ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

Transkript

1 ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

2 Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter Databasen ASI08, bestående av intervjuer, analyserades i en rapport till Missbruksutredningen 2011 Nu arbetar A&A tillsammans med R&K för att ta fram dagsaktuella resultat och datoriserade rapporter för återkoppling till mer än 200 missbruksenheter (Net-analys)

3 Ett exempel på hur ASI-databasen kan användas för att belysa frågor av allmänt intresse: t.ex. Har missbruksklienternas problem ökat eller minskat under de senaste 10 åren? De kommuner som medverkar i Net-analys har gett oss tillåtelse att sammanställa data på gruppnivå för kvalitetssäkring och återkoppling på verksamhetsnivå. Vi kan därför göra en del sammanställningar som är av allmänt intresse och inte bara förse de medverkande enheterna med resultat för sin egen enhet. Se Net-analys för exempel på verksamhetsrapporter För att se om det finns några trender i missbruksutvecklingen utnyttjar vi ASI-data sedan Vi bloggar våra resultat och nyheter i Ubåtsnytt. Se hemsidan: Endast forskningsprojekt får publicera i vetenskapliga tidskrifter

4 Intervjuarnas skattning av klienternas problemnivå och hjälpbehov har ökat under de senaste 10 åren Intervjuarskattning ASI-G 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Fysisk hälsa Arbete försörjning Alkohol Narkotika Kriminalitet Familj umgänge Psykisk hälsa n n n 14659

5 Tre missbruksprofiler Ett huvudresultat i rapporten till Missbruksutredningen visade att klienterna kan delas in i tre olika och homogena profilgrupper baserat på deras problembild i intervjuarskattningarna. 1. Narkotikaprofil 2. Avgränsade alkoholproblem 3. Alkohol och psykiska problem

6 Missbruksprofiler: Intervjuarskattningar vid G (maj 2014) Narkotikaproblem N=11575 Avgränsade alkoholproblem N=5787 Alkohol & psykiska problem N=8603 Fysisk hälsa Arbete försörjning Alkohol Narkotika Kriminalitet Familj umgänge Psykisk hälsa

7 Profilerna är olika avseende kön 80 % Man Kvinna Alla Narkotika Avgr. alk. Alk/psyk

8 Profilerna är olika avseende ålder 48 Medelålder M Alla Narkotika Avgr. Alk. Alk/psyk

9 Samarbete med prof. Lena Lundgren, Boston och Umeå Visade att profilerna i ASI08 skiljer sig i flera andra avseenden som kriminalitet, etnicitet, psykiska problem. Lundgren, Lena; et al. Association between immigrant status and history of compulsory treatment in a national sample of individuals assessed for drug use disorders through the swedish public welfare system. Substance Use & Misuse, vol 47, nr 1, sid 67-77, 2012 Lundgren, Lena M; et al. Beskriving av tre klientprofiler inom svensk missbruksvård. Socialvetenskaplig tidskrift, vol 19, nr 3 / 4, sid , 2012 Lundgren, Lena; et al. Integrating addiction and mental health treatment within a national addiction treatment system: Using multiple statistical methods to analyze client and interviewer assessment of co-occurring mental health problems. Nordisk Alkohol- og narkotikatidsskrift (NAT), vol 31, nr 1, sid 59-79, 2014

10 Frågeställningar i projektet Profilerna är centrala i projektet för att utvärdera åtgärder. Resultaten visar att profilerna har väldigt olika behov av hjälp och behandling. En fråga i projektet är om behoven tillgodoses i form av olika åtgärder. En annan fråga är om hjälpen är effektiv.

11 Hur besvaras frågorna? Tillgodoses behoven? Undersöks genom att se vilka åtgärder klienter i de olika profilerna får Är åtgärderna effektiva? Undersöks genom att se hur klienternas problem förändras när de fått en åtgärd

12 Förändring / Effektmätning Vad vet vi om hur klienternas problem förändras mellan G och U, dvs. efter ca ett år? Eftersom klienternas problembild är olika i de tre profilerna kan man misstänka att problemen förändras olika mycket i de tre profilerna. Problemnivåerna har ökat under de sista 10 åren. Hur är det med förändringarna?

