Utmanande beteenden Utmanade verksamheter. Utmanande beteenden. Emma Sällberg, Joakim Cronmalm, Magnus Björne, Petra Björne
|
|
- Lucas Viklund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utmanande beteenden Utmanade verksamheter Emma Sällberg, Joakim Cronmalm, Magnus Björne, Petra Björne Malmö stad Norrköping Utmanande beteenden! Beteenden som till följd av sin art, intensitet eller varaktighet orsakar bekymmer för den enskilde eller omgivningen, och sannolikt leder till tvång, exkludering eller andra negativa konsekvenser.! Utåtriktat: mot person eller föremål! Självskadande: slag, bett, mm! Vad är ett beteende som utmanar för dig? för verksamheten?! Vilka är de vanligaste orsakerna till ett beteende som utmanar?
2 Utmanande beteenden! kan vara ett uttryck för behov hos brukaren! kan vara ett uttryck för behov hos nätverket runt brukaren Brukarprofil! Person med utvecklingsstörning och samtidig autism! Man! Ung! Storväxt! 10-15% särskilt utmanande beteenden Men inte heller denna målgrupp måste utveckla ett utmanande beteende. Livskvalitet! Forskning och Socialstyrelsens tillsyner visar att personer med utmanande beteenden ofta utsätts för olaga tvång och begränsningar! Inga juridiska parenteser! Svenska författningar liksom internationella konventioner Sverige tillträtt gäller även denna målgrupp
3 Uppdrag LSS! Att arbeta i enlighet med lagar, förordningar och föreskrifter! Att utgå från evidensbaserade metoder/arbetssätt! För att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att leva som andra Lagrum och konventioner! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade! Regeringsformen 2 kap 6 & 8! Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna! FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar! SoL, Sekretesslagen, Brottsbalken, Föräldrabalken,! LPT, LVU, LVM, lagen om rättspsykiatrisk tvångsvård Lag om stöd och service 4 Denna lag innebär ingen inskränkning i de rättigheter som den enskilde kan ha enligt någon annan lag.
4 Regeringsformen 2 kap 6 6 Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp //. Var och en är dessutom skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Regeringsformen 2 kap 8 8 Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövanden. Den som är svensk medborgare är även i övrigt tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom riket och att lämna det. Europakonventionen Artikel 5 Rätt till frihet och säkerhet 1. Var och en har rätt till frihet och personlig säkerhet. Ingen får berövas friheten utom i följande fall och i den ordning som lagen föreskriver:
5 FNs konvention Artikel 17 Skydd för den personliga integriteten Alla personer med funktionsnedsättning har enligt denna artikel rätt till respekt för sin fysiska och psykiska integritet på samma villkor som andra. Omvårdnad skall ges på ett sådant sätt att den stärker den enskildes tilltro till sin egen förmåga SOSFS 2002:9 3 Livskvalitet! Risk för kringskurna liv! Risk för övergrepp Även människor med utmanande beteenden kan uppleva en god livskvalitet! Lösningen är mer användbar än problemet!
6 Målbild! Börja med att skapa en målbild!! The ability to foresee, visualize, and create your idea in your mind is the most powerful resource you have. ~ George Washington Carver Vems bekymmer? Brukaren Personalen Omgivningen Upplever brukaren alls ett bekymmer? Utgångspunkt Beskriv beteendet utifrån kunskap om! människan! funktionsnedsättningen! faktorer som kan utlösa och upprätthålla beteendet Beskrivningen ska kunna leda till en lösning. Den ska inte bevisa att det är omöjligt att hitta en lösning!
