Informationsöverföring och samtycke i en samverkan kring personer med demenssjukdom

Transkript

1 Medicinsk stab Informationsöverföring och samtycke i en samverkan kring personer med demenssjukdom 11 September 2014 Gunnel Blomgren, jurist/processledare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholms läns landsting gunnel.blomgren@sll.se

2 Hälso- och sjukvårdens verksamhetsformer Egen regi Landstinget Helägda bolag Delägda bolag Entreprenad Gemensam nämnd Kommunalförbund Kommun

3 Några av de stora problem i svensk hälso- och sjukvård -bristen på samordning mellan kommunernas och landstingens verksamheter, som drabbar äldre och psykiskt sjuka samt problemen med att samordna primärvården och specialistsjukvården har vissa likheter i andra länder ur SOU Hälso- och sjukvårdens strukturreformer Ansvarskommittén 2006 Socialstyrelsen. Tillsyn 2008 Landstingsrevisorerna, Sköra länkar i vårdkedjan 2011

4 Yttrandefrihetsgrundlagen Tryckfrihetsförordningen Regeringsformen Offentlighet och sekretesslagen EG-RÄTT Hälso- och sjukvårdslagen Kommunallagen Socialtjänstlagen LSS Patientdatalag PUL Förvaltningslagen

5 Regeringsformen I Regeringsformen (RF) fastslås att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet (1 kap. 2 RF). Domstolar och förvaltningsmyndigheter, liksom andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen, ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga saklighet och opartiskhet (1 kap 9 RF). Dessa grundstadganden är grunden i hälso- och sjukvårdslagstiftningen.

6 Den grundläggande regleringen av fri- och rättigheter Fri- och rättigheter finns i 2 kap. regeringsformen RF. 2 kap. 6 regeringsformen är var och en gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp och mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden Enligt 8 samma kapitel slås ett skydd mot frihetsberövanden fast. Med påtvingat kroppsligt ingrepp avses i första hand våld mot människokroppen, men även läkarundersökningar, smärre ingrepp som vaccineringar och blodprovstagning samt liknande företeelser som går under beteckningen kroppsbesiktning anses omfattas av bestämmelsen. Undantag från skyddet mot kroppsliga ingrepp och frihetsberövanden kan endast föreskrivas i lag och då endast i syfte att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle (2 kap regeringsformen). En begränsning av denna rättighet får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den.

7 Hälso- och sjukvårdslagen Lagstiftning gör hälso- och sjukvård obligatorisk för landstinget att bedriva Speciallagstiftning HSL har företräde framför KL Innehåller undantag från KL, exempelvis: Skyldighet att erbjuda akut vård till alla som vistas inom landstinget

8 Hälso- och sjukvård är inte en rättighet för den enskilde utan en skyldighet för landstinget att tillhandahålla utgör inte myndighetsutövning frånsett ex smittskydd, tvångsvård går inte att överklaga såvida detta inte särskilt regleras ex abortlastiftning, smittskydd

9 Rätten till integritet och självbestämmande En grundläggande utgångspunkt vid all hälso- och sjukvård, tandvård och andra välfärdstjänster gäller även vid forskning som avser människor och biologiskt material från människor. En persons förmåga att fatta beslut kan vara tillfälligt eller permanent nedsatt och graden av beslutsförmåga kan dessutom variera över tiden.

10 Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) Enskildas grundläggande fri- och rättigheter regleras även i enligt artikel 5 har var och en rätt till frihet och personlig säkerhet. I artikel 8 fastlås att var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Det allmänna får inte inskränka åtnjutandet av denna rättighet annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till den nationella säkerheten, den allmänna säkerheten eller landets ekonomiska välstånd, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter. Europakonventionen gäller sedan 1995 som svensk lag. En lag eller annan föreskrift får inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av konventionen (2 kap. 19 regeringsformen).

11 Patientdatalagen, 2008:355, PDL Ersatte Patientjournallagen och Vårdregisterlagen Reglerar hur personuppgifter och journalhandlingar ska hanteras Vem som ska föra journalhandlingar Innehåll i patientjournal Omfattar privat och offentlig hälso- och sjukvård Sammanhållen journalföring, tillgänglig för andra vårdgivare (loggar finns), samtycke av patienten, spärra uppgifter, mm Kvalitetsregister inom hälso- och sjukvården, info till pat, rätt att vägra medverka mm

12 Patientdatalagen Möjliggör: - en informationshantering inom hälso- och sjukvården som kan tillgodose patientsäkerhet och god kvalitet och samtidigt främja kostnadseffektivitet. - att personuppgifter utformas och behandlas så att patienters och övriga registrerades integritet respekteras.

