Uppbyggnaden av ett lokalt uppföljningssystem i socialtjänsten Umeå

Transkript

1 Uppbyggnaden av ett lokalt uppföljningssystem i socialtjänsten Umeå UFFE Umeå och SKL Jan Brännström Christer Engström Jan Hjelte christer.engstrom@psy.umu.se

2 (Nelson & Steele 2006)

3 Hur skapar man en sådan information? Programteorin Vad är meningsfull och användbar information? Kunskap om bakgrundsdata, processdata och utfallsdata Vad är rimligt att uppnå? Det komplicerade och komplexa sociala arbetet

4 Tre viktiga förutsättningar Ledningsgrupp med mandat att ta beslut Egen erfarenhet från socialtjänsten Forskningserfarenhet anpassa forskningsambitionerna till praktikens villkor och organisationens behov syftet är verksamhetsutveckling inte forskning

5 Bakgrund Uppdraget från politikerna och SKL en modell för lokal uppföljning av socialtjänstens insatser 2 fördjupade utvärderingar projektrapport och en manual sprida erfarenheter nätverk Personal 1,5 tjänst under tre år 3 personer med forskningserfarenhet och tidigare erfarenhet från socialtjänsten Finansiering 1 tjänst av Umeå socialtjänst och 0,5 av SKL

6 Tidsplan Våren 2008 Insamling av grunddata Hösten 2008 Dialog med verksamheter och ledning för att finna lämpliga utfallsmått. Våren 2009 Påbörjad datainsamling av utfallsmått. Hösten 2009 delrapport till SKL Våren 2010 Stabilisera innehållet och utforma återkoppling Hösten 2010 Utvärdering av några verksamheter, slutrapport till SKL, manual, datorisering

7 Tänkt målgrupp Verksamhetsidé Tänkta insatser Tänkt resultat Målgrupp Personnummer Kön Etnicitet Placerande enhet Anledning till kontakt Tidigare insatser Parallella insatser Inskrivningsdatum Primär drog Insatserna Antal och typ av behandlings Insatser Stödinsatser Individuella samtal Gruppbeh Fritidsaktiv Social träning mm Utfall Orsak till avslut Drogfrihet Livskvalitet Kriminalitet Boende Relationer mm Jan Brännström, Jan Hjelte och Christer Engström 7

8 Våra erfarenheter Ofta oklara samband mellan målgrupp, insatser och resultat Bistå med råd och avstå från pekpinnar Bakgrundsdata sedan processdata och sist men inte minst utfallsdata Utforma realistiska och utvärderingsbara mål Gå i takt med de olika verksamheterna

9 Deltagande verksamheter (Antal brukare 2008 =335 och 2009 =562) Skogsdungen KRUT Stubinen Kontrakterade familjehem Familjepedagogerna Familjeteamet Boendestöd Bryggan Bryggan öppenvård Hera Leva livet Umeå Öppenvård DD teamet Balder

10 Bakgrundsdata målgrupp? Placerande Anledning till Inskrivning Tidigare Huvud Ålder Kön Etnicitet Program Enhet inskrivning Datum insatser drog 43 Man Svensk Grupp Utredning vuxna Missbruk, Ja Alkohol 28 Man Svensk Åp grupp Utredning vuxna Missbruk, Ja Amfetamin 44 Kvinna Europé Grupp Utredning vuxna Missbruk, Ja Alkohol 46 Kvinna Svensk Grupp Utredning vuxna Missbruk, Nej Alkohol 24 Man Svensk Grupp Utredning vuxna Missbruk, Nej Alkohol 20 Man Utomeuropeisk HAP Utredning vuxna Missbruk, Ja Cannabis 41 Man Svensk ÅP.individuell Holmsund Missbruk, Ja Amfetamin 33 Kvinna Utomeuropeisk ÅP.individuell Utredning vuxna Missbruk, Nej Heroin 41 Man Utomeuropeisk Enskilda samta Utredning vuxna Missbruk, Ja Herion 26 Man Svensk LARO Krim Missbruk, Ja Subutex 29 Man Europé Grupp Holmsund Missbruk, Ja Alkohol

11 Anledning till inskrivning (n=43)

12 Sammanfattning vid återkoppling Företrädesvis alkohol och blandmissbrukare Nästan uteslutande personer med svensk bakgrund Alla haft tidigare insatser i socialtjänsten Betydligt fler män än kvinnor Hög (medel ) ålder Drygt hälften har haft tidigare insatser mm

13 Återkoppling Avgörande för verksamhetens motivationen Så snabbt som möjligt gärna 2 gånger per år (tidskrävande) All personal och verksamhetschef deltar Korrigera och anpassa Fokusera på vad brukaren får inte en tidsstudie Även till ledning och politiker

