Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Transkript

1 Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar

2 Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras * En evidensbaserad praktik

3 Pilotprojekt Göteborg/Fou Väst fick i uppdrag att utveckla uppföljning inom missbruksvården. Kommunerna i Södertörn, med Huddinge i spetsen fick i uppdrag att utveckla för barn och unga

4 Kommunernas mål med det nationella systemet Socialtjänstens insatser ska baseras på kunskap om resultat, kvalitet och effektivitet..

5 Mål med nationella systemet.. Öka brukarens/klientens delaktighet Visa vilka insatser som har god kvalitet Visa vilka utförare som har goda upplevda resultat Öka träffsäkerhet i val av insats för att bidra till ökad kvalitet och bättre resursutnyttjande

6 Systemet är idag anpassat för att följa upp Barn och unga: Vård och boende, familjehem, kontaktfamilj Vuxna: Institution, familjehem och öppenvård Vuxna med psykiska funktionsnedsättningar: vård och boende, både SoL och LSS Utveckling pågår för att följa upp fler målgrupper

7 Så här följer man upp I centrum står klientens upplevda kvalitet av insatserna

8 Så här följer man upp Placeringstid I samband med att placeringen avslutas görs uppföljningen. Pågår placeringen mer än 1 år görs årlig uppföljning. Klient och socialsekreterare gör bedömningen. (Anhörig)

9 Enkäter/bedömningsmallar Som underlag för att värdera insatserna har man utarbetat ett antal enkäter/bedömningsmallar Svaren/resultatet registreras i en databas Resultaten är tillgänglig för alla medverkande kommuner

10 För att belägga god kvalitet använder man sig av ett antal indikatorer

11 För att belägga god kvalitet använder man sig av ett antal indikatorer Socialstyrelsen och SKL, Sveriges kommuner och landsting har utarbetat indikatorer för vad som är god kvalitet i socialt arbete

12 Indikatorerna är: Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet Effektivitet

13 Självbestämmande och integritet Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val.

14 Helhetssyn och samordning Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet.

15 Trygghet och säkerhet Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete.

16 Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara.

17 Tillgänglighet Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga.

18 Effektivitet Effektivitet innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten.

19 Utgående från indikatorerna för god kvalitet i socialt arbete följs insatser för barn och unga upp med följande enkät/bedömningsmallar

20 Socialsekreteraren bedömer följande, barn och unga: 1. Har en normativ modell tillämpats? 2. Vilken normativ modell har tillämpats? 3. Har modellen tillämpats på avsett vis? 4. Användes andra behandlingsmetoder för barnet/ungdomen?

21 5. Har målen i genomförandeplanen uppnåtts? 6. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur utföraren samverkat, utifrån målen, med andra professionella huvudmän? 7. Hade utförarens personal rätt kompetens? 8. Hade utföraren rätt bemanning?

22 9. Har utföraren inkommit med skriftliga rapporter enligt planeringen? 10. Hur nöjd eller missnöjd är du med kvaliteten på utförarens rapporter? 11. Hur nöjd eller missnöjd är du med utförarens sätt att tillgodose barnet/ungdomens behov av kontakter med sina föräldrar?

23 12. Hur nöjd eller missnöjd är du med utförarens sätt att tillgodose barnet/ungdomens behov av kontakter med sina syskon? 13. Har barnets somatiska hälsa utvecklats under placeringen? 14. Har barnets psykiska hälsa utvecklats under placeringen?

24 15. Har barnet/ungdomen uppnått sina mål i skolarbetet under placeringen? 16. Har barnet/ungdomen utvecklats känslooch beteendemässigt under placeringen? 17. Hur utvecklades barnets/ungdomens identitet under placeringen? 18. Hur utvecklades barnets/ungdomens sociala relationer under placeringen?

25 19. Hur utvecklades barnets/ungdomens sociala uppträdande under placeringen? 20. Hur utvecklades barnets/ungdomens förmåga att klara sig själv under placeringen? 21. Hur utvecklades föräldraförmågan hos barnets/ungdomens föräldrar under placeringen?

26 22. Hur nöjd eller missnöjd är du med utförarens samarbete med dig som handläggare? 23. Hur anser du att barnet/ungdomen blev omhändertagen i vardagen? 24. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur de administrativa rutinerna mellan socialtjänsten och utföraren fungerade under placeringen?

27 Barnet/ungdomen gör följande bedömning: 1. Hur nöjd eller missnöjd är du med det stöd du fick i att träffa dina föräldrar? 2. Hur nöjd eller missnöjd är du med det stöd du fick i att träffa dina syskon?

28 3. Fick du den hjälp du behövde med ditt skolarbete? 4. Hur förändrades dina skolresultat under placeringen? 5. Hur hanterade personalen barn/ungdomsgruppen på institutionen (t.ex. vid konflikt)?