7 Första steget Systematisera!! kunskapsinhämtning! struktur på kunskapen! åtgärder! uppföljning Det är inte så viktigt vilket system som används, bara det används! Så länge Så länge strukturen erbjuder brukaren! delaktighet! påverkan! transparens Det gör vi genom att hela tiden utgå från brukarens preferenser! Tillskrivande av egenskaper Beteende riktat mot omgivningen mindre stöd, mer utmanande! tolkas ofta som att brukaren avser att skada! och att brukaren har möjlighet att kontrollera sitt beteende Personalen blir mindre benägen! att känna empati! och stötta brukaren En ond cirkel skapas: mindre stöd, mer utmanande beteende, mindre stöd
8 Kommunikation! Beteendet kommunicerar ett behov!! Beroende på hur vi väljer att beskriva beteendet ser vi kommunikationen - eller inte Brukarens stress! Stress leder till utmanande beteenden! Utmanande beteenden och hanteringen av dem leder till stress! Långvarig stress är skadligt! Bemötande, pedagogik, förståelse för funktionsnedsättning Organisationen! ALLA i en organisation måste tro på att det är möjligt att tillgodose målgruppens behov utan (olaga) tvång och begränsningar! Utgångspunkten för lösningar ska aldrig börja med ett försök att förhandla bort lagstiftning, utan med en diskussion om hur brukaren (och personalen) kan få stöd i enlighet med lagen
9 Ledarskap & administration! ALLA i organisationen måste vara övertygade om att det är möjligt att ge stöd utan fysiska interventioner! ALLA inkluderar även administrationen! Fokusera på att möjliggöra detta snarare än att lägga energi på att hantera fysiska interventioner! Tydligt ledarskap som kommunicerar organisationens värderingar! Inkludera även andra parter, ex. habilitering, ssk., mm Tydligt & nära ledarskap med stöd i organisationen Direktarbetande personal! Kunskap om funktionsnedsättning! Kunskap om författningar! Kunskap om metoder! Uppleva stöd! Uppleva uppmärksamhet! Uppleva struktur! Uppleva ändamålsenlighet Ledarskap viktigast Medarbetares stress! Stress och utbrändhet! Sjukfrånvaro och omsättning! Upplevelsen av utmanande beteende påverkar mer än förekomsten av samma beteende! Struktur, tydlighet, uppmärksamhet, stöd, ändamålsenlighet i lokaler och organisation viktigaste faktorerna viktigare än utbildningar
10 Medicinering! Utmanande beteenden är inte nödvändigtvis ett tecken på psykisk sjukdom! Brukare ska få det medicinska stöd de behöver vid t ex psykisk sjukdom! Det finns ingen vetenskaplig evidens för att ex. psykofarmaka eller antiepileptika fungerar vid utmanande beteenden! Det finns evidens att medicinering kan ge farliga biverkningar! Risken för medicinering utan psykiatrisk indikation ökar när evidensbaserade arbetssätt inte används Hur jobbar ni med utbildning och handledning? Handledning och utbildning! Handledning i form av expertis fungerar dåligt! Utbildning utanför sitt sammanhang fungerar dåligt Istället! Partnerskap med professionella! Engagemang i samarbete! Handledning i direktarbete Organisation, inte individ, måste lära sig för att utveckla bra arbetsformer
11 Fysiska interventioner! Påtvingat kroppsligt ingrepp eller frihetsberövande! Upplevs som negativa både för brukare och personal! Orsakar stress och ökar risken för fysiska skador på både personal och brukare Utbildning! Ingen evidens att utbildning i fysiska interventioner leder till bättre hantering av utmanande beteenden! Utbildning i fysisk metod ökar risken att interventioner blir den första snarare än den sista utvägen! Fysiska ingripanden ökar risk för skador på personal och brukare! Fysiska ingripanden farliga när de tillämpas på en upprörd person! Extra farliga för barn! Realistiska träningstillfällen ökar fara aggressivitet Metoder! Lagliga! Evidensbaserade! Effektiva! Funktionalistiskt perspektiv! Beteendeanalys! Arbeta förebyggande
12 Metoder Läget idag:! Svag evidens! Brister i forskningen! Verksamheter blandar metoder! Låg kunskap om metoder i verksamheterna Prioriterade frågor för framtiden:! Evidens för målgruppen! Longitudinella studier! Matcha brukare och metod Val av metod! Laglig?! Evidens Underliggande teori? Vem har utvärderat? Hur är data insamlade? Vilka grupper är undersökta?! Kan felaktig tolkning/utförande leda till ökade psykiska/fysiska skador?! Vem tjänar på det här? Från akutlösning till strategi! Fokus på att hantera utbrott eller andra utmanande beteenden Söker metod med exakta beskrivningar! Fokus på metod med recept Tänker på dagens utmaning och inte på långsiktigt utveckling
