Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar

Transkript

1 Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar Pernilla Leviner Jurist och doktorand i socialrätt Stockholms universitet, Juridiska Institutionen Karolinska Institutet, Sektionen för rättspsykiatri pernilla.leviner@juridicum.su.se

2 Innehåll 1. Straffrättsligt förbud mot kvinnlig könsstympning 2. Socialrättsligt skydd - samhällets ansvar för att förhindra kvinnlig könsstympning Professionernas roller och ansvar Specifika svårigheter i könsstympningsärenden 3. Haveriutredningar som kunskapskälla 4. Strategier för att värdera och hantera risk

3 Förbud mot kvinnlig könsstympning Internationellt fördömande Kränkning av de grundläggande mänskliga rättigheterna FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter och Europakonventionen Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor Anger att sedvänjor som är skadliga för kvinnor såsom KKS innebär en kränkning av de mänskliga rättigheterna Barnkonventionen Konventionsstaterna ska vidta effektiva åtgärder för att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barn (artikel 24)

4 Förbud mot kvinnlig könsstympning Det svenska straffrättsliga förbudet Lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor 1 Ingrepp i de kvinnliga yttre könsorganen i syfte att stympa dessa eller åstadkomma andra bestående förändringar av dem (könsstympning) får inte utföras, oavsett om samtycke har lämnats till ingreppet eller inte. 2 Den som bryter mot 1 döms till fängelse i högst fyra år. Om brottet har medfört livsfara, allvarlig sjukdom eller i annat fall inneburit ett synnerligen hänsynslöst beteende skall det bedömas som grovt. För grovt brott döms till fängelse, lägst två och högst tio år. För försök, förberedelse och stämpling samt underlåtenhet att avslöja brott döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. 3 Den som har begått brott enligt denna lag döms vid svensk domstol även om 2 kap. 2 eller 3 brottsbalken inte är tillämplig. Bestämmelser om krav på tillstånd att väcka åtal i vissa fall finns i 2 kap. 5 brottsbalken.

5 Förbud mot kvinnlig könsstympning Fällande domar 2006/2007 FALL 1 13-årig flicka, könsstympad i Somalia Pappa dömdes i Hovrätten för könsstympningsbrott (friades gällande egenmäktighet) till fängelse 2 års fängelse och kr i skadestånd FALL 2 11-årig flicka könsstympad i Somalia Mamma dömdes i Hovrätten för grov fridskränkning och könsstympningsbrott till 3 års fängelse och skadestånd kr varav kr avseende könsstympningsbrottet.

6 Förbud mot kvinnlig könsstympning Möjliga konsekvenser av de fällande domarna Markering att lagen fungerar i praktiken Viktigt både ur allmänpreventiv och individualpreventiv synpunkt Stor medial uppmärksamhet - kunskapsspridning Samhällets aktörer blir medvetna om att risken finns även för flickor i Sverige ej bara tradition långt borta! Sporrar till förebyggande arbete

7 Förbud mot kvinnlig könsstympning BEGRÄNSNING Fällande domar kan ses som ett misslyckande i det enskilda fallet Straffprocessens syfte är inte att skydda från brott

8 Samhällets ansvar för att förhindra kvinnlig könsstympning När en vårdnadshavare brister och det finns en risk att ett barn far illa ska samhället ingripa till skydd för barn Barnkonventionen Socialtjänstlagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU)

9 Professionernas rättsliga ansvar Flera aktörer ska/kan ingripa till stöd och skydd när ett barn misstänks bli utsatt för brott eller annars riskerar att fara illa Barnomsorg, skola, hälso- och sjukvård mm Socialtjänst Förvaltningsdomstol (LVU prövning) Polis/åklagare/allmän domstol (straffprocessen) Aktörer inblandade med anledning av ev. vårdnadstvist (allmän domstol samt socialtjänstens familjerättssektion)

10 Anmälningsplikt SoL 14:1 2 st Personal inom verksamhet som berör barn och ungdom är skyldiga att genast anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd

11 Anmälningsplikt SoL 14:1 2 st När inträder anmälningsskyldigheten? Räcker med kännedom om något som tyder på att barnet behöver skydd även svårbedömda och obestyrkta uppgifter ska anmälas! MISSTANKE = RISK!

12 Anmälningsplikt SoL 14:1 2 st Att hjälpa själv istället för att anmäla? Socialtjänstens särställning i förhållande till andra verksamheter, kan ha fått anmälningar från andra aktörer Helhetsbild!