13 Personuppgiftslagen (1998:204), PUL För att behandla personuppgifter för forskningsändamål krävs enligt PUL att den registrerade har lämnat sitt samtycke till behandlingen eller att behandlingen är nödvändig för något av de ändamål som räknas upp i lagen. PUL anger vilka personuppgifter som är känsliga personuppgifter och att dessa får behandlas för forskningsändamål om behandlingen godkänts enligt lagen om etikprövning. Den problematik som beskrivits när det gäller medicinsk forskning som innebär fysiska ingrepp på beslutsoförmögna personer kan uppstå även när det gäller annan forskning som använder känsliga personuppgifter.

14 Vårdgivare Statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet (privat vårdgivare) Socialstyrelsens termbank

15 Inre sekretess dvs inom en vårdgivare 4 kap. 1...får ta del av journaluppgift endast om du deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för arbetet inom hälso- och sjukvården.

16 Sammanhållen journalföring Nämnd A B A B C D C D Bolag E E E Sammanhållen journalföring Privata E F E F Kommun E G E G

17 Sammanhållen journalföring Om det finns ospärrade uppgifter om en patient och det föreligger fara för dennes liv eller det annars föreligger allvarlig risk för dennes hälsa, får vårdgivaren, om patientens samtycke inte kan inhämtas, ta del av uppgift om vilken eller vilka vårdgivare som har gjort uppgifterna tillgängliga. Om vårdgivaren med ledning av denna uppgift bedömer att de ospärrade uppgifterna kan antas ha betydelse för den vård som patienten oundgängligen behöver, får vårdgivaren behandla de ospärrade uppgifterna.

18 Definitioner Sammanhållen Journal Vårdgivare Vårdenhet Vårdgivare anslutna till sammanhållen journalföring Statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet (privat vårdgivare) En organisatorisk enhet som tillhandahåller hälsooch sjukvård och som leds av en verksamhetschef eller motsvarande.

19 Hälso- och sjukvård och tandvård Självbestämmande och frivillighet är grundläggande utgångspunkter för hälso- och sjukvården och tandvården. Hälso- och sjukvården ska enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), förkortad HSL, bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär att den särskilt ska bygga på bl.a. respekt för patientens självbestämmande och integritet. Vården och behandlingen ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten (2 a HSL). I HSL finns även bestämmelser om patientens möjlighet att få information om t.ex. sitt hälsotillstånd samt om vilka metoder för undersökning, vård och behandling som finns (2 b HSL). Ifall det finns olika behandlingsmetoder ska patienten under vissa förutsättningar få välja behandling (3 a HSL).

20 Hälso- och sjukvårdspersonal Bestämmelser som riktar sig till hälso- och sjukvårdspersonalen, finns i 6 kap. patientsäkerhetslagen (2010:659), förkortad PSL. Föreskrifterna i HSL gäller också vid psykiatrisk vård och tillämpas även när sådan vård ges med tvång enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. När det gäller tandvård finns bestämmelser i 3 tandvårdslagen (1985:25) som i likhet med bestämmelserna i HSL slår fast att tandvården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Vidare föreskrivs att vården och behandlingen så långt det är möjligt ska utformas och genomföras i samråd med patienten.

21 Samtycke De lagar som reglerar hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst inklusive verksamhet enligt Lagen (1993:387) om stöd till vissa funktionshindrade, förkortad LSS, samt vissa lagar på forskningens område, förutsätter många gånger att en person har förmåga att själv ta initiativ, vara delaktig eller på annat sätt ge uttryck för sitt självbestämmande t.ex. genom att lämna samtycke till att vissa åtgärder vidtas.

