Regionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning gällande kommunerna i Västmanland

Transkript

1 (10) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Regionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning gällande kommunerna i Västmanland I den nationella satsningen angående regionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning anges tre områden, där det egna länet kan välja ett eller flera av dessa områden för långsiktigt utvecklingsarbete. De tre utvecklingsområdena är: 1. Förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning. 2. Förstärkt brukarmedverkan 3. Initiera, genomföra och utveckla systematisk uppföljning Huvudmännen ska meddela SKL inom vilket/-a av dessa områden man avser att bedriva ett långsiktigt utvecklingsarbete inom. Förutsättning för utbetalning av stimulandsmedel är en redovisning av: Vilket eller vilka av de tre ut vecklingsområden som länet väljer att arbeta vidare med Varför väljer länet detta/dessa områden? Om möjligt ge en nulägesbeskrivning för dessa områden Vad är det som ska uppnås/förbättras? Kontaktuppgifter till länets kontaktperson(er) för dialog med den nationella samordningen Nedan följer en redovisning av de val Västmanlans kommuner har gjort. 1. Vilket eller vilka av de tre utvecklingsområdena väljer Västmanlands kommuner? VKL samordnar ett kommunalt chefsnätverk inom området funktionsnedsättning för Västmanlands kommuner. Chefsnätverket har prioriterat att bedriva ett långsiktigt utvecklingsarbete inom området Förstärkt brukarmedverkan. Förslaget har förankrats hos socialcheferna i kommunerna.

2 (10) 2. Varför väljer kommunerna i Västmanlands område Förstärkt brukarmedverkan? Kommunerna i Västmanland anger flera skäl till varför de väljer området Förstärkt brukarmedverkan. Kommunerna anser att brukarmedverkan inom LSS behöver utvecklas och ett förbättringsarbete behöver genomföras. Det är viktigt att arbeta med förstärkt brukarmedverkan för att bättre uppnå LSS- lagens intentioner vad gäller inflytande, självbestämmande och delaktighet. Brukarmedverkan är också en viktig kvalitetsfråga inom LSSverksamheterna. Brukarnas synpunkter och önskemål ska beaktas och ses som en kunskapskälla. Brukarinflytande/medverkan är också i grunden en demokratisk fråga. Det är därför av vikt att öppna möjligheten för den enskilde att delta i den demokratiska processen som medborgare och att i högre grad än i dag delta i samhällslivet. Kommunerna i länet behöver öka sitt medvetande om vad brukarmedverkan innebär i praktiken, att arbeta mera individualiserat och ta hänsyn till varje brukares behov och önskemål i ännu större utsträckning än tidigare. Kommunerna menar att det är oerhört viktigt att stötta brukaren i att kunna fatta beslut om sin vardag och att stötta honom/henne i att göra vardagen meningsfull och greppbar. Känslan av sammanhang är A och O. Den enskilde ska även kunna göra sin egen röst hörd i utvärderingar av upplevd kvalitet. Ett exempel på hur det kan yttra sig är att den professionelle stöttar brukarna att fatta sina egna beslut utan att känna påverkan utifrån (personal, vänner, närstående osv) och utan att brukaren ska behöva känna att de måste vara andra än sig själv till lags. Kommunerna menar vidare att det är viktigt att utveckla metoder och arbetssätt som stärker den enskildes möjligheter att bestämma i sitt eget liv. Kommunerna behöver belysa perspektivet på att den enskilde verkligen har gått från passiv till aktiv, från patient till medborgare. Förstärkt brukarmedverkan är också en del i en evidensbasrad praktik. Förstärkt brukarmedverkan är därför viktigt för att kommunerna ska få till stånd det förhållningssätt som evidensbaserad praktik kräver. Kognitiv förstärkning behövs i många avseenden och bidrar till ökad självständighet. Förutom kommunikationshjälpmedel som t ex bilder, tecken, samtalsmattor med mera finns mycket ny teknik att ta del av och

