Länsgemensam strategi och utvecklingsplan

Transkript

1 Länsgemensam strategi och utvecklingsplan UTVECKLING AV EVIDENSBASERAD PRAKTIK INOM VERKSAMHETSOMRÅDET STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Elisabeth Högberg Utvecklingsledare

2 2 SAMMANFATTING I 2013 års nationella överenskommelse mellan staten och SKL utvidgas utvecklingssatsningen evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till att även omfatta verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning. Länets samtliga kommuner ställdes sig bakom ansökan om medel till ett länsgemensamt utvecklingsarbete inom ovan nämnda verksamhetsområde. Hösten 2013 anställdes en utvecklingsledare för att tillsammans med länets kommuner leda arbetet. En styr- respektive arbetsgrupp tillsattes i syfte att förbereda för ett långsiktigt utvecklingsarbete. Föreberedelserna har bland annat bestått av en kompletterande behovsinventering med utgångspunkt i den nationella kartläggning av utvecklingsbehov som genomfördes Vidare har material inventerats och kunskap samlats in om bl. a metoder och arbetssätt, inom varje priorierat område, som kan utgöra ett underlag till arbetet. Förberedelsearbetet har resulterat i en länsgemensam strategi och flerårig utvecklingsplan som beskriver utvecklingsarbetets inriktning, prioriteringar och en genomförandeorganisation. Till det upprättas årsvisa aktivitetsplaner med möjlighet att revidera vid behov. Höstens styr- och arbetsgrupp har bestått av; Lena Berglund Friberg, landstingets vårdområdesdirektör psykiatri och habilitering Gert Persson, förvaltningschef Sollefteå kommun Harriet Hultin, verksamhetschef LSS, Ånge kommun Maria Holknekt, verksamhetsutvecklare, Sundsvalls kommun Jonas Öhlund, verksamhetschef f omsorg om funktionshindrade, Timrå kommun Inga-Lill Nilsson, områdeschef (bistånd), Timrå kommun Karin Högberg, tf chef omsorg om funktionshindrade, Härnösands kommun Ann Katrin Lundin, verksamhetschef Funktionsstöd, Sollefteå kommun Ann-Katrine Eriksson, verksamhetsutvecklare, Kramfors kommun

3 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning SAMMANFATTING...2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 INLEDNING...4 BAKGRUND...4 Evidensbaserad praktik års Överenskommelse funktionshinderområdet... 5 ETT LÄNSGEMENSAMT UTVECKLINGSARBETE INOM VERKSAMHETSOMRÅDET STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING...6 Identifierade utvecklingsbehov i Västernorrland... 6 Prioriterade målgrupper... 6 Syfte... 7 Mål och delmål... 7 GENOMFÖRANDE AV OPERATIVT UTVECKLINGSARBETE...7 Grundläggande förutsättningar för utvecklingsarbetet... 7 Stöd till utvecklingsarbetet... 8 TIDS- OCH AKTIVITETSPLAN...8 BUDGET...8 ORGANISATION...8 INFORMATION OCH FÖRANKRING DOKUMENTATION OCH UPPFÖLJNING... 10

4 4 INLEDNING Evidensbaserad praktik innebär en medveten och systematisk användning av flera kunskapskällor för beslut om insatser. I praktiken innebär det en sammanvägning av brukarens erfarenheter, den professionelles expertis och bästa tillgängliga kunskap när beslut om insatser fattas, planeras och följs upp. Detta förutsätter brukarens aktiva medverkan i så väl den egna situationen som i verksamheternas utveckling. I 2013 års nationella överenskommelse 1 utvidgas det regionala utvecklingsarbetet till att även omfatta verksamhetsområdet, stöd till personer med funktionsnedsättning. I överenskommelsen har regeringen och SKL enats om tre angelägna områden för utvecklingsarbetet. Förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning Förstärkt brukarmedverkan Initiera, genomföra och utveckla systematisk uppföljning Den nationella satsningen är flerårig varför socialtjänsten i Västernorrland, under hösten 2013, har tagit fram en länsgemensam strategi och flerårig utvecklingsplan som ska utgöra ett stöd för ett långsiktigt utvecklingsarbete. Strategi och utvecklingsplanen beskriver utvecklingsarbetets inriktning, prioriteringar och genomförande inom de tre angelägna områdena och inbegriper såväl verksamhetsområdets myndighetsutövande som verkställande delar. BAKGRUND Evidensbaserad praktik En nationell satsning för att utveckla en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten har pågått under ett antal år. Till grund för detta arbete ligger utredningen Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren 2. I utredningen konstaterades att kunskapsbasen för insatser inom socialtjänsten var outvecklad och att socialtjänsten i för liten utsträckning bedrevs utifrån kunskap om effekten av olika insatser, arbetssätt och metoder. Enligt utredningens förslag slöts en Överenskommelse mellan staten och SKL I den anges inriktningen för kommande överenskommelser, där insatser skall utgå ifrån långsiktiga strategier. Det övergripande målet i överenskommelsen är att brukarna ska få ta del av insatser som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Ett ökat klient- och brukarinflytande är en viktig hörnsten i detta. 1 Stöd till evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten, överenskommelse för år 2013 mellan staten och Sveriges kommuner och landsting 2 Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) 3 Plattform för arbetet med att utveckla en evidensbaserad praktik i socialtjänsten.