14 Vad får den enskilde brukaren? (tänkta insatser) Primär Behandlingstimmar totalt Timmar Stöd Klient nr Ålder Drog Inskrivningstid Grupp Samtal per månad insatser 1 24 Alkohol Anfetamin Alkohol Afetamin Amfetamin Heroin Amfetamin Alkohol

15 Pågående parallella insatser (n=30)

16 Typ av insatser - utifrån månader Antal timmar Komp.Ins Upprätth.Ins Återerövr.Ins Utv.Ins

17 Våra erfarenheter Stor variation i behandlingstimmar Vanligt med pågående parallella insatser Flera verksamheter har överlappande målgrupp, metoder och mål Behandlingsverksamheter ger också stöd Stödverksamheter ger även behandling Öppenvård kan innebära allt från 1 till 20 tim/per vecka Parallella insatser påverkas av verksamhetsförändringar En del får både stöd och behandling individuellt/grupp Andra enbart samtal

18 Utfallsmått tänkta resultat Målet och utfallsmåtten skall hänga ihop Vanligast med kvantitativa utfallsmått Beprövade eller egna utfallsmått? Beprövade (ASI, SCL 90, SASB. KASAM, ORS. Livskvalitet mfl) Anpassade (Livskvalitet, ASI frågor, Kompletterad ORS mfl) Egna (Brukarenkäter, Socialsekreterarenkäten, mfl)

19 SASB (Alla n=9, Normalgrupp Armelius 2005 n=52)

20 Brukarenkät som utfallsmått Förväntningar Tillgänglighet Bemötande Kompetens Effekt/påverkan Förväntnings och diskrepansteorin Bemötande centralt Effektfrågor ingår Instämmer på en skala mellan 1 10 Eftermätningar Personalen här bemöter mig med respekt Jan Brännström, Jan Hjelte och Christer Engström

21 Uppföljning brukare Jag hade stora förväntningar på verksamheten Mina förväntningar på verksamheten har uppfyllts Det är lätt att få kontakt med personalen här när jag behöver Personalen här lyssnar på mig Personalen här bemöter mig med respekt Personalen här och jag arbetar mot samma mål Personalens arbetssätt här passar mig Jag får här den tid jag behöver för mina problem Jag upplever att personalen här är kompetent Jag får hjälp här att förstå min livssituation Jag får hjälp här att hantera min livssituation Min motivation att hantera min livssituation har ökat Min förmåga att hantera min livssituation har ökat Det är mina egna ansträngningar som mest har påverkat min livssituation Jag har stort förtroende för den här verksamheten Jag skulle komma tillbaka hit igen om jag så behövde C. Engström, J. Brännström & J. Hjelte 2009

22 Brukarenkäten från fyra olika program (n=22)

23 Brukarenkäten ålder (n=10) Tid

24 Socialsekreterare också brukare

25 Brukarenkäter Brukaren besvarar enkäten anonymt (ålder, kön, program) Brevlåda eller skickas för bearbetning Återkoppling på gruppnivå Hela enkäten vid avslutningen av en insats Bemötandefrågorna 3 5 samtalet (allians) Vid långa kontakter 3 6 månader

26 Brukarenkäter för och nackdelar Enkla att distribuera och bearbeta Intervjuer ger en fördjupad information Erfarenhet, personlighet humör förväntningar påverkar De flesta är nöjda?? Selektivt bortfall avbrutna insatser

27 Utvärdering (Rodgers 2008) Komplicerat Insatser med kända mekanismer och utfall Kan upprepas med förväntat utfall Experter bidrar till att säkerställa utfallet Komplext Insatser med oklara eller okända effekter Interaktionseffekter Liten tuva välter hela lasset Experter ingen garanti för att säkerställa utfallet

28 Referenser Crow, Gage, Hampson, Hart, Kimber, Storey & Thomas. (2002). The measurement of satisfaction with healthcare: implications for practice from a systematic review of the literature, Health Technology Assessment, Vol. 6, No. 32. Nelson, T.D., & Steele. R.G. (2006). Beyond Efficacy and Effectiveness: A Multifaceted Approach, Professional Psychology: Research and Practice, Vol. 37, No. 4, Rogers, P. (2008). Using Programme Theory to Evaluate Complicated and Complex Aspects of Intervention, Evaluation, Vol. 14(1):29 48 Sundell, Soydan, Tengvald & Anttila. (2009). From Opinion based to Evidence Based Social Work: The Swedish case, Research on Social Work Practice, December 15, 000(00), 1 9