sd) t-värde p Es Kontroll-grupp 39 69,97(9,39) 70,21(7,24) -0,117 ns 0,03 SKILLSS-grupp 28 71,21(8,21) 77,36(7,99) -2,699 * 0,76 *p<0,05, **p<0,01, ***p<0,001, Es; r,10 liten effekt, r,30 medel effekt, r,50 stor effekt Tabell 3.2 Fosie projektets kontrollgrupp och experimentgrupp i jämförelse före och efter studien. Medelvärde, standardavvikelse, t-värde och effektstorlek. n SKILLSS M(sd) Kontroll M(sd) t-värde p Es Före 37 72,22(8,71) 70,08(9,63),977 ns 0,23 Efter 28 77,36(7,99) 70,25(6,94) -3,939 *** 0,95 *p<0,05, **p<0,01, ***p<0,001, Es; r,10 liten effekt, r,30 medel effekt, r,50 stor effekt

4 4. Beteende Rapporter Under löptiden för studien fyllde grupperna i 2126 st. beteenderapporter. SKILLSS gruppen som fyllde i för alla brukare, alla dagar fyllde i totalt 1784 st. och kontrollgruppen som fyllde i på tre slumpmässigt utvalda brukare var tredje dag fyllde totalt i 342 st. Tabell 4.1 SKILLSS gruppens och kontrollgruppens medelantal för ifyllda beteenden per dag, upplevd och skattad stress samt fördelning mellan skyddsbeteenden och riskbeteenden. Antal beteenden Total stress Skyddsbeteenden Riskbeteenden Grupp SKILLSS Kontroll SKILLSS Kontroll SKILLSS Kontroll SKILLSS Kontroll M 8,8 7,9 0,6 0,1 7 6,2 1,6 1,5 Sd 4,04 3,27 0,406 0,424 0,10 0,17 2,267 1,855 Skyddsbeteenden som skattats mest frekvent inom båda grupperna är; söker kontakt, vill kommunicera, är glad, ler och skrattar. Mest frekvent skattade riskbeteenden är; Har kort uppmärksamhet, svårt att fokusera, Är utmanade, trotsig och Grälar. De beteenden som stressat medarbetarna mest är; Skriker och Är utmanande, trotsig. 5. Konklusion Pilotstudien innefattade två likvärdiga grupper. Antalet brukare var jämt fördelat i de två grupperna. Kontrollgruppen hade något fler brukare med personkrets 1 tillhörighet och något färre brukare med personkrets 3 tillhörighet än SKILLSS gruppen. I SKILLSS gruppens var brukarna i majoritet män vilket var motsatt i kontrollgruppen. Medelålder var ca tio år högre i kontrollgruppen och än i SKILLSS gruppen. Enligt enkäten På Min Arbetsplats visar studien på en signifikant skillnad mellan grupperna. SKILLSS gruppen upplever en signifikant förbättring av sin arbetsmiljö, sitt inflytande och sin delaktighet på sin arbetsplats före och efter studien. Kontrollgruppen uppvisar inte någon skillnad. I jämförelse mellan grupperna påvisar studien även en stark signifikant skillnad efter studien. Även effektstorleken påvisar stor effekt efter studien. Sammantaget fylldes 2127 beteenderapporter i under studien, varav 1786 st i SKILLSS gruppen och 341 st i kontrollgruppen. Även här är grupperna likvärdiga i såväl skattade beteenden som upplevd stress. De skyddsbeteenden som skattats flest gånger är beteenden som Söker kontakt och Vill kommunicera. Mest frekvent skattade riskbeteenden är Har kort uppmärksamhet, svårt att fokusera och Utmanade, trotsig.

5 SKILSS har utvärderats genom en icke- randomiserad metod, men med jämförelsegrupp och resultaten är således att betrakta som baserade på evidens. Kontinuerliga och systematiska utvärderingar av modellen kommer att fortlöpande genomföras med syfte att ytterligare utveckla kunskap om metodens effekter. Ovan presentaras endast en del av det resultat som tagits fram av pilotstudien. För att ta del av utvärderingen och analys av denna går det bra att kontakta Nicolina Fransson, eller mobil