13 Socialtjänstens yttersta ansvar för barn Kommunen har det yttersta ansvaret för de som vistas i kommunen. (SoL 2:2) Socialnämnden ska sörja för att barn och ungdom som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd som de behöver (SoL 5:1) Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga för stöd och hjälp. (SoL 5:11)

14 Socialtjänstens skyldigheter i barnärenden Utredningsskyldighet (SoL 11:1) Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden

15 Förhållningsregler/krav i socialtjänstens barnskyddsutredningar Samförstånd med hemmen bygger på frivillighet! (SoL 1:1 och 5:1) Proportionalitet ej onödigt utsätta för skada eller olägenhet (SoL 11:2) Partsinsyn utan onödigt dröjsmål underrättas om att utredning inletts och har rätt till insyn (SoL 11:2) När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver (SoL 1:2 + LVU) När en åtgärd rör ett barn skall barnets inställning så långt det är möjligt kartläggas. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad (SoL 3:5 2 st. + LVU)

16 Samverkansskyldighet Socialtjänsten är skyldig och huvudansvarig för samverkan med andra aktörer i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa (SoL 5:1a) Även andra aktörer har skyldighet att samverka (HSL 2 f 1 st., PolisL 3 m.fl.) OBS sekretess mellan myndigheter kvarstår som huvudregel!

17 Socialtjänstens utredningsverktyg Vid en utredning om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd får nämnden för bedömningen av behovet av insatser, konsultera sakkunniga samt i övrigt ta de kontakter som behövs. (SoL 11:2 1 st) Konsultera sakkunniga utlåtanden av barnpsykolog eller medicinsk expert. de kontakter som behövs personal på daghem, fritidshem eller i skolan andra familjemedlemmar Även utan vårdnadshavarens samtycke Samtal med icke-beslutsmogna barn utan vårdnadshavarens samtycke/vetskap inte explicit reglerat osäkert verktyg!

18 Socialtjänstens möjlighet/skydlighet att omhänderta barn enligt LVU Grund för omhändertagande Misshandel (där kvinnlig könsstympning ingår) otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen, annat förhållande i hemmet Påtaglig risk för den unges hälsa eller utveckling Problematiskt i könsstympningsfall?

19 Socialtjänstens verktyg/befogenhet Anmälningsrätt till polisen Socialnämnden kan utan hinder av sekretess anmäla brott som riktar sig mot barn SoL 12 kap SekrL 14 kap. 2 5 st. Brott mot barn enligt 3, 4, 6 kap BrB + könsstympningsbrott Grövre brott (inte är föreskrivet lindrigare straff än 1 år inkl. försök) JO, Socialstyrelsen m.fl. har uttalat att socialtjänsten skyndsamt bör polisanmäla brott mot barn!

20 Polisens ansvar Förundersökningsplikt (huvudregel) utreda om brott föreligger vem som kan misstänkas för brottet om tillräckliga skäl föreligger för åtal RB 23:2 Om brott mot barn med förälder eller till denne närstående som misstänkt särskild företrädare för barn Kan (inom ramen för FU) godkänna utredningsåtgärder exv. förhör med barn och läkarundersökning av barnet

21 Samverkan och sekretess Huvudregel är att respektive myndighets sekretess kvarstår Finns dock sekretessbrytande regler i ärenden med misstankar om brott mot barn Anmälningsplikt och löpande lämna uppgifter till socialtjänst (SoL 14:1 4 st) Socialtjänst och H & S kan utan hinder av sekretess lämna uppgifter till polisen (15:5 + 14:2 4-5 st SekrL grova brott och alla brott mot barn) Uppgiftslämnande mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård - när det rör barn eller ungdom (14:2 7 st SekrL) om det behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård, behandling el stöd Socialtjänsten kan dock inte regelmässigt återkoppla till anmälare Om polisen lämnar uppgifter till socialtjänsten som hos polisen skyddas av förundersökningssekretess följer denna sekretess med och uppgifter får således inte lämnas ut till en misstänkt vårdnadshavare.