13 Uppföljning av resultat över en tioårsperiod. Förändring mellan G och U, ca ett år senare. 2,0 Alla uppföljda klienter sedan ,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Alkohol Narkotika Psykisk hälsa N= N= N= N=4000 Tidsperiod

14 Profil: Narkotikaprofilen Förändring mellan G och U, ca ett år senare. 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Alkohol Narkotika Psykisk hälsa N= N= N= N=1460 Tidsperiod

15 Profil: Avgränsade alkoholproblem Förändring mellan G och U, ca ett år senare. 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5 Alkohol Narkotika Psykisk hälsa N= N= N= N=660 Tidsperiod

16 Profil: Alkohol och psykiska problem Förändring mellan G och U, ca ett år senare. 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Alkhol Narkotika Psykisk hälsa N= N= N= N=1145 Tidsperiod

17 Effektmätning: slutsats Förutsättningarna för förändring är väldigt olika mellan profilgrupperna. Har man lite problem så kan man inte bli så mycket bättre! Effekter måste relateras till en relevant missbruksprofil.

18 Men vilka åtgärderna är vet vi inte från ASI. Hur beskriver vi vad som görs för missbrukarna? ASI räcker inte till och därför skapade vi UBÅT

19 Uppföljning och Beskrivning av ÅTgärder Bygger på Socialstyrelsens och Psykiatriska föreningens arbete med att kategorisera åtgärder

20 Visa Ubåt på nätet

21 ASI och UBÅT Ett system för kartläggning, uppföljning och effektanalys På grupp - verksamhetsnivå UBÅT Uppföljning och beskrivning av åtgärder Ex. 12-steg Handläggare Brukarupplevelse kvalitet Vilka får åtgärden? Vilka resultat har åtgärden? ASI-Grund Kartläggning av Kön Ålder.. Missbruk Psyk probl Arbete Förändring Bättre Oförändrad Sämre ASI-Uppföljning Kön Ålder Missbruk Psyk probl Arbete.. Effektanalys: Effektanalys: Sker Sker genom genom ed de jämförelse som inte med fått de åtgärden som inte eller fått andra åtgärden åtgärder eller andra åtgärder

22 UBÅT resultat från en testperiod på 1 år 32 Kommuner 958 Åtgärder 416 Klienter

23 55 % av klienterna får mer än en åtgärd % Antal åtgärder per klient

24 100 Typ av verksamhet där åtgärderna genomförs Andel av alla åtgärder Kommun Privat Statlig Landsting HVB-hem

25 Åtgärder fördelade på huvudkategorier Andel av alla åtgärder Psykosocial behandling n419 Stöd n302 Utredning n185 Medicinsk behandling n40 Funktionsträning n14

26 Vanligaste enskilda åtgärderna (% av alla åtgärder) LVM-utredning CRA Bedömning av livssituation Boendestöd Utredning avseende bistånd Kontaktperson Rådgivning, information och utbildning Bedömning av alkohol- och drogvanor Bedömning av problemnivå och Återfallsprevention Motiverande behandling (MI) Stödjande samtal Kognitiv beteendeterapi Stödboende 12-steg

27 Brukar- och handläggarskattningar Skala mellan 1 och = låga skattningar 7-10 = höga/mycket höga skattningar. Vi visar procentandel av svaren som har höga/mycket höga skattningar.

28 BRUKARSKATTNINGAR av alla åtgärder N=142 skattade åtgärder Andel höga/mycket höga Kort väntan Inflytande val Motivation Påverkan genomförande Bemötande Nöjd med hjälp Förbättrat problem

29 HANDLÄGGARSKATTNINGAR av alla Andel höga/mycket höga 100 åtgärder N=237 skattade åtgärder Anpassat till klienten Väl genomfört Klientens bidrag Nöjd med insats Förbättrat problem

30 Planerat och oplanerat avslut 70% av alla avslutade åtgärder (ca 450) har planerat avslut. Åtgärder med oplanerat avslut varar i genomsnitt ca 40 dagar.