22 Svensk lagstiftning, samtycke och praxis Lagstiftningen ger idag liten eller ingen vägledning om hur hälso- och sjukvårdpersonal, tandvårdspersonal eller anställda inom socialtjänsten ska gå till väga i situationer som kräver att personer ska lämna samtycke. Inom vården har det därför utvecklats en praxis där företrädare för verksamheten, om möjligt i samråd med patientens anhöriga, fattar beslut utifrån principen om den enskildes förmodade vilja s.k. hypotetiskt samtycke, alternativt utifrån principen om patientens bästa. PDL godtar inte hypotetiskt och tyst samtycke PDL anger att samtycke inte behöver vara skriftligt, men kan underlätta dokumentationen

23 Biobankslagen I lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m., förkortad biobankslagen, finns det inte heller någon regel om samtycke för beslutsoförmögna. Detta leder till problem när det gäller hanteringen av vävnadsprover, eftersom lagen kräver att provgivarens samtycke inhämtas för vävnadsprover som samlas in och bevaras. Även beslutsoförmögna personer ska naturligtvis få tillgång till vård och behandling i samma utsträckning som andra. Vävnadsprover behöver alltså kunna bevaras även för beslutsoförmögna personers vård och behandling. Samtidigt är det viktigt att vävnadsprover från beslutsoförmögna kan komma i fråga för forskning. I dag kan den situationen uppstå att ett forskningsprojekt på prover från en kategori personer som är beslutsoförmögna inte kan komma till stånd. Detta påverkar utvecklingen av vård och behandling för dessa kategorier vilket ytterst drabbar patienterna.

24 Forskning För vuxna personer som inte själva kan lämna samtycke t.ex. på grund av sjukdom gäller att samtycke ska lämnas av god man eller förvaltare samt från patientens närmaste anhöriga. Detta kan i praktiken inte tillämpas eftersom de flesta personer i Sverige med nedsatt beslutsförmåga inte har någon god man eller förvaltare utsedd. När det gäller kliniska prövningar på akut medvetslösa personer då beslut om deltagande i prövningen måste ske i det närmaste omedelbart, finns ofta varken god man, förvaltare eller anhörig att tillgå.

25 Nödbestämmelse Av betydelse är att åtgärder utan samtycke kan vara tillåtna med stöd av nödbestämmelsen i 24 kap. 4 brottsbalken, en gärning som någon begår i nöd utgör brott endast om den med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarlig. Nödbestämmelsen ska endast tillämpas i undantagsfall (prop. 1993/94:130 s. 35). Vård- eller behandlingsåtgärder torde inte kunna vidtas under en längre tid under åberopande av någon slags fortlöpande nöd.

26 Ställföreträdarskap en god man eller förvaltare förordnas enligt 11 kap. föräldrabalken. Av 4 framgår att om någon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person, ska rätten, om det behövs, besluta att anordna godmanskap för honom eller henne. Ett sådant beslut får inte meddelas utan samtycke av den för vilken godmanskap ska anordnas, om inte den enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas. När det gäller förvaltare gäller att om någon som befinner sig i en sådan situation som anges i 4 är ur stånd att vårda sig eller sin egendom, får rätten besluta att anordna förvaltarskap för honom eller henne. Förvaltarskap får dock inte anordnas, om det är tillräckligt att godmanskap anordnas eller att den enskilde på något annat, mindre ingripande sätt får hjälp, 11 kap. 7 föräldrabalken

27 Konsekvens Bristen på ändamålsenlig rättslig reglering, alternativt den nuvarande rättsliga regleringens utformning, innebär bl.a. att beslutsoförmögna riskerar att gå miste om vård eller stödinsatser som de annars skulle kunnat få. Vård- eller stödinsatser ges utan att det finns tillräckliga rättssäkerhetsgarantier. Nuvarande reglering innebär också risk för att forskning som t.ex. avser personer med demenssjukdom eller klinisk prövning av nya behandlingsmetoder på personer med akut beslutsoförmåga inte kan genomföras, trots att forskningen kan vara viktig för att möjliggöra framtagandet av nya läkemedel som kan bota eller lindra sjukdomen

28 Tidigare och pågående utredningar samt kommande lagar Utredningens förslag om generella framtidsfullmakter bereds för närvarande i Justitiedepartementet. Utredningen om förmyndare, gode män och förvaltare presenterade år 2004 förslag till regleringar som innebar flera nya lagar och nya ställföreträdarinstitut (Frågor om förmyndare och ställföreträdare för vuxna, SOU 2004:112). Till förslagen som rör frågor om hälso- och sjukvård hör bl.a. förslag om allmänna regler om möjlighet att utse en s.k. framtidsfullmäktig eller vårdombud med befogenhet att ta ställning till frågor på hälso- och sjukvårdens område Dir 2011:86 Integritet, effektivitet och öppenhet i en modern e- förvaltning Allmänhandling, direktåtkomst mellan myndigheter, registerförfattning, Eu utvecklingen mm Redovisas december 2014