29 6. Fick du hjälp att komma till läkare eller vårdcentral när du behövde det? 7. Fick du hjälp att komma till tandläkare när du behövde det? 8. Litade du på personalen på institutionen?

30 9. Fanns det tillgång till personal när du hade det svårt? 10. Kände du dig trygg på institutionen? 11. Var personalen snäll? 12. Hur var lokalerna på institutionen avseende på storlek/standard

31 13. Var lokalerna på institutionen rena och fräscha? 14. Hade du möjlighet att ta hand om dina tillhörigheter? 15. Knackade personalen på innan de öppnade dörren till ditt rum? 16. Hade du möjlighet att tala i telefon?

32 17. Blev du någon gång utsatt för en allvarlig kränkande eller på annat sätt obehaglig behandling? 18. Om du blivit utsatt för allvarliga kränkningar, vem utsatte dig för detta? 19. Har tiden på institutionen gjort att din psykiska hälsa är bättre eller sämre?

33 20. Hur tror du att du kommer att klara dig nu jämfört med innan placeringen? 21. Hur nöjd eller missnöjd är du med maten på institutionen? 22. Hur förändrades dina kost- och motionsvanor under placeringstiden?

34 23. Hur nöjd eller missnöjd var du med hur utskrivningen fungerade? 24. Hur ofta fick du vara med och besluta om frågor som rörde dig i vardagen? 25. Hur nöjd eller missnöjd var du med din fritid under placeringen?

35 Följande bedömningar görs när det gäller vuxna med missbruk* av socialsekreteraren: 1. Hur bedömer du att klientens förutsättningar att hantera sitt missbruk har förändrats till följd av insatsen?

36 2. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur vårdgivaren höll tidsplanen? 3. Hur nöjd eller missnöjd är du med vårdgivarens samarbete med andra professionella för att nå målet? 4. Hur nöjd eller missnöjd är du med vårdgivarens samarbete med dig som tjänsteman?

37 5. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur vårdgivaren har återkopplat resultaten av insatserna? 6. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur vårdgivaren har utfört uppdraget som helhet? 7. I vilken grad har val av insats påverkats av din egen professionella erfarenhet?

38 8. I vilken grad har val av insats påverkats av klientens uttryckta behov och önskemål? 9. I vilken grad har val av insats påverkats av forskning om goda behandlingseffekter för aktuell målgrupp?

39 Klientens värdering av insatsen 1. Om någon av metoderna i fråga.., har använts, vilken metod har i så fall varit viktigast för att hjälpa dig hantera ditt missbruk?

40 2. Vilken var den viktigaste faktorn för att hjälpa dig hantera ditt missbruk (förutom din egen vilja till förändring)? 3. Hur har dina förutsättningar att hantera ditt missbruk förändrats till följd av insatsen? 4. Hur har din relation till familjen och andra viktiga relationer förändrats till följd av insatsen?

41 5. Hur har ditt boende förändrats till följd av insatsen? 6. Hur har din situation när det gäller arbete/utbildning/sysselsättning förändrats till följd av insatsen? 7. Hur har din ekonomi förändrats till följd av insatsen?

42 8. Hur har dina intressen (fritid, aktiviteter) förändrats till följd av insatsen? 9. Hur har din fysiska hälsa förändrats till följd av insatsen? 10. Hur har din psykiska hälsa förändrats till följd av insatsen?

43 11. Hur har dina rättsliga förhållanden/kriminalitet ändrats till följd av insatsen? 12. Hur har dina förutsättningar för att klara av vardagliga sysslor förändrats till följd av insatsen? 13. Hur har din föräldraförmåga ändrats till följd av insatsen?

44 14. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur vårdgivaren arbetade enligt målen i vårdplanen? 15. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur vårdgivaren bemötte dig? 16. Hur nöjd eller missnöjd är du med vårdgivarens förmåga att motivera dig att medverka i vårdgivarens behandling?

45 17. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur vårdgivaren har tagit hänsyn till att du har barn, under vårdtiden? 18. Hur nöjd eller missnöjd är du med vårdgivarens förmåga att själv föreslå förändringar i planeringen?

46 19. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur vårdgivaren har utfört uppdraget som helhet?

47 Socialsekreterarens bedömning av insatser för vuxna med psykiska funktionsnedsättningar: 1. Hur nöjd eller missnöjd är du med utförarens samarbete med andra professionella för att nå målet?

48 2. Hur nöjd eller missnöjd är du med utförarens samarbete med dig som tjänsteman? 3. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur utföraren har återkopplat skriftliga resultat av insatserna? 4. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur utföraren har genomfört uppdraget rent administrativt?

49 5. Har det funnits en genomförandeplan för insatsen? 6. Hur nöjd eller missnöjd är du med kvaliteten i genomförandeplanen? 7. Hur nöjd eller missnöjd är du med utförarens bemanning i förhållande till klientens behov?

