Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun. Antagen av kommunstyrelsen Diarienummer 569/02

Transkript

1 1 Utvecklingsplan för det drogförebyggande arbetet i Laholms kommun Antagen av kommunstyrelsen Diarienummer 569/02

2 2 Monica Jacobsson Samordnare Laholms kommun UTVECKLINGSPLANEN FÖR LAHOLMS KOMMUN Valda utvecklingsområden: den kommunala samsynen skolan som arena för särskilda insatser att ge stöd för ett gott och aktivt föräldraskap en samhällsmobilisering mot narkotika och fylleri Samordnaren har tillsammans med sin kontaktperson under två dagar träffat representanter i kommunen för de olika områdena. Detta har bla lett till att utvecklingsplanen ser ut som den gör. Nulägesbeskrivning: MÅL OCH STRATEGIER: Landstingets drogvaneundersökning År 2000 gjordes en drogvaneundersökning i samtliga kommuner i Hallands län. Utifrån den undersökningen beslutade Spuffgruppen (kommunens övergripande samverkansgrupp som arbetar drogförebyggande) att jobba med följande: Halvera andelen elever som uppgett att de feströker eller röker dagligen att de druckit så mycket alkohol att de känt sig berusade att deras föräldrar köpt ut öl, vin eller sprit att de någon gång provat narkotika Uppföljning på denna drogvaneundersökning kommer att ske år 2005 och då kan målen mätas. Kartläggning Under våren 2003 gjordes en kartläggning bland ungdomar i riskzon för att utveckla drogmissbruk (se bilaga 1). Kartläggningen genomfördes i form av intervjuer. Denna visade att det fanns fyra grupper som vuxna som arbetar med ungdomar var oroliga för: kriminella ungdomar som ingen ville tala om på grund av rädsla för repressalier ungdomar som man kände stark oro för att utveckla ett drogmissbruk ungdomar som man kände oro för ett eventuellt missbruk. Det kunde handla om att man umgås med kompisar som missbrukar, att ungdomen själv har en hög alkoholkonsumtion, flickor som har pojkvänner som missbrukar, eller att det finns missbruk i hemmet. äldre personer som langar tobak, alkohol och narkotika och själva missbrukar En handlingsplan håller på att göras utifrån kartläggningen. Det som redan är gjort är att samordnaren utifrån direkt oro gjort sjutton anmälningar till socialtjänsten. Det finns önskemål och funderingar på att denna typ av kartläggning skall göras regelbundet.

3 3 Drogpolitiskt program Det drogpolitiska programmet är under omarbetning och meningen är att det skall bli ett levande dokument som skall gå hand i hand med utvecklingsprojektet. VAD GÖR VI REDAN Under de två senaste åren har skolans åtgärdsgrupper (samverkansgrupper bestående av representanter från skola, polis, fritid och socialtjänst) arbetat med att ta fram en gemensam handlingsplan för hur det drogförebyggande arbetet skall se ut i skolan (se bilaga 2). Detta arbete beräknas komma igång höstterminen VAD ÄR PROBLEMET Problemet är att föräldrar och andra vuxna har en liberal syn när det gäller tobak och alkohol. Vuxna anmäler inte gärna till socialtjänsten eller polis utan låter ofta problemen bli stora innan man agerar. Föräldrar har även svårt att kontakta varandra för att bilda nätverk runt sina ungdomar. VILKA UPPLEVER PROBLEMET Vuxna som arbetar med ungdomar. Polis och socialtjäst upplever att man skulle kunna agera tidigare. Föräldrar uttalar önskemål om att hitta arenor för att skapa nätverk. VAD KARTLÄGGS Se punkten mål och strategier. UTVÄRDERING Landstingets drogvaneundersökning kommer att upprepas Runt kartläggningen för ungdomar i riskzon för att utveckla drogmissbruk görs en handlingsplan. Bla har sjutton anmälningar till socialtjänsten gjorts. Det finns funderingar och önskemål om att liknande kartläggningar skall göras regelbundet. Ambitionen för det drogpolitiska programmet är att alla mål i handlingsplanen skall kunna följas upp. De valda utvecklingsområdena: Se bilaga 3. Inriktningsmål A Vision: Den kommunala samsynen: Ett narkotikafritt samhälle samt att ingen invånare i Laholms kommun skall använda alkohol eller tobak före 18 års ålder. Skolan som arena för särskilda insatser: Att alla elever skall få gå i en hälsofrämjande skola. I arbetet med hälsofrämjande skola vill man få en skolutveckling genom att skolarbetet utvecklas i riktning mot begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för både elever och personal. I hälsofrämjande skola arbetar man på lång sikt för att stärka relationer, trivsel, trygghet, ansvarstagande, elevers delaktighet, självförtroende, arbetsglädje och meningsfullhet.