29 Regler för skydd och säkerhet inom demensvården, SOU 2006:110 I betänkandet lämnas förslag om tvångs- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg. I betänkandet föreslås en ny lag om tvångs- och begränsningsåtgärder inom socialtjänsten i vissa fall. Den lagen ska enligt förslaget omfatta personer som på grund av demenssjukdom saknar förmåga att lämna ett grundat ställningstagande till den tvångs- eller begränsningsåtgärd som bedöms nödvändig för en ändamålsenlig och säker omsorg. Den ska tillämpas i de fall personen beviljats vissa former av bistånd respektive insatser enligt socialtjänstlagen och LSS. Förslagen i betänkandet Regler för skydd och säkerhet inom demensvården (SOU 2006:110) bereds för närvarande i Socialdepartementet.

30 En ny biobankslag (SOU 2010:81). I betänkandet konstateras bl.a. att det i svensk rätt inte finns någon ordning för ställföreträdarskap för beslutsoförmögna som är lämplig att använda för biobankslagen. I betänkandet föreslås bl.a. en differentiering av reglerna för samtycke i biobankslagen. Till skillnad från nu gällande ordning, som innebär att provgivaren måste samtycka till insamling och bevarande av vävnadsprover för alla typer av prover, föreslår utredningen att ett vävnadsprov ska få samlas in och bevaras i en biobank även om provgivaren på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något annat liknande förhållande inte kan ta ställning till frågan (är beslutsoförmögen). Ett sådant prov ska få användas för provgivarens vård och behandling, för kvalitetssäkring och utvecklingsarbete inom ramen för hälso- och sjukvårdsverksamhet samt för utbildning som bedrivs i anslutning till hälso- och sjukvård. Vidare ska vävnadsprover få bevaras för att senare kunna användas för forskning. Förslagen i betänkandet bereds i Socialdepartementet.

31 Psykiatrin och lagen (SOU 2012:17) Psykiatrilagsutredningen (S 2008:09), som haft till uppdrag att göra en översyn av bestämmelserna i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård och lämna förslag till en ny lagstiftning på området, överlämnade i april 2012 slutbetänkandet Psykiatrin och lagen (SOU 2012:17) till regeringen. Remissvar lämnade

32 Nedsatt beslutskompetens Det pågår även utredningar vars uppdrag berör eller har betydelse för personer med nedsatt beslutskompetens. Till dessa utredningar hör; Rätt information i vård och omsorg (dir. 2011:111) Patientmaktsutredningen (dir. 2011:25) Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare (dir. 2012:16) Beslutsoförmögna (dir 2012:72)

33 Dir 2012:72 Beslutsoförmögna,. Utredaren ska - kartlägga i vilka situationer inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och forskning som avser människor och biologiskt material från människor som det finns behov av ytterligare lagstöd för beslut eller vidtagande av andra åtgärder som rör personer som är beslutsoförmögna, - beskriva vilka principer och överväganden som ligger till grund för beslutsfattande och vidtagande av andra åtgärder i dag, hur eventuell praxis är utformad samt om och hur denna praxis uttrycks i rekommendationer eller liknande, - analysera hur nuvarande ordning påverkar den enskildes integritet och rättssäkerhet, - analysera konsekvenserna av att beslut och andra åt-gärder inte vidtas på grund av att det saknas ändamålsenlig rättslig reglering. Uppdraget att föreslå en enkel och ändamålsenlig reglering

34 Dir 2012:72 forts Utredaren ska lämna fullständiga författningsförslag. Om även andra åtgärder behövs för att skapa förutsättningar för en ändamålsenligt hantering, ska sådana förslag lämnas. Vid utformandet av förslagen ska utredaren särskilt - ta ställning till när, av vem och hur det ska avgöras när beslutsoförmåga föreligger, - ta ställning till vem som ska fatta beslut för en enskild när beslutsoförmåga föreligger och hur denna befogenhet ska avgränsas, - beakta behovet av att reglera ansvarsförhållanden och, om detta bedöms lämpligt, möjlighet till överklagande, - beakta enskildas behov av integritet och rättssäkerhet, samtidigt som den föreslagna ordningen utifrån ett verksamhetsperspektiv inte får bli alltför komplicerad, - om det bedöms lämpligt, föreslå en reglering inom ramen för nuvarande lagar inom hälso- och sjukvård, tandvård och forskning, - beakta den roll och funktion anhöriga och personal i praktiken har i dag.