13 Handlingsplaner! Skapar struktur! Ger stöd för att förebygga! Ger verktyg för analys! följde vi handlingsplanen?! vad hände?! vad kan vi göra annorlunda?! utveckla! Handlingsplaner 1. Beskrivning av beteende Försignaler Var, när, hur, med vem, aktivitet, intensitet Tillvägagångssätt vid försignaler 3. Tillvägagångssätt vid det utmanande beteendet 4. Tillvägagångssätt efter det utmanande beteendet 5. Förklaringar till tillvägagångssätt Handlingsplan med stresstermometer TECKEN Kaos Brukarens strategier Personalens stöd Upprörd Orolig Glad
14 Uppföljning av handlingsplaner! Datainsamling Skapa hypotes som förklarar data Undvik diagnostisk överskuggning! Utvärdering Används handlingsplanen? Finns det något som motsäger tidigare förklaringar? Är beskrivning av beteenden korrekt?! Justering/ny Beskrivning Hypoteser Åtgärder... Förebyggande arbete! Minska stress!! Lågaffektivt bemötande! Copingstrategier! Säkra kommunikation! Förståelse för brukarens funktionsnedsättning! Ge kontroll! Meningsfulla aktiviteter! Anpassa miljön Beteendebeskrivning! Jenny blir aggressiv när hon ska gå ut i köket, för hon tycker inte om att gå förbi Nils.! Sten slår på personalen när de ställer krav på honom.! Martina är envis och kniper Erik om hon inte får det på sitt sätt.! Per är oftast snäll och go men ett par gånger i veckan måste han få ett utbrott.
15 Brukarsyn Vad händer om vi vågar se ett beteende ur ett brukarvänligt perspektiv? tvång - kraftigt storförtjust, intresserad aggressiv - ledsen, rädd, svår situation, söker hjälp retas - söker information och stöd lat - förstår inte, trött, uttråkad kräver uppmärksamhet - jaha, och?! Det här kunskapsstödet med rekommendationer vänder sig till chefer, verksamhetsansvariga, metod- och kvalitetsutvecklare och personal i LSS-verksamhet. Kunskapsstödets fokus är hur man kan förebygga och minska utmanande beteende hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Utmanande beteende är ofta ett tecken på att situationens krav och individens förmågor inte matchar varandra och att personen saknar ett sätt att kommunicera detta på. Utmanande beteende kan till exempel ta sig uttryck som utåtagerande, självskadande och socialt problematiskt beteende. I kunskapsstödet ger Socialstyrelsen rekommendationer PN arbets- och förhållningssätt för att förebygga och minska utmanande beteende. Dessa har tagits fram tillsammans med en för uppdraget rekryterad expertgrupp. Att förebygga och minska utmanande beteende i LSS-verksamhet Ett kunskapsstöd med rekommendationer för chefer, verksamhetsansvariga och personal Att förebygga och minska utmanande beteende i LSS-verksamhet (artikelnr ) kan beställas från Socialstyrelsens publikationsservice E-post: publikationsservice@socialstyrelsen.se Fax: Publikationen kan även laddas ner från VÄRDERINGAR
16 TACK! Emma, Jocke, Magnus & Petra Petra Björne
Utmanande beteenden Utmanade verksamheter
Utmanande beteenden Utmanade verksamheter Petra Björne, Joakim Cronmalm & Emma Sällberg Malmö stad Rapportens syfte Sammanställning av relevant forskning Brukare med särskilt utmanande beteende Stor variation
Utmanande beteenden Utmanade verksamheter. Utmanande beteenden. Utmanande verksamheter Utmanade beteenden. Therese Omdal, Magnus Björne, Petra Björne
Utmanande beteenden Utmanade verksamheter Utmanande verksamheter Utmanade beteenden Therese Omdal, Magnus Björne, Petra Björne Malmö stad Borås 2017-05-10 Utmanande beteenden Beteenden som till följd av
Utmanande beteenden Utmanade verksamheter
Utmanande beteenden Utmanade verksamheter Petra Björne FoU-koordinator FoU Malmö, Välfärdsavdelningen Malmö stad Sammanfattning Personer med utmanande beteenden är människor! Det finns inga genvägar till
Utmana(n)de verksamheter
Utmana(n)de verksamheter Petra Björne FoU-koordinator Fil dr kognitionsvetenskap Malmö stad Karlshamn 2018-02-15 malmö.se, sök FoU dokument Forskningsöversikten och cirkelmaterialet http://malmo.se/kommun--politik/sa-arbetar-vi-med.../
Utmana(n)de verksamheter
Utmana(n)de verksamheter Petra Björne Fil dr kognitionsvetenskap FoU koordinator, Funktionsstödsförvaltningen Malmö stad Intradagarna 1-2 oktober 2018 malmö.se, sök FoU dokument Forskningsöversikten och
Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer S2014/6136/FS