4 4 Att ge stöd åt ett gott och aktivt föräldraskap: Alla föräldrar till barn och ungdomar skall ha övertygelse och agera utifrån att inga barn eller ungdomar under 18 år skall använda tobak eller alkohol. Samma övertygelse och agerande gäller inställningen till ett narkotikafritt samhälle. En samhällsmobilisering mot narkotika och fylleri: Att målen i det drogpolitiska programmet skall följas B Effektmål: Den kommunala samsynen: Att alla landsting - och - primärkommunala förvaltningar skall ha en samsyn i det drogförebyggande arbetet. Skolan som arena för särskilda insatser: Att alla skall omfattas av arbetet med hälsofrämjande skola. Att ge stöd åt ett gott och aktivt föräldraskap: Att ge alla föräldrar med barn och ungdomar i skolan stöd för ett gott och aktivt föräldraskap. En samhällsmobilisering mot narkotika och fylleri: Att alla invånare i Laholms kommun möts av samma drogpolicy. C Verksamhetsmål: Den kommunala samsynen: Styrgruppen skall informeras muntligen fyra gånger per år samt regelbundet med nyhetsbrev. Övriga verksamheter skall regelbundet informeras med nyhetsbrev. Skolan som arena för särskilda insatser: Att alla elever genom åtgärdsgruppernas handlingsplan för det drogförebyggande arbetet skall få likvärdiga insatser. För detta behöver personalen i skolan utbildning. Skolans rektorer kommer att från utvecklingsprojektet att få medel till detta. Detta skall ske i samverkan med åtgärdsgrupperna på respektive skola. Att ge stöd för ett gott och aktivt föräldraskap: Strategier för att nå alla föräldrar i det drogförebyggande arbetet. En strategi är att börja med åtgärdsgruppernas handlingsplan för drogförebyggande arbete i skolan där planering av föräldramöten görs. En annan strategi är att nå föräldrar som inte kommer på skolans ordinarie föräldramöten. En samhällsmobilisering mot narkotika och fylleri: Att skapa en dialog med förenings - och - näringsliv när det gäller drogföremyggande arbete för att nå samsyn.