35 Dir 2012:72 forts Utredarens förslag kan komma att få konsekvenser för landsting, kommuner, privata vårdgivare och enskilda utförare som måste anpassa sina verksamheter och system efter reviderad eller ny lagstiftning. Utredaren ska således göra en ingående konsekvensanalys av sina förslag utifrån att förslagen genomförs respektive inte genomförs. I konsekvensbeskrivningen ska även ingå att granska förslagens konsekvenser för den personliga integriteten och för jämställdhet mellan kvinnor och män. Om förslagen påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, landstingen, kommunerna eller enskilda ska en beräkning av dessa konsekvenser redovisas. Om förslagen får samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt ska dessa redovisas. När det gäller kostnadsökningar och intäktsminskningar för staten, landstingen eller kommunerna ska utredaren föreslå en finansiering. 1 april 2014

36 SOU 2013:45 Delbetänkande av Utredningen om rätt information i vård och omsorg Rätt information -Kvalitet och patientsäkerhet för vuxna med nedsatt beslutsförmåga I december 2011 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att utreda och lämna förslag till en mer sammanhållen och ändamålsenlig informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten (dir. 2011:111).

37 L SOU 2013:45 I ett tilläggsdirektiv beslutade regeringen att utredaren i ett deluppdrag ska utreda om det är lämpligt att beträffande personer som saknar förmåga att motsäga sig eller samtycka till nödvändig behandling av personuppgifter införa regler i patientdatalagen som gör att de trots denna oförmåga kan ingå i sammanhållen journalföring med mera (dir. 2013:43). Regeringen beslutade att denna del av uppdraget ska redovisas i ett delbetänkande senast den 5 juni (2013:45) SLL remissvar akutbehov parallellt Dir 2012:72, med en bredare

38 SOU 2013:45, delbetänkande, Rätt information- kvalitet och patientsäkerhet för vuxna med nedsatt beslutsförmåga SLL remissvar akutbehov parallellt Dir 2012:72, med en bredare belysning, det måste harmoniera med 2013: 45, Klart 1 april 2014

39 Övergripande syfte SOU 2013:45 Öka patientsäkerheten och kvaliteten i hälso- och sjukvården. En säkrare vård innebär minskade kostnader för samhället och ökad trygghet för patient och närstående Översyn PDL (2008:355) patientsäkert informationsutbyte

40 SOU 2013:45 angående Sammanhållen journalföring PDL Lagstiftaren har inte haft för avsikt att begränsa möjligheterna att utveckla och säkra kvaliteten i vården av personer som inte själva kan ge uttryck för sin inställning till saken Den som saknar förmåga att samtycka till vård eller informationshantering som föranleds av vården har ett alldeles särskilt behov av lagstiftning som ger ökad trygghet och skydd Se Sid 11 och 65

41 SOU 2013:45 Vård på lika villkor för befolkningen Vårdgivare kan använda sammanhållen journalföring även för vuxna som inte endast tillfälligt har nedsatt beslutsförmåga Inkl även kvalitetsregister Ökar patientsäkerheten och kvaliteten i hälso- och sjukvården

42 SOU 2013:45 Ökad effektivitet inkl patientsäkerhet Sammanhållen journalföring, minskar behovet att dokumentera samma sak flera gånger Slippa vara budbärare ang sjudomshistorik för patient och närstående Ökat samarbete mellan vårdgivare, us, prov. Läkemedelsordn mm Gruppen av patienter med nedsatt beslutsförmåga inkluderas varvid ökad kvalitet och patientsäkerhet

43 Lagrådets remissvar Alla individer i utsatta situationer är beroende av att hälso- och sjukvårdspersonal vidtar de åtgärder de bedömer nödvändiga för individens bästa

