LIVSKUNSKAP. Barn och Utbildningsnämnden Piteå kommun BUN 51. Bilden gjord av mellanstadieelever Sjulnäs skola

Transkript

1 LIVSKUNSKAP Barn och Utbildningsnämnden Piteå kommun BUN 51 Bilden gjord av mellanstadieelever Sjulnäs skola

2 SANT-plan för grund- och gymnasieskolan i Piteå kommun Mål SANT-undervisningen ska omfatta alla elever i Piteå kommuns skolformer och anpassas efter ålder, mognad och aktuella trender. Syfte att alla elever i Piteå kommuns skolor ska, efter avslutad skolgång, besitta kunskaper om människors möjligheter och begränsningar, behov och beteenden samt hur detta påverkas och förändras, i samspelet med andra människor att alla elever ska ha fått fördjupade kunskaper om sitt egenvärde, hur bra relationer skapas och upprätthålls, kunskaper om konflikthantering, självkännedom samt betydelsen av livsstil att alla elever ska kunna argumentera och reflektera över både existentiella och etiska frågor, ha bearbetat frågor kring manligt och kvinnligt, olika kulturmönster, betydelsen av värderingar samt respekt för olikheter att undervisningen ska förmedla och engagera eleverna på sådant sätt att ensidiga gängnormer, trendsättning, mode och nöjesindustrins påtryckningar balanseras och mildras att alla elever ska ha deltagit i diskussioner och tillägnat sig sådana kunskaper kring sex och samlevnad, alkohol, tobak och andra droger att egna slutsatser kan dras för att kunna motstå ett destruktivt beteende Genomförande Kunskapsinhämtandet enligt SANT-planens mål och syfte ska ingå i var- dags- arbete i alla ämnen/kurser, anpassas efter ålder och mognad och ske kontinuerligt, klassvis i grupp eller individuellt. Föräldraengagemanget ska betonas liksom samarbetet med socialtjänst och polis. Exempelvis kan det utifrån aktuella ämnesområden initieras föräldramöten och temadagar. Information till föräldrar sker enligt bilaga 1 (Grundskolans förebyggande informationsplan till föräldrar). Gällande måldokument mot alkohol och droger enligt bilaga 1 (Handlingsprogram mot droger). Uppföljning och utvärdering Beskrivs årligen i varje enhets kvalitetsredovisning. Alla elever i Piteå kommun kommer att utifrån ovanstående SANT-undervisning med delaktighet och stöd av engagerade föräldrar och skolpersonal, ges förutsättningar att stärkas i sin förmåga att känna ansvar, empati och respekt för den enskilda människan samt ökad lust till kunskapsinhämtande.

3 Bilaga 1 Grundskolans drogförebyggande informationsplan till föräldrar Höstterminen 2003 beslutades att en revidering av SANT-planen skulle genomföras och att en informationsplan för föräldrar i drogfrågor skulle utarbetas. Statens Folkhälsoinstitut har i sin rapport 2002 Förebyggandets konst pekat på vilken viktig roll skolan har i arbetet för att förebygga drogmissbruk. Det förebyggande arbetet sammanfaller till stora delar med ambitionen att skapa en bra skola och ett gott skolklimat. Forskning visar att när eleverna tycker att det är roligt att gå till skolan och känner sig sedda och uppskattade där av kamrater och lärare är det i själva verket det kraftfullaste skyddet mot att utveckla missbruk och andra problem. Man pekar ut bland annat ett område som är centralt att utveckla i skolans förebyggande arbete och det är att skapa dialog mellan skola och föräldrar. Man säger vidare i rapporten att föräldrar är en betydelsefull, men ofta underskattad resurs när det gäller att skapa socialt stödjande miljöer. Genom tätare kontakter mellan föräldrarna och mellan dem och skolan kan också normbildningen kring alkohol och andra droger stärkas. Syftet med informationsplanen är alltså tvådelat, dels att tidigt informera föräldrar om risksituationer och dels att skapa mötesplatser för föräldrar. Förskoleklass år 3 Föräldramöten genomförs där syftet är att göra föräldrarna medvetna om att nu läggs grunden för tonårstiden. Arbete i smågrupper kring föräldrarollen. År 4 Planen presenteras på föräldramöte i klassen. Övergången till tonårstiden diskuteras i smågrupper med förutbestämda frågor. År 5 Smågruppsdiskussioner kring tonårstiden där även Internets för- och nackdelar behandlas. Grupptryck, tobak och snatterier är de aktuella ämnena. Information om var och hur hjälp söks. Drogvarning! År 6 Förberedelse inför högstadiesystemet och vilka förändringar som väntar. Skolk varningssignal. Information om Personligt undersökningen. Alkoholvanor. Information om konsekvenser av snatterier och åldersgränser vid skoter- och mopedkörning. Smågruppsdiskussioner. Söka hjälp information.