3 (10) använda i utvecklingen av förstärkt brukarmedverkan. Idag finns ännu inte tillräckligt med erfarenhet, kunskap och verktyg i verksamheten för att arbeta med kommunikationshjälpmedel fullt ut. Dessutom saknar personalen, i vissa fall, kunskap om t ex bilders betydelse för språkförståelsen och är ovana vid att använda det i samtal. Många saknar även teckenkommunikation. Några av kommunen i länet har köpt in Neonovas program Pict-o-stat i syfte att öka brukarens delaktighet och påverkan på individ- såväl som verksamhetsnivå. Detta verktyg är något som samtliga kommuner önskar införskaffa och utveckla/utöka dess användningsområde för att underlätta för brukaren att, i olika sammanhang, göra sin röst hörd. 3. Nulägesbeskrivning Kommunerna i Västmanland arbetar redan idag på olika sätt med brukarmedverkan men kommunerna menar att ytterligare ansträngningar behöver göras för att i första hand på individnivå stärka brukarmedverkan. Några av kommunerna använder idag Pict-o-stat för brukarenkäter i syfte att öka brukarens känsla av delaktighet och påverkan på individ- såväl som på verksamhetsnivå. Nedan presenteras ett sammandrag av kommunernas arbete med brukarmedverkan idag. Kommunernas beskrivning av brukarmedverkan och förstärkt brukarmedverkan på individ-, verksamhets- och organisationsnivå. Beskrivningen ger en samlad bild av hur kommunerna arbetar med brukarmedverkan. Det kan dock se olika ut mellan och inom kommunerna hur långt man har kommit med brukarmedverkan. Individnivå Brukarmedverkan är att vara med och påverka alla delar som rör brukarens liv. Att få bestämma i sitt eget liv. Här är arbetet med genomförandeplan ett väldigt tydligt sätt att arbeta metodiskt utifrån den enskildes egna val och mål. Individuell planering sker genom genomförandeplaner, aktivitetsplaner och andra individuella planer. Även på omvårdnadsmöten och vid upprättandet av habiliteringsplaner medverkar brukaren. Redan vid biståndsbedömningen utgår man från individens behov och önskemål vid utformande av beslut och planering av insatser. Man individualisera insatserna i stället för att erbjuda kommunens utbud. Den enskilde medverkar vid utredningar, insatser och uppföljning av beslut. Den enskilde ska kunna göra sin egen röst hörd både i vardagen och i utvärderingar av upplevd kvalitet.

4 (10) Verksamhetsnivå På verksamhetsnivå finns brukarråd, boråd eller boendemöten inom bostad med särskild service och arbetsplatsträffar eller arbetsklubb i den dagliga verksamheten, där den enskilde kan utöva inflytande. Brukare och närstående har också möjlighet att lämna önskemål, synpunkter och delta i planeringen av verksamheten. Brukare är delaktiga i den dagliga planeringen och i planering av exempelvis aktiviteter och sysselsättning på lite längre sikt. Vid t ex nybyggnation av t ex gruppbostad får brukare vara med och välja tapeter mm. Även anhöriga bjuds in när en ny gruppbostad ska planeras tillsammans med politiker och tjänstemän. Verksamheterna har regelbundna möten för information, dialog och planering. Samverkan med intresseorganisationer sker 2-3 ggr/år, oftare vid behov. Medarbetarnas scheman läggs efter brukartid. Aktiviteter sker i grupp i de olika verksamheterna. Organisationsnivå På organisationsnivå får den enskilde möjlighet att, genom förståelig information, delta i den demokratiska processen t.ex. att lämna in medborgarförslag osv. På organisationsnivå sker samverkan med organisationer, referensgrupper med deltagare från föreningar och verksamheter. Möten med KHR (Kommunala Handikapprådet) sker regelbundet. I Kommunal Handikapprådet (KHR) deltar samtliga ideella föreningar, intresseorganisationer tillsammans med kommunen. I detta sammanhang skulle även brukare kunna medverka. Rådet för funktionshindrade kan påverka genom synpunkter och idéer. Brukarorganisationer har möjlighet att lämna önskemål och synpunkter, exempelvis vid planering av ny verksamhet. Brukare/brukarnas synpunkter och önskemål beaktas och ses som en kunskapskälla när insatser rörande brukaren eller målgruppen ska planeras och verkställas. Möjligheten att delta mer som medborgare ska öppnas. Att delta i samhällslivet. Om personen har bristande autonomi behövs förstärkt brukarmedverkan då det är svårigheter med brukarmedverkan/ inflytande. Det finns problem med företrädarskap och den närståendes roll som representant för den enskilde. Brukarinflytande är en demokratisk fråga. Samtliga medborgare måste få vara med att få delta i utformningen av den offentliga sektorn, brukarinflytande. Brukarenkäter används.