44 SOU 2013:45, vad hände??? Utredningens arbete fortsatte med återstående frågor om en mer sammanhållen och ändamålsenlig informationshantering inom och mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

45 FÖRSLAG SOU 2013:45 Vårdgivare får en möjlighet att göra personuppgifter tillgängliga i system för sammanhållen journalföring även om en patient inte endast tillfälligt saknar förmåga att förstå information om sammanhållen journalföring och ta ställning till personuppgiftsbehandlingen. Detta under förutsättning att det inte är uppenbart att patienten skulle ha motsatt sig sådan personuppgiftsbehandling

46 forts Vårdgivare får en möjlighet att i enskilda situationer när en patient är i behov av vård behandla personuppgifter som en annan vårdgivare gjort tillgängliga i system för sammanhållen journalföring, även om patienten inte endast tillfälligt saknar förmåga lämna samtycke. Personuppgiftsbehandlingen får genomföras under förutsättning att uppgifterna kan antas ha betydelse för den vård och behandling som är nödvändig med hänsyn till patientens hälsotillstånd.

47 forts Åtkomsten till uppgifter ska ske i två steg Steg 1 vårdgivare får ta del av uppgifter om vilken eller vilka vårdgivare som har gjort uppgifterna tillgängliga, för att i ett andra steg sedan ta del av de uppgifter som kan antas behövas i den aktuella situationen.

48 forts Föreslogs också en följdändring i 6 kap. 5 patientdatalagen (2008:355), förkortad PDL. Paragrafen bör bli tillämplig även för den nya bestämmelsen i 6 kap. 2 a, 3 a, 5, 7 kap 2a

49 forts Om en patient inte endast tillfälligt saknar förmåga att samtycka enligt 3 och det finns ospärrade uppgifter om honom eller henne, får en vårdgivare ta del av uppgifter om vilken eller vilka vårdgivare som har gjort uppgifterna tillgängliga. Om vårdgivaren med ledning av dessa uppgifter bedömer att de ospärrade uppgifterna kan antas ha betydelse för den vård och behandling som är nödvändig med hänsyn till patientens hälsotillstånd, får vårdgivaren behandla de ospärrade uppgifterna. (6 kap 3 a )

50 Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 -Patientlag Hälso- och sjukvårdsinsatser till personer som inte endast tillfälligt saknar förmåga att ge sitt samtycke till vård eller fatta beslut om vård Bedömningen ska göras löpande Patientens inställning till åtgärden ska långt som möjligt klarläggas och beaktas närstående ska höras Träder i kraft 1 januari 2015

51 Patientlag SoU24, 2013/14:SoU24 Tillgänglighet Information Samtycke Delaktighet Fast vårdkontakt och individuell planering Val av behandlingsalternativ och hjälpmedel Ny medicinsk bedömning Val av utförare Personuppgifter och intyg Synpunkter, klagomål och patientsäkerhet

52 Patientlagens syfte Samlar bestämmelser av betydelse för patientens ställning En ny lag som syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Stödja patientens möjligheter att medverka och vara medskapande i sin egen vårdprocess

53 Lagens innehåll Innehåller inga utkrävbara rättigheter Nuvarande informationsplikten utvidgas och förtydligas Hälso- och sjukvård får, som huvudregel, inte ges utan patientens samtycke Möjligheten att få en ny medicinsk bedömning utvidgas Tydliggörande vad som gäller för delaktighet och egenvård Barns bästa ska särskilt beaktas och barnets inställning till vården ska så långt som möjligt klarläggas

54 Forts, Lagens innehåll Möjlighet att välja utförare inom öppenvården i hela landet Utökat planeringsansvar för landstingen Motsvarigheter till t.ex. vårdgaranti, fast vårdkontakt, fast läkarkontakt, individuell planering samt val av behandlingsalternativ och hjälpmedel förs in

55 Krav på landsting och kommun Ingå överenskommelse om sitt samarbete när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning Upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser från socialtjänst och från hälsooch sjukvård, 3 f och 8 a HSL samt 2 kap. 7 och 5 kap. 8 a SoL Skyldighet för vården att beakta barnens behov av råd, stöd och info 2 g HSL 6 kap. 5 PsL.