5 års Överenskommelse funktionshinderområdet Den nationella satsningens övergripande målsättning är att de regionala stödstrukturerna ska stödja utvecklingen av evidensbaserad praktik inom verksamhetsområdet. Nedan följer en närmare redovisning av de tre angelägna områdena för satsningen; Förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning Rätten för barn att komma till tals uttrycks i såväl konventionen för barnets rättigheter som i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Metoder och strategier som finns för att barn och unga med funktionsnedsättning ska kunna påverka beslut som rör dem själva behöver därför tas tillvara, vidareutvecklas och utvärderas. Målsättningen med arbetet inom detta område ska vara att utifrån det lokala utgångsläget förbättra delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning. Förstärkt brukarmedverkan Brukarmedverkan behöver förstärkas inom verksamhetsområdet för att motverka brister i den enskildes rätt till inflytande och delaktighet, bland annat vid beslut och genomförande av insatser. Brukarmedverkan behöver utvecklas på alla nivåer, dvs både på individ, verksamhets- och systemnivå. En viktig målsättning för arbetet ska vara att det skapas strukturer och processer för medverkan och inflytande och att detta kopplas till relevanta besluts- och verksamhetsprocesser. Initiera, genomföra och utveckla systematisk uppföljning Genom arbetet ska den systematiska uppföljningen inom verksamhetsområdet förstärkas på alla nivåer, det vill säga både på individ-, verksamhets- och systemnivå. Arbetet kan genomföras för en eller flera delar av verksamhetsområdet. En viktig målsättning för arbetet ska vara att initiera, genomföra och utveckla den systematiska uppföljningen. Målsättningen ska också vara att det skapas strukturer och processer för systematisk uppföljning och att resultaten av dessa kopplas till relevanta besluts och verksamhetsprocesser.

6 6 ETT LÄNSGEMENSAMT UTVECKLINGSARBETE INOM VERKSAMHETSOMRÅDET STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Identifierade utvecklingsbehov i Västernorrland Med utgångspunkt i den regionala kartläggningen , har en kompletterande behovsinventering genomförts. Nedan följer en sammanfattning av länets prioriterade utvecklingsbehov; Förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning Kunskap om barnkonventionen samt konkreta verktyg i arbetet med att öka barn och ungas delaktighet och inflytande Rutiner och strukturer som säkerställer barnperspektivet samt barns delaktighet och inflytande i utredning, beslut, planering, genomförande och uppföljning av insats Förstärkt brukarmedverkan Kunskap om LSS intentioner och konkreta verktyg för ett stödjande arbetssätt mot målet att leva som alla andra Kunskap och kompetens om och användandet av alternativ och kompletterande kommunikation/akk samt kognitivt stöd och tydliggörande pedagogik för såväl barn som vuxna Rutiner och strukturer som säkerställer brukarens delaktighet och inflytande i utredning, beslut, planering, genomförande och uppföljning av insats Utveckla anpassad och tillgänglig information, inkl tillgängliga genomförandeplaner Initiera, genomföra och utveckla systematisk uppföljning Kartlägga befintliga arbetssätt, metoder, modeller för systematisk uppföljning i syfte att identifiera förbättringsområden, sprida goda exempel samt utforma ett stöd för lokala utvecklingsarbeten. Utveckla användandet av brukarundersökningar Öka nyttan med öppna jämförelser Handläggning och dokumentation Prioriterade målgrupper Till utvecklingssatsningens prioriterade målgrupper hör de tre personkretsar som finns angivna i Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), dock med ett särskilt fokus på den gamla omsorgslagens målgrupper. 4 Utvecklingsbehov i Västernorrlands län gällande stöd till personer med funktionsnedsättning