5 (10) Brukarmedverkan när det gäller planering av verksamhet (t ex bostäder, daglig verksamhet mm) Det ser olika ut i olika kommuner. I en kommun finns ingen medverkan i planeringen av bostäder med särskild service men i daglig verksamhet kan brukarna medverka i form av att verksamheter kan avslutas om inte intresse finns av verksamheten och till viss del påverka via referensgrupp på daglig verksamhet. I andra kommuner kan den enskilde brukaren vid t ex nybyggnation vara med och välja tapeter med mera eller vid nybyggnation av en bostad med särskild service får anhöriga, till de tänkbara hyresgästerna, möjlighet att delta tillsammans med politiker och tjänstemän. En kommun säger att brukaren har små möjligheter att påverka planeringen av verksamhet. En kommun uppger att chef och biståndshandläggare gör en inventering av ungdomar som eventuellt. kommer att vara aktuella för bostad med särskild service och sysselsättning i framtiden (inom en 2-3 års period) Ungdomarna erbjuds en träff där de kan diskuterara framtida bostad och sysselsättning tillsammans med stödperson och kommunens representanter. De flesta personerna gör en arbestförmågebedömning vid arbetsförmedlingen för att utesluta att man står till arbetsmarknadens förfogande. Beroende av resultatet planeras framtidens sysselsättning gemensamt med brukare och stödpersoner, Biståndshandläggare, skola, chef träffar personer som inom ett år kommer att avsluta sina studier. Kommunens representanter diskuterar med den berörde om vad han/hon är intresserad av, behov, kompetens, gruppstorlek, handledare, studiebesök etc. Personen får ta med sig en anhörig, vårdnadshavare som stödperson. Brukare är delaktiga i den dagliga planeringen och i planering av exempelvis aktiviteter och sysselsättning på lite längre sikt. Planering av verksamhet sker oftast av verkställighetsansvariga där behoven har fångats upp av chefer och personal. När det blir aktuellt med insatser för en brukare sker det oftast i dialog med förälder, god man och ibland brukare. Det händer att föräldrar inte tycker att den enskilde ska medverka eftersom det kan skapa oro. Samverkan med intresseorganisationer 2-3 ggr/år, oftare vid behov, samt i Kommunala Handikapprådet (KHR).