56 Förslag i Ansvarsfull hälso- och sjukvård (SOU 2013:44) -slutbetänkande (ska lagstiftas) Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) upphävs och ersätts av lagen om organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet (organisationslagen) Innehållet i HSL är till större delen relevant för organisationslagen Justerad struktur utgår från ansvarsförhållanden Särskilda insatser regleras i större utsträckning i förordning Definitioner av begreppen huvudman och vårdgivare Landstingens planeringsansvar utvidgas till att gälla hela den personkrets som omfattas av landstingets ansvar (jämför Patientlag) Förtydligande om bibehållet huvudmannaskap vid överlämnande av uppgifter Landstingens och kommunernas ansvar för planering och samverkan

57 Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23 slutbetänkande) Ny hälso- och sjukvårdsdatalag samt en korresponderande socialtjänst datalag Lagstiftningskedjan Dir 2011:111 Förbättrad tillgång till personuppgifter mellan hälso-och sjukvården och socialtjänsten S 2011:13 Rätt info Dir 2013:43 klart till 8 jan 2014, delbetänkande SOU 2013:45 Rätt information- Kvalitet och patientsäkerhet för vuxna med nedsatt beslutsförmåga

58 SOU 2014:23, Sammanfattning # Två nya lagar - Socialtjänstdatalag - Hälso- och sjukvårdsdatalag # Info hantering som utgår från individsensbehov # Info hantering som stödjer tillgänglighet, säkerhet och skyddet för den personliga integriteten # Info hantering bidrar till bättre resultat för individer i behov av hälso- och sjukvårds och socialtjänst # Info hantering som stödjer yrkesutövare inom hälsooch sjukvård och socialtjänst i deras arbete

59 SOU 2014:23 SLL remissvar akutbehov parallellt Dir 2012:72, med en bredare belysning det måste harmoniera med 2013: 45 Klart 1 april 2014

60 2014:23 Vårdgivare Den som tillhandahåller och finansierar vården är huvudman i hälso- och sjukvårdsdatalagen och det åsyftar den kommun eller landsting som ansvarar för att erbjuda hälso- och sjukvård och kan rymma en eller flera vårdgivare inom huvudmannens geografiska område

61 Huvudmannens ansvar Personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som sker inom huvudmannens verksamhet Dubbelt personuppgiftsansvar Signering avskaffas, Patienter fråntas möjligheten att spärra uppgifter om ordinerade läkemedel, varningsinformation om visat intolerans eller överkänslighet

62 L Forts, Rätt information, på rätt plats och i rättt tid, förslag Krav på risk och sårbarhetsanalys när vårdgivare ska ge varandra direktåtkomst eller ingår i sammanhållen journalföring Personuppgiftsbiträdetsavtal kan träffas mellan rätt aktörer Ändring i SekrL att privat vårdgivare får lämna ut information om patienter till den offentliga huvudman som finansierar den privata vårdgivarens hälso- och sjukvårdsverksamhet

63 forts Direktåtkomst mellan vårdgivare med samma huvudman inget system för samanhållen journalföring eller info eller samtycke till patient Inte har samma huvudman, regler för sammanhållen journalföring, informera samtycke behovs ej Vissa svårigheter för privata vårdgivare vid olika typer av direktåtkomst

64 Forts SOU 2014:23 Undanröja hinder för info hantering och samverkan Huvudmannabegreppet Sekretessgenombrott för privata vårdgivare Direktåtkomst för vårdgivare med samma huvudman Effektiv och säker vård väger över intresset av integritet i vissa fall

65 S 2012:06 Regeringskansliet Utredning om beslutsoförmögna personers ställning i hälso- och sjukvården, socialtjänst och forskning övergick till Dir 2012:72 1 april 2014 ingår i SOU 2013:45 Rätt information

66 Rätt till skadestånd Om personuppgifter har behandlats i strid med patientdatalagen (PDL), personuppgiftslagen (PUL) eller sekretesslagen (SekrL) kan ersättning utgå för skada eller kränkning av den personliga integriteten

67 Om det blir fel, vem är skadeståndsskyldig? e-id Patientöversikt Mina Vårdkontakter Marknade n appar Nationell nod (CeHis Tjänsteplattform) Vårdgivaren innehar personuppgif ts-ansvaret Vårdcentral Sjukhus Rehab Akuten

68 Skadestånd vid obehörigt läsande Kan uppgifter som läses av obehöriga om t.ex. abort eller könssjukdom ersättas med pengar? Källa SKL

69