YTTRANDE 2014-11-20 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Yttrande över promemorian Delaktighet och rättsäkerhet vid psykiatrisk tvångsvård (Ds 2014:28), diarienummer
Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation
Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen
Socialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02
Socialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02 Vilka lagar ska vi följa och varför? Förvaltningslagen grundläggande regler om hur ärenden inom olika myndigheter ska handläggas och hur kontakten
SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket en 2012
1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket en 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den.2012. Socialstyrelsen
Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)
2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,
Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet
Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi
Länsstyrelsen Västernorrland 2009:20. Kartläggning av förekomst av hot och våld i verksamheter enligt LSS och SoL
Länsstyrelsen Västernorrland 2009:20 Kartläggning av förekomst av hot och våld i verksamheter enligt LSS och SoL Västernorrlands län 2006-2007 2 (12) 701-8091-08 Förord Länsstyrelsen skall inom länet följa
Socialrätten en översikt
Socialrätten en översikt 2010-10-26 Ulrika Ekebro Vad styr socialtjänstens arbete? 1. Lagstiftning 2. Förordning 3. Föreskrifter bindande regler som ska följas 4. Allmänna råd rekommendation som bör följas
Socialtjänstlagen SoL
LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd
Meddelandeblad. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer
Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA
Luleå kommun/buf sid 1/6 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2014 Luleå kommun/buf sid 2/6 Vår vision Alla på vår förskola, både barn och vuxna,
Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad
Plan Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och omfattning... 3 Leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag...
FN:s konvention om barnets rättigheter
1 Stina Forsberg FN:s konvention om barnets rättigheter Barnets rättigheter gäller alla barn (0-18 år) (artikel 1) Inget barn får diskrimineras p.g.a. egna eller vårdnadshavares egenskaper, åsikter eller
Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006
Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...
Min berättelse om villkoren på individ- och strukturnivå för att hjälpa en elev som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck.
Min berättelse om villkoren på individ- och strukturnivå för att hjälpa en elev som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet är att ge exempel på kopplingen mellan fall och regelverk ur ett
inda Almqvist urist, Socialstyrelsen arlstad den 12 april 2011
valitet och skydd för f r personer med emenssjukdom inda Almqvist urist, Socialstyrelsen arlstad den 12 april 2011 "Den bästa är inte felfri men förberedd". Professor James Reason: Air Safety Week, vol.
Överenskommelse om samverkan
Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3
Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig
Inkludering. Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet. Delaktighet
Inkludering Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet Delaktighet Integrering är inte det samma som inkludering! Fysisk integrering kan leda till social exkludering Organisation Kunskap om de
Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre
Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva
Att vända intresset bort från dörrarna
Att vända intresset bort från dörrarna Mot mindre tvång och begränsningar Foto: Robert Churchill, Getty Images 1 Introduktion lärande exempel Det här lärande exemplet beskriver ett särskilt boende för
En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum
En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum Paradigmskifte Paradigm = rådande tankesätt, tankemönster 2010 2013 2015 www.demenscentrum.se
Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting
Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Ansvarig kommun (2 kap., 2 a kap SoL) - Varje kommun ansvarar för socialtjänsten
Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003. Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003.