50 8. Hur nöjd eller missnöjd är du med personalens kompetens i förhållande till klientens behov? 9. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur väl klientens förändringsbehov har blivit tillgodosedda? 10. Hur nöjd eller missnöjd är du hur utföraren har genomfört insatserna för klienten?

51 11. I vilken grad har val av utförare påverkats av din egen professionella erfarenhet? 12. I vilken grad har val av utförare påverkats av klientens uttryckta behov och önskemål? 13. I vilken grad har val av utförare påverkats av forskning om goda resultat för aktuell målgrupp?

52 Klientens bedömning av insatserna: 1. Hur ofta får du stödinsatser? 2. Får du stödinsatser den tid på dygnet du behöver det? 3. Vilken tid på dygnet skulle du behöva stödinsatser?

53 4. Inom vilka områden har du förändringsbehov? 5. Har det funnits en genomförandeplan för insatserna? 6. Har något av följande stöd använts i ditt fall? 7. Vilket stöd i vardagen har du fått ta del av?

54 8. Hur har din relation till familjen, och andra viktiga relationer, förändrats till följd av insatsen? 9. Hur har din situation när det gäller arbete/utbildning/sysselsättning ändrats till följd av insatsen? 10. Hur har dina intressen (fritid, aktiviteter) förändrats till följd av insatsen?

55 11. Hur har din fysiska hälsa förändrats till följd av insatsen? 12. Hur har din psykiska hälsa förändrats till följd av insatsen? 13. Hur har dina kost eller motionsvanor förändrats till följd av insatsen?

56 14. Hur har dina förutsättningar att klara vardagliga sysslor förändrats till följd av insatsen? 15. Hur har din föräldraförmåga förändrats till följd av insatsen? 16. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur personalen arbetade enligt genomförandeplanen?

57 17. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur personalen bemötte dig? 18. Hur nöjd eller missnöjd är du med möjligheter att påverka hur personalen hjälper dig? 19. Hur nöjd eller missnöjd är du med möjligheter att komma i kontakt med personalen?

58 20. Hur nöjd eller missnöjd är du med hur personalen har tagit hänsyn till att du har barn? 21. Hur nöjd eller missnöjd är med hur personalen har genomfört insatsen?

59 I samband med att insatserna avslutas, eller årlig uppföljning I dialog med klienten registreras den upplevda kvaliteten av genomförda insatser

60 Direkt efter att klient och socialsekreterare har registrerat upplevd kvalitet av en insats är resultatet tillgängligt för alla medverkande kommuner

61 Söka efter bästa alternativ Utgår från klientens bakgrund och behov Systemet visar på insatser Vilken upplevd kvalitet hos olika utförare

62 Det innebär också att om t.ex. en kommun ansluter sig idag till systemet får den nya kommunen tillgång till alla andra kommuners tidigare resultat

63 Hur ska privata utförare säkerställa att insatser som utförs i den egna verksamheten har god kvalitet?

64 Ett kvalitetsarbete där all personal är delaktig Gemensam värdegrund och förhållningssätt är viktigt

65 En viktig del i verksamhetens kvalitetsarbete är egenkontrollen. Författningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9: Egenkontroll är systematisk uppföljning och utvärdering

66 Uppföljning och utvärdering av uppdragsgivarens och klientens upplevda kvalitet i varje enskilda placering 1. Systematiskt 2. Kontinuerligt

67 Två exempel får belysa: Att implementera nya rutiner Placeringstid mindre än 1 år När en ny placering påbörjas 2. När man startar med nya rutiner görs en uppföljning av pågående placering 3. Uppföljning/utvärdering i samband med att placeringen avslutas (Byts handläggare sker kontakt)

68 Två exempel får belysa: Att implementera nya rutiner Placeringstid mer än 1 år När en ny placering påbörjas 2. När man startar med nya rutiner görs en uppföljning av pågående placering 3. Uppföljning/utvärdering gör en gång om året (Byts handläggare sker kontakt)

69 Dessutom rutiner för att var 6:e månad (aug och jan): Aktuella marknadsläget i de kommuner man har placeringar från samt alla man har ramavtal med, samt övriga kommuner som implementerat det nya nationella systemet för uppföljning. Ex antal externa placeringar, aktuella just nu, närmaste halvåret. Hur använder man sig av nationella systemet m.m.

70 Underlag för att följa upp den upplevda kvaliteten i den egna verksamheten Bedömningsmallarna i nationella systemet Eventuella kompletterande frågor Bedömningsinstrument

71 Hur har dina förutsättningar förändrats till följd av placeringen på HVB-hemmet XXXX? Stor förbättring Tydlig förbättring Förbättrats något Baslinje, ingen förbättrning Försämrats (Placeringstid i månader)

72 Fråga 42. Hur bedömer Du att klientens förutsättningar att hantera sitt missbruk har förändrats till följd av insatsen? Stor förbättring Tydlig förbättring Förbättrats något Baslinje, ingen förbättrning Försämrats (Placeringstid i månader)