31 BRUKARSKATTNINGAR Planerat och oplanerat avslut Andel höga/mycket höga Planerat avslut n=106 Oplanerat avslut n= Kort väntan Inflytande val Motivation Påverkan genomförande Bemötande Nöjd med hjälp Förbättrat problem

32 HANDLÄGGARSKATTNINGAR Planerat och oplanerat avslut Andel höga/mycket höga Planerat avslut n=167 Oplanerat avslut n= Anpassat till klienten Väl genomfört Klientens bidrag Nöjd med insats Förbättrat problem

33 Brukarskattningar av stödboende, stödsamtal, KBT och 12-steg Andel höga/mycket höga Motivation Bemötande Nöjd med hjälp Förbättrat problem Stödboende n=19 Stödsamtal n=13 KBT n=15 12-steg n=20

34 Handläggarskattningar av stödboende, stödsamtal, KBT, 12-steg, MI och ÅP 100 Andel höga/mycket höga Klientens bidrag Nöjd med insats Förbättrat problem Stödboende n=22 Stödsamtal n=10 KBT n=36 12-steg n=31 MI n=20 ÅP n=20

35 Effekter kan inte mätas med kvalitetsskattningar. Hur kommer vi fram till en bestämning av effekten av olika åtgärder? Steg 1: Undersök vilka skillnader i problembild, ASI-G, som finns för de som får (Å-grupp) och de som inte får (Jgrupp) en åtgärd. Steg 2: Undersök om det finns några skillnader mellan Å- och J-grupperna m.a.p. hur problemen förändras (G-U). Steg 3: Undersök om förändringen av problemen är större i Å än i J (dvs. beräkna Å(G-U)-J(G-U)).

36 ASI för klienter i Ubåt Av de 417 klienter som har åtminstone en åtgärd registrerad i Ubåt har 281 klienter en grundintervju med ASI och 108 klienter har både ASI-G och ASI-U med ca 1 års mellanrum. Effekten av 12-stegs behandling tas som exempel på effektanalys

37 Steg1: 12-steg före ASI-G: Vilka får 12-steg? ASI-G 7,0 12-steg har mer problem med alkohol före 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Fysisk hälsa Arbete försörjning Alkohol Narkotika Kriminalitet Familj umgänge Psykisk hälsa Ej 12-steg steg 106

38 Steg 2: Förändring mellan ASI-G och ASI-U klienter som fått 12-steg jämfört med de som inte fått 12-steg 4,0 12-steg har större förändringar än ej 12-steg, men alla har förbättrats 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Diff Fysisk hälsa Diff Arbete Diff Alkohol Diff Narkotika Diff Krim Diff Familj Diff Psykisk hälsa Ej 12-steg n steg n36

39 Steg 3: Relativa effekter av 12-steg: förändring för klienter som fått 12-steg jämfört med klienter som fått andra åtgärder 12-steg ger bättre effekt än Ej 12-steg på allt utom Arbete / sysselsättning 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0 Fysisk hälsa Arbete Alkohol Narkotika Kriminalitet Familj umgänge Psykisk hälsa

40 Relativa effekter av olika åtgärder på alkohol, narkotika och psykisk hälsa 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5 Stödboende n31 Stödjande samtal n12 KBT n36 MI beh n25 12-steg n35 ÅP n27 Alkohol Narkotika Psykisk hälsa

41 Vilka åtgärder ser ut att vara relaterat till positiva resultat på missbruket? Klienterna har delats in i två extremgrupper: 1. Klienter med ett positivt utfall: minst 2 skalsteg på diff. ASI (G-U). 2. Klienter med ett negativt utfall: mer problem eller oförändrade med diff. ASI (G-U). Grupperna jämförs inom varje profil för sig. Åtgärder som testades:: stödboende, stödsamtal, KBT, MI, 12steg, ÅP. I alla profiler har kvinnor och äldre mer positivt resultat än män och yngre.

42 Åtgärder som ger positivt utfall på dominerande missbruk i de tre profilerna 0,7 0,6 Missbruk av narkotika ÅP Missbruk av alkohol 0,5 0,4 Stödsamtal 12steg Stödboende Stödsamtal 0,3 Stödsamtal ÅP ÅP 12-steg ÅP 12steg 0,2 0,1 0 Profil: Narkotika Profil: Avgr.alk. Profil: Alk/psyk

43 Åtgärder som ger positivt utfall på dominerande missbruk i de tre profilerna 0,7 0,6 Förbättring av narkotika ÅP Förbättring av alkohol 0,5 Stödsamtal 12steg 0,4 0,3 Stödsamtal 12steg ÅP ÅP 0,2 0,1 12steg 0 Profil: Narkotika Profil: Avgr.alk. Profil: Alk/psyk