Riktlinje för synpunkts- och klagomålshantering VON 2013/02707 003 Riktlinjerna är antagna av vård- och omsorgsnämnden den 13 maj 2003. Reviderade av VOK-lg 2013-09-09, redaktionell ändring 2014-06-30
Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver
Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de
SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens
Likabehandlingsplan för Surteskolan och Skolstigens förskola
Likabehandlingsplan för Surteskolan och Skolstigens förskola Handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del av det demokratiska uppdraget.
SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN
SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN Ditt ansvar, vårt stöd. -Ett självständigt liv! Förändringar har blivit det normala i dagens samhälle. Förändringar berör alla delar av samhällslivet
Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Evidensbaserad praktik och vårdplanering
Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17
Sjöfartsprogrammets Kvalitetshandbok Version: 1 Utgiven av: Kvalitetsansvarig
Sida 1/8 Handlingsplan för hantering av trakasserier och osakligt bemötande inom Ålands gymnasium Behandlad i allmänna förvaltningens samarbetskommitté den 17 juni 2010 Behandlad i allmänna förvaltningens
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (8) Mål nr 146-09 meddelad i Stockholm den 3 mars 2010 KLAGANDE 1. AA Ombud och offentligt biträde: Jur. kand. Finn Kronsporre Valhallavägen 18 114 22 Stockholm 2. BB Ombud: Jur.
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :
Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes
Barn- och ungdomspsykiatri
Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Gode mannens och förvaltarens uppdrag
Gode mannens och förvaltarens uppdrag Ditt uppdrag som god man eller förvaltare Som god man eller förvaltare företräder du en person som behöver hjälp med att sköta sina ekonomiska, juridiska och personliga
Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST
YTTRANDE 2014-06-23 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur)
SOCIALFÖRVALTNINGEN 2015-03-23 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur) INLEDNING BAKGRUND Socialtjänstlagen 1 (SoL), lagen och stöd och service till vissa funktionshindrade 2 (LSS) och
Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun
Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:34 Rapportnr: 2008:34 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga:
Hantering av problemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Program Definition Förhållningssätt Ansvarsprincipen Kontrollprincipen Metod Kravanpassning Låg-affektivt
Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS. Delredovisning av regeringsuppdrag
Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Delredovisning av regeringsuppdrag Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och
Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben
Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn
Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande?
Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande? Johanna Freed Margareta Bondestam 2014-10-29 Varför en ny vägledning? Professionernas önskemål Skollagen definierar elevhälsan
Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan
Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram
Etikpolicy för Svenska Vårds medlemmar
Etikpolicy för Svenska Vårds medlemmar www.svenskavard.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund 3 Syfte 4 En gemensam värdegrund Grundteser. 4 Faktorer som påverkar vårt etiska ställningstagande. - Människovärde
Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen
Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen 1(13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Målgrupp... 3 Grundläggande värderingar... 3 Inriktning... 3 Lagstiftning... 4 Socialtjänstlagen... 4 Rätt
Informationsöverföring och samtycke i en samverkan kring personer med demenssjukdom
Medicinsk stab Informationsöverföring och samtycke i en samverkan kring personer med demenssjukdom 11 September 2014 Gunnel Blomgren, jurist/processledare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholms
Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål
Definition av hälsa Hälsa bör ses som förmåga till handling förmågan att realisera för individen vitala mål (nationella folkhälsokommittén) Uppdraget: skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person
Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande
Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare
Vill du göra en insats? Information till dig som vill bli god man/förvaltare I denna informationsbroschyr finner du vilka krav som ställs för att kunna bli god man/förvaltare och vad det innebär att vara
Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet. BUP-kongressen 21 april 2016
Kunskapsstöd: Bedöma barns mognad för delaktighet BUP-kongressen 21 april 2016 Kunskapsstödets bakgrund I flera centrala lagtexter beskrivs hur barns delaktighet ska bestämmas utifrån en bedömning av barnets
Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings-
Barnets rätt och LVU. Om barnet i rättsprocessen
Barnets rätt och LVU Om barnet i rättsprocessen Artikelnr 2009-126-182 Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2009 2 Förord År 1995 granskade Socialstyrelsen 1993 års domar i fyra länsrätter och i samtliga
Omsorgs- och socialförvaltningen. Upprättad: 2011-09-07 Ändrad:
Omsorgs- och socialförvaltningen Datum Upprättad: 2011-09-07 Ändrad: Regelverk för Lex Sarah, rapport, utredning, åtgärder och anmälan till Socialstyrelsen inom Ljusdals kommuns äldreomsorg, handikappomsorg
Världskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
En modell för åtgärdsprogram för barn med ADHD
Agneta Hellström 2010-02-07 En modell för åtgärdsprogram för barn med ADHD Om en elev, efter utredning, visar sig ha behov av särskilda stödåtgärder i skolan ska rektor se till att ett åtgärdsprogram utarbetas.