7 7 Syfte Syftet är att bidra till att de nationella målen uppfylls, d.v.s. att bidra till utvecklingen av evidensbaserad praktik inom verksamhetsområdet. Mål och delmål Den övergripande målsättningen med länets utvecklingssatsning är att barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning som beviljats insatser med stöd av LSS, i enlighet med dess 5, ges de bästa förutsättningarna att leva som andra. Förstärkt delaktighet och inflytande för barn och unga med funktionsnedsättning Mål - att barn och unga med funktionsnedsättning och framförallt barn med kommunikationssvårigheter kommer till tals, ges förutsättningar att vara delaktiga och utöva sitt inflytande i frågor och beslut som rör dem Förstärkt brukarmedverkan (individ- verksamhets- och systemnivå) Mål - att personer med funktionsnedsättning och framförallt personer med kommunikationssvårigheter kommer till tals, ges förutsättningar att vara delaktiga och utöva sitt inflytande inom samtlig angivna nivåer. Initiera, genomföra och utveckla systematisk uppföljning Mål - att det skapas strukturer och processer för systematisk uppföljning på individ-, verksamhet- och systemnivå. Att resultaten analyseras och att dessa kopplas till relevanta besluts och verksamhetsprocesser i syfte att säkerställa kvaliteten på insatserna och verksamheterna. GENOMFÖRANDE AV OPERATIVT UTVECKLINGSARBETE Grundläggande förutsättningar för utvecklingsarbetet Under arbetet med framtagande av strategi och utvecklingsplan har ett antal grundläggande förutsättningar för utveckling av brukarens delaktighet och inflytande och systematisk uppföljning utkristalliserat sig och som utgör arbetets inriktning under Intentionerna i LSS och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Intentionerna i konventionen om barnets rättigheter Kommunikation och tillgänglig information Handläggning och dokumentation Kartläggning avseende verksamhetsområdets arbete med systematisk uppföljning, analys och identifiering av utvecklings/förbättringsområden. Syftet är att under 2014 aktualisera, medvetandegöra och öka kunskapen om lagstiftningens och konventionernas intentioner. Vidare att sprida kunskap om kommunikation och sätt att anpassa och göra information tillgänglig för brukaren.

8 8 Under de efterföljande åren kommer arbetet att fokusera på implementering av konkreta verktyg, arbetssätt, modeller, rutiner och strukturer. En utgångspunkt i det fortsatta arbetet med att utveckla delaktighet och inflytande för barn, unga och vuxna är att använda sig av genomförandeplanerna, i samband med upprättande av planen och det efterkommande uppföljningsarbetet. Stöd till utvecklingsarbetet Till stöd för arbetet med att utveckla brukarens delaktighet och inflytande och systematisk uppföljning finns för länet ett sammanställt underlag innehållande nationellt kunskapsstöd, metoder/modeller, arbetssätt m.m. som kan komma att utgöra ett stöd till utvecklingsarbetet. Vidare kan stöd hämtas genom; Nationella och lokala nätverk/arbetsgrupper i syfte att stödja kommunernas utvecklingsarbete Omvärldsbevakning, att ta tillvara och förmedla relevant kunskap och information om pågående utvecklingsarbeten och forskning på såväl nationell som lokal nivå. Att ta tillvara och förmedla information om relevanta metoder, arbetssätt från närliggande pågående utvecklingsarbeten inom EBP Det nationella nätverk som samordnas av SKL FoU i Västernorrland TIDS- OCH AKTIVITETSPLAN Tids- och aktivitetsplan upprättas årsvis och revideras vid behov. Huvudarbetsgruppen och utvecklingsledaren är ansvarig för dess upprättande. BUDGET Den nationella satsningen finansierar en utvecklingsledare på länsnivå, anställd på kommunförbudet i Västernorrland. Av 2013 års statliga medel kvarstår ca kr att fördela under åren ORGANISATION Det länsgemensamma utvecklingsarbetet ingår i länets stödstruktur för utveckling av kunskapsbaserad socialtjänst. Nationell uppdragsgivare och samordnare: Sveriges kommuner och landsting, Sirpa Niemi Styrgrupp: Styrgruppen består av två förvaltningschefer från kommunernas socialtjänst, samt landstingets vårdområdesdirektör för psykiatri och habilitering. Styrgruppen är