6 (10) Brukarmedverkan när det gäller uppföljning och utvärdering av verksamhet När det gäller uppföljning och utvärdering säger kommunerna: Uppföljningar görs alltid under verkställighet av insatser. I genomförandeplanen på daglig verksamhet finns vissa frågor om trivsel osv, däremot finns ingenting på boendesidan. En kommun kommer under 2013 att börja med brukarenkäter utifrån Pict-o-stat. En annan använder det redan vid uppföljning och utvärdering. När man pratar om uppföljning i verksamheterna är det oftast på individnivå. Det är inte så vanligt med uppföljning och samtidig brukarmedverkan i uppföljningar och utvärderingar. Men det varierar stort mellan olika verksamheter och utförare. Om personen har ett biståndsbeslut utvärderas alltid insatsen två ggr/år eller om behovet förändras. Det görs alltid tillsammans med personen i fråga. De andra som deltar är personal och stödperson. Uppföljning och utvärdering görs i för liten skala. Områdeschefen har oftast en dialog med föräldrar och/eller god man, ibland brukare och med personal. Enkäter skickas ut men besvaras sällan av brukaren själv. Dåligt! Några brukare deltar i uppföljningar och utvärderingar. De flesta gör det inte utan det är oftast god man tillsammans med kontaktpersonalen som gör detta. Resultatet av brukarundersökningar finns att tillgå via hemsidan men lyfts även vid träff med samverkansgruppen. Här behövs förbättring! På individnivå exempelvis vid uppföljning av beviljade insatser. På verksamhetsnivå behöver förbättringar göras när det gäller att värdera insatser som bostad, daglig verksamhet, etc. Vad får den enskilde konkret vara med och bestämma Individnivå Självbestämmandet utgår ifrån individens förståelse av val. Inom personlig assistans är brukarens påverkansmöjlighet mycket hög och assistansen utformas utifrån brukarens behov. Sin egen vardag. Här gäller det att arbeta på en lagom nivå utifrån individens förmåga, där den enskilde också har förutsättningar att t.ex. göra egna val på en nivå som han/hon behärskar och på så sätt bestämma själv. När det gäller bostad och daglig verksamhet kan brukaren genom genomförandeplanen påverka hur stödet ska vara utformat och när han/hon ska få stödet. Veckoplaneringar görs när det gäller fritid. Exempel på vad den enskilde kan påverka i bostaden är

7 (10) uppstigning, mat, vad han/hon vill göra av sin dag, vika kläder han/hon vill ha på sig, hur ofta han/hon vill duscha, städa, vilka aktiviteter han/hon vill delta i. Exempel på brukarmedverkan inom daglig verksamhet är möjlighet att påverka vilken daglig verksamhet han/hon önskar delta i, arbetsuppgifter, innehåll, arbetstider och semester. Den enskilde kan även utöva påverka så att verksamheter kan avslutas om inte intresse finns och till viss del påverka via referensgrupp på daglig verksamhet. Aktiviteter sker enskilt i de olika verksamheterna. I en kommun har nästan alla hemmadagar en gång per månad då brukaren kan bestämma vad han/hon vill göra. Verksamhetsnivå Inom daglig verksamhet görs t ex en målplanering efter personens intresse, önskemål och förmåga. Där planeras i detalj hur personen ska kunna vara med och påverka dagen. Vad ska göras och hur ska det utföras samt om det behövs något extra stöd. I bostaden har man en genomförande plan där man alltid utgår från att stärka den enskildes självkänsla, ge meningsful fritid, trygghet och att personalen arbetar tillsammans med och inte för personen. Man diskuterer insatserna och hur det skall genomföras (alltid tillsammans med den berörde och ev. stödperson) Delaktig på brukarråd, anhörigträffar, vara med och besluta om kontaktperson. Verksamheten bjuder in till aktiviteter som man har haft möjlighet att vara med och lämnat förslag om. Det är alltid frivilligt att delta. På verksamhetsnivå är det för det mesta personal och brukare tillsammans som bestämmer aktiviteter, tyvärr är det nog oftare personal än brukare. På organisations-eller systemnivå En kommun säger att den enskilde kan ge medborgarförslag som alla andra till kommunfullmäktige. En annan kommun anger att det är sämre med brukarmedverkan på organisations-eller systemnivå. Indirekt sker brukarmedverkan via föreningar och inom KHR. En kommun anger att det på organisations-eller systemnivå inte finns någon brukarmedverkan. Svårt att besitta, troligtvis beroende på brist på kommunikationshjälpmedel.