22 Sekretess gentemot vårdnadshavare Huvudregel Vårdnadshavarna är part i ärenden rörande deras barn rätt till all information från myndigheter om barnet (FB 6:11 + FL 16 ). Undantag Sekretess för uppgift till skydd för en underårig gäller även i förhållande till vårdnadshavaren, om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren (SekrL 14:4 2 st)

23 Granskning av ett könsstympningsfall Orosanmälan till socialtjänsten ang. misstänkt könsstympning Vag misstanke 10-årig flicka (föräldrar från Somalia) till Somalia/Kenya Socialtjänsten inledde utredning Polisanmälan I förundersökning beslutades om läkarundersökning samtycke av särskild företrädare visar att flickan INTE är könsstympad

24 Granskning av ett könsstympningsfall Föräldrar anmälde ärendet till tillsynsmyndighet, JO och DO Anmälande distriktssköterska kritiseras inte (konstaterar dock vag misstanke ) Socialtjänstens agerande synpunkter utan att framföra kritik Borde ansträngt sig för att få till stånd samarbete med föräldrar Ifrågasätter om läkarundersökning kunde ha undvikits ej akut barnperspektiv och proportionalitet För lång inaktiv utredningstid Bristande dokumentation Polisens agerande kritiseras ej (särskilda företrädaren granskas inte

25 Samhällets ansvar för barn som förs/dumpas utomlands Bortförande/dumpning kan vara straffbart i sig människorov, olaga frihetsberövande eller egenmäktighet med barn Samhället/socialtjänsten har ansvar för svenska barn trots att de befinner sig utomlands Bedöma behovet av ekonomiskt bistånd för att komma hem osv. Bedöma om LVU är nödvändigt Kan vara svårtillämpligt i praktiken Dock möjlighet att utfärda provisoriskt pass även utan vårdnadshavarens medgivande

26 Specifika svårigheter i könsstympningsfall Annorlunda varningssignaler Könsstympning genomförs en gång per flicka inte fortgående brister eller utsatthet Kan vara i övrigt välfungerande familjer Föräldrar som är positiva till könsstympning är det av övertygelse att det är för barnets bästa Föräldrar kan vara under starkt tryck från släktingar Exilens betydelse

27 Specifika svårigheter i könsstympningsfall Anmälningspliktens inträdande hur konkretiserad misstanke? LVU:s tillämplighet? Troligen inte tillämplig om man misstänker att kks har genomförts Begränsning i tillämpning vid misstanke att kks ska genomföras Konsekvens vårdbehov ska vägas mot följden av omhändertagande Hur länge ska ett omhändertagande då bestå? Bevisproblem? Socialtjänstens begränsade utredningsverktyg Barn som befinner sig utomlands praktiska svårigheter Risk för diskriminering

28 Haveriutredningar som kunskapskälla i barnärenden Common errors of reasoning in child protection work Munro, E. Child Abuse & Neglect Vol Sammanställning av 45 st haveriutredningingar i Storbritannien

29 Obenägenhet att ändra en tidigt gjord bedömning Ny information tolkades i ljuset av den tidigt gjorda värderingen Initiala bedömningen ofta osäker

30 Dokumentationen var ofta ofullständig och osystematisk Testade inte sin egen information mot annat material Tårtbitar av information som tillsammans hade gett en mer fullständig bild

31 Brist på systematik Gammal information negligerades Fokus på det aktuella Fokus på muntlig information Mönster och trender förblev osynliga

32 Ofullständig information Man ställde inte de viktigaste frågorna Man pratade inte med de viktigaste informanterna (grannar, bekanta) Man kommunicerade inte med varandra

33 Underskattad risk för manipulation och ohederlighet Brist på förövarkompetens Talade inte alltid med barnen direkt Brist på barnkompetens

34 SLUTSATSER Att värdera och bedöma risk är mycket svårt Det är omöjligt att i varje fall göra en korrekt bedömning Vissa misstag kan undvikas genom aktiva strategier som kompenserar för vanligt mänskligt beteende

35 Strategier för att värdera och hantera risk Kunskap hos dem som möter barnet När ska varningsklockan ringa? skador som inte stämmer med beskrivet händelseförlopp signaler från barnet om att allt inte står rätt till beteenden eller symptom som kräver utredning Osv.

36 Strategier för att värdera och hantera risk Rutiner för omhändertagande i misstänkta fall Vad gör man i den akuta situationen Vem gör vad osv. OBS juridiska befogenheterna!

37 Strategier för att värdera och hantera risk Dokumentation Dokumentera samtal och interaktion med barnet Dokumentera vilka åtgärder som vidtagits Dokumentera överväganden och beslut

38 Strategier för att värdera och hantera risk Uppföljning av osäkra fall Risk betyder att en situation är osäker och svår att värdera Risk betyder att vi inte vet hur det kommer att gå OBS också uppföljning av goda exempel!

39 Utmaning med barnperspektiv Vuxnas rädsla för obehag får inte väga tyngre än barns rätt till stöd och skydd