Täby kommun som leverantör. Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Täby kommun som leverantör Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Vad behöver du för stöd? Vad tycker du är viktigt att vi känner till för att stödja dig på bästa sätt?
Barnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun
Barnhälsoplan 2014-2015 Förskolan Citronen Knivsta kommun Reviderad ht-2014 Barnhälsoarbetet utgår från Skollagen och Läroplanen för förskolan Lpfö-98 rev 2010 Skollagen (2010) 8 kap Särskilt stöd 9 Barn
godmanskap & förvaltarskap
godmanskap & förvaltarskap Överförmyndaren I varje kommun ska det finnas en överförmyndare eller överförmyndarnämnd. Överförmyndaren utövar tillsyn över förmyndare, gode män och förvaltare. Syftet med
Chefs- och ledarskapspolicy
Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 1. Inledning Denna policy vänder sig till dig som är chef eller vill bli chef i Eksjö kommun. Syftet är att du tydligt ska veta utifrån
Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland
Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.
Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151
Kommittédirektiv Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år Dir. 2007:151 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2007 Sammanfattning En särskild utredare ska
Lex Sarah i Örebro län
Lex Sarah i Örebro län En uppföljning av de missförhållanden inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning, som anmälts 27 Foto: Carina Remröd www.t.lst.se Publ. nr 29:22 Förord
Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST)
Datum Dnr 2001-01-26 1426-2000 Juridiska sekretariatet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Omhändertagen (SOU 2000:77) (dnr S 2000/5585/ST) Sammanfattning Domstolsverket (DV) är positiv till
Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Väsby Kommunala Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bryggan 2015/2016 1 Inledning Förskolan är enligt lag Diskrimineringslagen och Skollagen skyldig att aktivt arbeta mot
Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23
Stockholm 2014-10-27 Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23 Svenska Psykiatriska Fo reningen, SPF, tackar fo r mo jligheten att yttra oss o ver rubricerade remiss. Sammanhållen journal
Vad är viktigast? Att mötas och bemöta på ett respektfullt sätt Kartlägg behoven Sätt upp tydliga mål Uppmuntra de starka sidorna Skapa struktur Anpassa miljön Var tydlig Var spännande Bemötande/att mötas
Social dokumentation. Lisbeth Hagman Utredare Stiftelsen Äldrecentrum
Social dokumentation Lisbeth Hagman Utredare Stiftelsen Äldrecentrum Vad reglerar? Förvaltningslagen (1986:223) Socialtjänstlagen (2001:453) SOSFS 2006:5 2013-10-25 Vilka bestämmelser gäller? SoL 11 kap.