8 (10) Hur arbetar kommunerna med brukarmedverkan när det gäller den enskildes egen utveckling för att kunna leva ett mera självständigt liv (t.ex. för att kunna flytta från en gruppbostad till en annan bostad) Samtal sker via genomförande planen på vissa verksamheter. Utifrån genomförandeplanen sätter brukaren upp mål tillsammans med anhörig och personal t.ex. att utvecklas mot att flytta till en servicebostad. Genomförandplanen är ett viktigt verktyg. Utvecklingsarbete pågår med metoder för kartläggning, dygnsplanering och för att identifiera delmål och mål. Den enskilde får göra en självskattning över sina förmågor och uppskatta vilket stödbehov som föreligger. Vi arbetar för att stärka brukarna i sin vardag. Målinriktat arbete som syftar till att stärka och utveckla brukarens förmågor att nå så långt han/hon kan. Brukare är delaktig och medverkar i de dagliga sysslorna i bostaden. Brukarna ges möjlighet att så långt det är möjligt utveckla sitt självbestämmande samt att personalen är behjälpliga med att finna sociala kontakter utanför hem och daglig verksamhet. Det är dåligt, säger en kommun. Ofta är det god man som bestämmer efter förslag från verksamheten. Verksamhetsidé Stärka individens egna resurser är ledstjärna i allt och allas arbete uppger en annan kommun. Det ska vara möjligt att flytta. Genom att fortlöpande följa upp brukarens situation kan sådana behov uppmärksammas. 4. Vad ska uppnås/förbättras? Utvecklingsarbetet avgränsas till att omfatta vuxna personer med kognitiva funktionsnedsättningar tillhörande personkrets 1-3 enligt LSS. Inom detta område avser kommunerna att följande ska uppnås/förbättras: Kommunerna anser att det mesta från individnivå till organisationsnivå behöver förbättras. Ett helhetsgrepp behöver tas. Ett medvetandegörande krävs om vad som behöver åstadkommas på individ-, verksamhets-, och organisationsnivå. Eftersom detta är ett mycket omfattande arbete avser kommunerna att börja arbetet på individnivå/verksamhetsnivå. Alla brukare ska få en känsla av att själv styra över sina liv. Utbildning/kompetensutveckling hos personal behövs. Mera kunskap behövs om olika funktionsnedsättningars påverkan och vilka anpassningar personalen behöver göra för att brukaren ska kunna fatta beslut, ha inflytande och bli delaktig på alla de områden som varje enskild brukare önskar delta i. Utveckling av Pict-o-stat, som ett hjälpmedel till ökad brukarmedverkan, inom den enskilde brukarens olika livsområden.

9 (10) Utveckling av instrument/metoder på hur personal inom verksamheterna ska fånga brukarnas åsikter och synpunkter samt förstå hur informationen tas emot och uppfattas av individen. Få till stånd det förhållningssätt som evidensbaserad praktik kräver inom området funktionsnedsättning. Utbildningsinsats för anhöriga/gode män tillsammans med personal eller enskilt för att öka förståelsen kring brukarmedverkan. Kontinuerlig information till personal och även till närstående och gode män om arbetet med att verka för brukarmedverkan. Mer kunskap behövs om hur man kan arbeta med bilder på ett naturligt sätt i vardagen, som ett stöd till kommunikationen och även vid upprättande av genomförandeplanen. Lära sig använda olika typer av bilder, Bildfabriken och Communicate in print. Tecken-kommunikationsutbildning till personal. Få bättre information och kunskap om den senaste tekniken. Utföra brukarrevision för större delaktighet. Kvalitetsindikatorer behöver formuleras för att kunna följa upp att brukare och närstående och gode män upplever inflytande och delaktighet. Mer kunskap om bemötande och förhållningssätt behövs för att bli mer lyhörda och skapa förtroende och tillit så att varje brukare upplever att de styr över sitt liv (med stöd när det behövs). I projektet avser Västmanlands kommuner att samverkan med andra parter t ex habiliteringen och hjälpmedelscentrum inom landstinget Västmanland och olika intresseorganisationer inom angivet område.

10 (10) 5. Kontaktuppgifter till länets kontaktpersoner för dialog med den nationella samordningen Ann Tjernberg Utvecklingsstrateg Västmanlands kommuner och landsting Norra Källgatan 22, Västerås Telefon E-post Carina Drugge Uppdragstagare Västmanlands kommuner och landsting Engelbrektsplan Västerås Telefon E-post druggecarina@gmail.com