5 5 Strategier för respektive utvecklingsområde: Den kommunala samsynen; Informera och diskutera med politiker och chefer. Syftet är att de skall ha en gemensam samsyn i det drogförebyggande arbetet. Detta skall ske genom regelbundna träffar med styrgruppen (fyra gånger per år) samt skriftlig information under arbetets gång. Ordförandegruppen, verksamhetschefsgruppen, ledningsgrupperna samt gruppledarna för de olika partierna skall regelbundet ta upp frågan om utvecklingsprojektet och det drogförebyggande arbetet vid sina möten. Samordnaren kommer att vid behov kallas till dessa möten för att ge information. Detta är ett önskemål från styrgruppen. Styrgruppen skall också i kontakt med massmedia stå för den gemensamma samsynen och även kunna användas som goda förebilder. Skolan som arena för särskilda insatser; Det kortsiktiga målet med arbetet i skolan är att alla elever skall få likvärdiga insatser när det gäller drogförebyggande arbete. Detta skall ske genom den handlingsplan som åtgärdsgrupperna arbetat fram. Spuffgruppen kommer att följa, stötta och ha det övergripande ansvaret för det arbetet. För detta arbetet krävs utbildning. Respektive åtgärdsgrupp kommer att få ekonomisk stöd för att kunna genomföra detta. Varje skola skall göra en inventering över vilken typ av utbildning man behöver. Detta ansvara respektive rektor för. Det som redan är bestämt är att Birgitta Kimber bjuds in under hösten 2003 för att medverka vid en studiedag för skolpersonal. Spuffgruppen kommer också att samordna övergripande insatser i åtgärdsgrupperna så som att organisera insatser utifrån (tex Hassela, föreläsare mm). Samordnaren kommer under hösten 2003 att besöka samtliga skolor för att ge information om utvecklingsprojektet. Ett par skolor i kommunen har börjat arbeta med Hälsofrämjande skola. Detta arbetet leds av hälsopedagogen på Folkhälsoenheten. Det långsiktiga målet är alla skolor i kommunen skall arbeta med Hälsofrämjande skola. Under tiden kommer skolan att använda sig av metoder som finns i Hälsofrämjande skola såsom värderingsövningar mfl. Arbetet med "Ungdomars villkor" och elevdemokrati skall utvecklas. Att ge stöd för ett gott och aktivt föräldraskap; När det gäller att ge stöd till föräldrar är det viktigt att nå alla föräldrar. I handlingsplanen som görs för det drogförebyggande arbetet i skolan finns det inlagt föräldramöten runt dessa frågor. Vi vet samtidigt att alla föräldrar inte kommer till skolan på dessa möten. Vi skall därför rikta insatser till föräldrar som vi inte når via skolan. Ett exempel på detta är föräldrar vars barn inte fungerar i den ordinarie skolan ( föräldrar på Iv-programmet, föräldrar till utåtagerande barn, mfl.). Dessa kommer inte att erbjudas insatser utifrån att deras barn på något sätt avviker utan bjudas in och prata om hur det är att vara tonårsförälder. Att hjälpa till att bilda föräldranätverk är ett önskemål från föräldrar i kommunen och det är ett arbete som kommer att prioriteras. En annan grupp föräldrar som vi vill nå är blivande föräldrar och föräldrar som nyss fått barn. Detta för att så tidigt som möjligt prata om värderingar och föräldraskap. Detta görs redan på Familjecentralen men målet är att utveckla det arbetet.

6 6 Den lokala foldern till föräldrar i drogförebyggande syfte är under omarbetning och kommer till höstan att ges ut till alla föräldrar som har ungdomar i år sju på högstadiet samt första året på gymnasiet. Spuff-gruppen kommer att stötta nattvandrande föräldrar med utbildning och organisation av deras verksamhet. En samhällsmobilisering mot narkotika och fylleri När det gäller samhällsmobilisering kommer vi att satsa på föreningslivet direkt efter sommaren. De största idrottsföreningarna kommer att bjudas in till en föreläsning med Mikael Martinsson fd fotbollsspelare i Ifk Göteborg, Djurgården och landslaget. Han driver ett projekt som kallas "Föreningslivet mot droger". Detta kommer att vara upptakten för utbildningsinsatser inom föreningslivet. Vi kommer också att erbjuda utbildning till föreningsledare när det gäller det drogförebyggande arbetet. I det drogpolitiska programmet förekommer diskussioner om man skall villkora bidragen till föreningarna genom att kräva drogpolicy för utbetalning av föreningsbidrag. Näringslivet kommer att informeras och bli erbjudna att delta i utvecklingsprojektet. Viktigt när det gäller näringslivet är att de förstår vilka fördelar de kan ha för att medverka i projektet. Detta kan exempelvis vara mindre snatterier och stölder, ökad försäljning av produkter då man finns med som förebild i det drogförebyggande arbetet, att vid rekrytering av personal få drogfria medarbetare mm. När det gäller övriga frivilliga finns det idrottsprofiler, politiker och andra välkända personer i kommunen som kommer att kontaktas för att medverka som goda förebilder. Enskilda tex före detta missbrukare har visat intresse att delta. Detta sker i samverkan med ett behandlingshem på orten som visat stort intresse av att jobba med förebyggande arbete. Samordnaren har informerat polisen i Laholm om utvecklingsprojektet. Bestämdes då att i slutet på augusti skall vi jobba tillsammans en halvdag med polisens samsyn. Massmedia kommer att kontaktas för information och delaktighet. Media kommer förhoppningsvis att kontinuerligt bli delaktiga i projektet och därmed förstärka effekten av övriga åtgärder. Kommunikationsplanen: Här är vi mottagliga för diskussioner och idéer från andra. Nyhetsbrev, informationsträffar, massmedia är några verktyg. Det vi skulle behöva hjälp med är strategier för: att nå ut till föreningslivet att nå ut till föräldrar som inte kommer på de ordinarie föräldramötena i skolan