4 År 7 Personligt undersökningen genomförs för eleverna. Återkoppling av Personligt undersökningen. Möjligheten att få aktuell information kring drogsituationen i kommunen undersöks. Internets för- och nackdelar diskuteras återigen, samt tips om chattar där fester diskuteras. STAD-projektets videofilmer; Alla andra får ju... Sommarlovsvarning! Söka hjälp information. Mötet hålls av klassföreståndare med hjälp av kurator. Skolhälsovårdens hälsosamtal i år 7 hur kopplar vi deras resultat skolvis till droginformation? År 8 Självriskbeteende diskuteras. Ett könsperspektiv införs i diskussionen, drogsituationen, flickor pojkar och vad som skiljer dem åt? Smågruppsdiskussioner. Drogtestning. Sommarlovsvarning! År 9 Personligt undersökningen genomförs för eleverna. Återkoppling av Personligt undersökningen. Kurator deltar i de möten som studie- och yrkesvägledarna genomför och gör reklam för de föräldramöten som kommer i år 1 på gymnasiet. Innehåll i föräldramötena år 1 gymnasiet; Föräldraföreningen Mot Narkotika, polisen, socialtjänsten, kurator på gymnasiet. Drogsituationen är annorlunda när eleverna börjar gymnasiet. Sommarlovsvarning (språkresor och annat)!

5 Bilaga 2 Handlingsprogram mot droger Inledning I kap 1 2 Skollagen framgår det att skolan i samarbete med hemmen skall främja elevernas harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Grundläggande värdering Skolan ska vara drog- och alkoholfri. I skolan gäller Arbetsmiljölagen. Elev jämställs där med arbetstagare. Lagens syfte är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet/skolan, samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö (kap 1 1 Arbetsmiljölagen). Målsättning Grundskolan Skolan ska genom rektors försorg integrera kunskapsområden rörande riskerna med alkohol, tobak och andra droger i undervisningen. (Läroplan för de obligatoriska skolformerna, kap 2, punkt 8) Gymnasiet Det är skolans ansvar att varje elev som slutfört utbildning har kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa. Rektor har ett särskilt ansvar för att eleverna får kunskaper om riskerna med tobak, narkotika och andra droger (Läroplan för de frivilliga skolformerna, kap 2, punkt 6). Skolhälsovården har till ändamål att bevara och förbättra elevernas själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor, i samtliga skolformer. (kap 14 2 Skollagen) Åtgärder vid misstanke om missbruk Eftersom innehav, överlåtande och bruk av narkotika är straffbart (Narkotikastrafflagen 1968:4 1, 2 och 3) kommer skolan att göra polisanmälan vid misstanke om detta brott. Detta förfarande gäller även vid misstanke om brott mot Dopinglagen (Lag 1991:1969, om förbud mot vissa dopingmedel 1,2 och 3). Polisen gör då en bedömning om brottsutredning ska inledas. De kan även göra ett drogtest om skäl finns. Drogtestet kan göras mot denna persons uttalade vilja om polisen har starka misstankar om drogpåverkan. Skolan ska samtidigt med polisanmälan göra en anmälan till Socialtjänsten (kap 13, 1 Socialtjänstlagen). Lagtexten anger att var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndighet vars verksamhet beror barn och ungdomar är skyldiga att genast göra anmälan. Efter inkommen anmälan ska socialtjänsten skyndsamt inleda en utredning (kap 11, 1 Socialtjänstlagen). Socialtjänstens utredning ger förslag till åtgärder för att ungdomen ska få hjälp och stöd.

6 Skolans ansvar Grundskolan Reglerna om samverkan med hemmet leder till att hemmet ska underrättas om den ovan beskrivna situationen inträffar. I grundskolan kan elev ej avstängas från undervisning. Eleven kan dock undervisas i annan form än i den vanliga klassen. Om skolläkaren på förekommen anledning av medicinska skäl, anser att en elev i grundskolan behöver undersökas särskilt ska eleven genomgå undersökning. Drogtest är ett exempel på sådan undersökning (kap 14 3 Skollagen). Gymnasiet Elev kan avstängas från undervisning eller till och med förvisas från gymnasieskolan för viss tid. Detta bör dock användas som reaktion på ett disciplinbrott. Detta förfarande bör användas då elev blivit drogtestad och svaret var positivt. Avstängningen bör gälla tills eleven tagit emot hjälp från Socialtjänsten för sina drogproblem. Grundskola och gymnasiet Både vad gäller grundskolan och gymnasieskolan kan skolledningen undersöka elevskåp. Detta förfarande kan vara värdefullt när man misstänker droganvändning. Eleverna måste dock tydligt informeras om detta då de tilldelas elevskåp. Några tvångsbehandlingsåtgärder från skolans sida lämnar ej lagstiftningen utrymme för. Sådan ankommer främst på Socialnämnden. Det är därför angeläget om samarbetet med skola, socialtjänst och polis stärks. Alla goda krafter måste verka för att vi har en drog- och alkoholfri skola. Handlingsplan 1. Allmän information till samtlig personal om måldokumentet. 2. Klassföreståndare/mentor informerar föräldrar och elever om måldokumentet under ett föräldramöte vid terminsstarten 3. Vid misstanke: a/ Samla information. b/ Dokumentera. c/ Lämna till elevvårdspersonal. 4. Elevvårdspersonal/elevvårdskonferens polisanmäler skyndsamt. 5. Informera föräldrar skyndsamt (skilj på omyndig och myndig elev). 6. Anmälan enligt Socialtjänstlagen, kap 14, Fortsatt observation/dokumentation. 8. Fortsatt information till Socialtjänsten. 9. Elevvårdskonferens som beslutar om vidare åtgärder, ev i samarbete med Socialtjänsten.