Oktober 2014. Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma
Oktober 2014 Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma Projekt: Egen växtkraft 2011 Tips för att vuxna ska lyssna 2011 Egen växtkraft Förutsättningar för delaktighet 1. Vuxnas tillit till
Handläggning av ärenden som gäller barn och unga
(S) Allmänna råd Handläggning av ärenden som gäller barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Att arbeta på avdelningen Stöd och service
Att arbeta på avdelningen Stöd och service Stöd och service är en avdelning på socialkontoret. På Stöd och service arbetar vi med stöd till personer med funktionsnedsättningar. En funktionsnedsättning
Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Väsby Kommunala Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Borgen 2015/2016 1 Inledning Förskolan är enligt lag Diskrimineringslagen och Skollagen skyldig att aktivt arbeta mot
Etikpolicy. för. Svenska Vårds medlemmar
Etikpolicy för Svenska Vårds medlemmar www.svenskavard.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund 3 Syfte 4 En gemensam värdegrund Grundteser. 4 Faktorer som påverkar vårt etiska ställningstagande. - Människovärde
Värdegrund inom provarmdo vård- och omsorg
2014-03-24 Handläggare Maria Olsborn pro Varmdo 14VOS/0042 Vård- och omsorgsstyrelsen Värdegrund inom provarmdo vård- och omsorg Förslag till beslut Vård- och omsorgsstyrelsen har tagit del av redovisningen
Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar
Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar Pernilla Leviner Jurist och doktorand i socialrätt Stockholms universitet, Juridiska Institutionen
Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100
Social- och omsorgskontoret Riktlinjer för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Inga-Lena Palmgren utredare Stab Telefon (direkt):
Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal
BILAGA 1 Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal Psykiatri för vuxna Syfte Huvudavtalet mellan Region Skåne och Hässleholms kommun avseende psykiatri reglerar hur samverkan ska ske mellan parterna.
BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun
(9) Socialstyrelsen BESLUT K 0.M f\il N ch On'sorg Zigi -12- Regionala tillsynsenheten syd/sek3 Rolf Köhler Rolf.Kohler@socialstyrelsen.se 2011-12-05 Dnr 1-26754/Z911 Enligt sändlista V60. 2011.0ON Vårdgivare
Äldrestrategi 2013-16
Äldrestrategi 2013-16 Socialnämndens vägval för att skapa förutsättningar för ett värdigt liv i välbefinnande 1 2 Innehåll Självbestämmande! 4 Ett rikt socialt liv och ett aktivt åldrande 5 Förebyggande
Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se
Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och
Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6
Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för
Samverkansavtal. avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland.
Samverkansavtal avseende samordnat samhällsstöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i östra Östergötland. 1 Parter Detta avtal är tecknat mellan landstinget i Östergötland, närsjukvården i östra
Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun
Datum 2015-08-24 11 Antal sidor Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Vad är diskriminering? 4 Vision 5 Till dig som förälder/vårdnadshavare
Lagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen
Utökad sammanfattning till Assistansersättningens utveckling (Socialförsäkringsrapport 2015:13) Lagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen Förord År 1994 infördes personlig assistans
Likabehandlingsplan för Kesbergs förskola Äventyrsförskolan i Vårgårda HT 2015-VT 2016
Likabehandlingsplan för Kesbergs förskola Äventyrsförskolan i Vårgårda HT 2015-VT 2016 Bakgrund och uppdrag Från 2006-04-01 gäller en lag i Sverige som syftar till att främja alla barn och elevers lika
TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet
TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet Barn är människor och medborgare i samhället, så "varför ska barnen inte delta" (Kirsten
UTMANANDE BETEENDEN UTMANADE VERKSAMHETER
Malmö stad Stadskontoret Enheten för FoU socialt hållbar utveckling UTMANANDE BETEENDEN UTMANADE VERKSAMHETER EN STUDIECIRKEL OM STÖD TILL PERSONER MED AUTISM OCH/ELLER INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING
RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE
RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens
De formulär och arbetsverktyg som finns med i denna fil är:
Arbetsverktyg De formulär och arbetsverktyg som finns med i denna fil är: 1. Medgivande Sekretess 2. Medgivande Journalhandlingar 3. Genogram utifrån fallexempel 4. Livslinje 5. Frågeformulär Kartläggning
Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion
YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit
Bäckalyckans förskola
Olika men ändå lika. Bäckalyckans förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling januari 2009 reviderad september 2013 Grunduppgifter Ansvariga för planen: Samtliga medarbetare på förskolan,
Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa
Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Vi är människor hela livet - på gott och ont Ett område som under
HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Överförmyndare i samverkan i Övre Dalarna Mora kommun 792 80 Mora
Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 november 2015 Ö 4912-14 KLAGANDE Överförmyndare i samverkan i Övre Dalarna Mora kommun 792 80 Mora MOTPART MP SAKEN Anordnande av
SOSFS 2005:23 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Smittspårning. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2005:23 (M) och allmänna råd Smittspårning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. är bindande regler.