9 9 beslutande i alla frågor som rör utvecklingssatsningen och ska ha en god insikt i satsningens genomförandet. Huvudarbetsgrupp ansvarig för samtliga tre områden bestående av: Verksamhetschefsnätverket inom stödstrukturen, dock utvidgad med någon/några chefer från biståndssidan. Verksamhetschef för habiliteringen i länet föreslås vara adjungerande till verksamhetschefsnätverket. Tillfälliga arbetsgrupper utses till olika aktiviteter: Verksamhetschefsnätverket utser tillfälliga arbetsgrupper med tydliga uppdrag. Länets framtagna nätverksbeskrivning används för att tydliggöra arbetsgruppernas roll, ansvar samt sätt att förankra utvecklingsarbetet på hemmaplan Referensgrupper: Intresse- och brukarorganisationer. RBU, FUB, Attention, Autism & Aspergerföreningen, IFA mfl Syfte: förankring och bollplank. Start våren 2014, med sammankomster två gånger per år. Biståndshandläggarchefer och enhetschefer verkställighet Syfte: förankring och bollplank. Start våren 2014, med sammankomster två gånger per år. Länets kvalitetsnätverk Syfte: förankring och bollplank i arbetet med att initiera, genomföra och utveckla systematisk uppföljning. Sammankomster två gånger per år. Övriga nyckelaktörer Professionella bjuds vid behov in till informationsmöten, dialogdagar. Ex psykiatrin, habilitering, övrig socialtjänst, kvalitetsutvecklare och utvecklingsledare från andra satsningar. Samordning med berörda landstingsverksamheter Behov av gemensamma utbildnings- och temadagar, där verksamhetsområdet och berörda landstingsverksamheter har starka beröringspunkter. Exempel kan vara utbildningssatsningar om och implementering av barnkonventionen, LSS intentioner, hjälpmedel, samordnad individuell plan m.m. Behov av samordning och samverkan kring verksamhetsgemensamma frågor (individuell plan, samordnad individuell plan, habiliteringsplan, gränsdragningsfrågor HSL, SoL/LSS) bevakas och aktualiseras via landstingets vårdområdesdirektör för psykiatri och habilitering samt verksamhetschef för länets habilitering.

10 10 Samordning med kommunernas barn- och utbildningsförvaltningar eller motsvarande Samordning och samverkan aktualiseras kring verksamhetsgemensamma frågor där verksamhetsområdet och kommunernas barn- och utbildningsförvaltningar eller motsvarande har starka beröringspunkter. Samordning med näraliggande utvecklingssatsningar inom EBP Samordning och samplanering kommer att ske med andra pågående nationella satsningar, bland annat i arbetet med att utveckla barns delaktighet och inflytande och brukarmedverkan. INFORMATION OCH FÖRANKRING Löpande genom en bred representation i styr- arbets- och referensgrupper. Löpande information och dialog kommer att ske mellan utvecklingsledare, styrarbets- och referensgrupper samt den samverkansorganisation som idag finns för länsgemensam kunskapsutveckling. Informationsspridning via kommunförbundets hemsida samt årliga dialogturnéer för att presentera utvecklingssatsningar inom evidensbaserad praktik. Uppstartkonferens 26 februari 2014 för att uppmärksamma och informera om den nationella satsningen inom verksamhetsområdet. Den utsedda huvudarbetsgruppen och tillfälligt utsedda arbetsgrupper svarar för att det länsgemensamma utvecklingsarbetet förankras i respektive kommun. DOKUMENTATION OCH UPPFÖLJNING Utvecklingsledaren ansvarar för den löpande dokumentationen under utvecklingsarbetet samt de årsvisa återredovisningarna till SKL. Kommunförbundet Västernorrland februari 2014 Elisabeth Högberg Utvecklingsledare funktionshinderområdet Detta dokument är framtaget i samarbete mellan länets kommuner och dess verksamhetsområde, stöd till personer med funktionsnedsättning. Antaget av beredningsgruppen den 21 februari 2014.