Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder

Transkript

1 Riktlinjeprocessen Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende från 2007 och den preliminära versionen publicerades i mars Ett antal s.k. centrala rekommendationer bedöms som särskilt viktiga för hälso- och sjukvården ur ett styr- och ledningsperspektiv. En gap-analys av dessa rekommendationer har genomförts tillsammans med representanter från Värmlands vårdförbund, division Psykiatri, division Allmänmedicin och flera av Värmlands kommuner. Gap-analysen visade att några av rekommendationerna medför sådana konsekvenser att de genomföras utan att speciella åtgärder vidtas. I detta dokument redovisas enbart dessa rekommendationer, de konsekvenser som uppstår samt förslag på åtgärder som behöver vidtas för att rekommendationerna ska kunna genomföras. Den kompletta gapanalysen finns redovisad i en bilaga. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder Rekommendationer om psykosocial behandling Rekommendationer: erbjuda personer med missbruk eller beroende av alkohol motivationshöjande behandling (MET) (prioritet 1). erbjuda personer med missbruk eller beroende av alkohol kognitiv beteende-terapi (KBT), community reinforcement approach (CRA) eller 12-stegsbehandling (prioritet 2). Konsekvenser: MET används i länet. Utbildningsinsatser krävs och det finns få utbildare i Sverige. Vi öka användningen i länet. Åtgärdsförslag: Utbildningar i MET är inplanerat under hösten. Det är viktigt att ansvarsfördelningen för att erbjuda KBT förtydligas i kommande samversavtal mellan landstinget och kommunerna. KBT är en sjukvårdande behandling som landstinget har huvudansvar för om annat ej avtalats. Rekommendationer: beroende av cannabis kognitiv beteendeterapi (KBT). beroende av centralstimulerande preparat KBT.

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND (10) Rekommendation: Hälso- och sjukvården Erbjuda personer med långvarigt bruk, av bensodiazepiner där sedvanlig utsättning är möjlig, nedtrappning av bensodiazepiner eller nedtrappning av bensodiazepin med tillägg av KBT. Konsekvenser: Det är brist på terapeuter utbildade i KBT. Nedtrappning (ILN individuell läkemedelsnedtrappning) används men med tillägg av KBT. Åtgärdsförslag: Utreda möjligheten att utöka tillgången till terapeuter utbildade i KBT. Tillgången till utbildning beaktas. Rekommendationer om samsjuklighet Rekommendation: Hälso- och sjukvården Erbjuda personer med alkoholmissbruk eller beroende och samtidig depression grerad behandling. beroende av alkohol och droger och samtidig svår psykisk sjukdom grerad behandling. Konsekvenser: Det används idag men i tillräcklig omfattning. Det finns behov av att utveckla grerade vårdformer i länet. Åtgärdsförslag: Utreda och förtydliga vilka vårdnivåer som kunna erbjuda grerad behandling. I utredningen ska kompetensbehov och resursbehov belysas. Rekommendation om opioidanalgetikaberoende Rekommendation: Erbjuda läkemedelsassisterad behandling med buprenorfin - naloxon till personer med opioidanalgetikaberoende, där nedtrappning lett till opioidfrihet. Konsekvenser: Det saknas idag resurser för att ta emot personer med opioidberoende på LARO-mottagningen. Åtgärdsförslag: Utreda behovet av läkemedelsassisterad behandling vid beroende av opioider och hur det skulle kunna matchas.

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND (10) Bilaga 1 Gap-analys NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Rekommendationer om bedömningsinstrument Identifiering av alkohol- och narkotikaproblem Använda AUDIT för att identifiera alkoholproblem vid misstanke om alkoholproblem (prioritet 1). Använda DUDIT för att identifiera narkotikaproblem vid misstanke om narkotikaproblem (prioritet 3). Diagnostik av missbruk eller beroende Hälso- och sjukvården Använda SCID I eller MINI för att diagnostisera missbruk eller beroende av alkohol och narkotika (prioritet 5). Bedömning av hjälpbehov Använda ASI för att bedöma hjälpbehov för personer med alkohol- eller narkotikaproblem (prioritet 1). brett inom kommunerna inom landstinget brett inom kommunerna inom landstinget MINI inom psykiatrin SCID 1 används vid behov inom socialtjänsten och öppenvårdspsykiatrin Detta är ett av flera verktyg. Det finns ett visst motstånd att använda instrument. Behöver användas vid rätt tillfälle. Hög prioritet jämfört med andra riktlinjer. Borde vara en högre prioritering Upplevs tidskrävande. Innehåller ett uppföljningssystem. Det har fått en hög prioritering jämfört med andra riktlinjer

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND (10) Rekommendationer om medicinska test Pågående intag av alkohol Använda mätning av alkoholhalten i utandningsluft med instrument baserade på bränslecells- eller IR-detektor för att upptäcka pågående intag av alkohol (prioritet 1). Nyligt intag av alkohol Använda mätning av EtG och EtS i blod och urin för att upptäcka nyligt intag av alkohol (prioritet 2). där det är relevant begränsat Ska detta användas i Socialtjänsten? Använda mätning av alkoholhalten i urin för att upptäcka nyligt intag av alkohol (prioritet 7). Långvarigt högt intag av alkohol Denna åtgärd borde ha en lägre prioritering. Använda mätning av CDT eller PEth i blodprov för att upptäcka långvarigt högt intag av alkohol (prioritet 2). Använda mätning av GT i blodprov för att upptäcka långvarigt högt intag av alkohol (prioritet 3). Använda mätning av ASAT och ALAT i blodprov för att upptäcka långvarigt högt intag av alkohol (prioritet 5). brett brett Resultat används av båda huvudmännen men det utförs av landstinget Prioriteringen upplevs oklar då det är prioritet 3 och står. Ska detta riktas till socialtjänsten? Denna åtgärd borde ha en lägre prioritering. Ska detta riktas till socialtjänsten?

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND (10) Pågående eller nyligt intag av narkotika Använda urinprov för att upptäcka pågående eller nyligt intag av narkotika brett (prioritet 1). Använda patientnära drogtest med brett urinprov för att upptäcka pågående eller nyligt intag av narkotika (prioritet 5). Rekommendationer om alkohol Läkemedelsbehandling vid alkoholabstinens Beror på användningsorsak Beror på användningsorsak Hälso- och sjukvården Behandla personer med alkoholabstinens med bensodiazepiner (prioritet 2). Behandla personer med alkoholabstinens med risk för abstinensepilepsi och delirium tremens med bensodiazepiner (prioritet 1). Behandla personer med svår alkoholabstinens (delirium tremens) med bensodiazepiner eller klometiazol (prioritet 1). Hälso- och sjukvården Behandla personer med alkoholabstinens med klometiazol eller karbamazepin (prioritet 3). vid behov brett brett i mindre omfattning Denna åtgärd borde ha en lägre prioritering. Behandla personer med alkoholabstinens med risk för abstinensepilepsi och delirium tremens med klometaziol (prioritet 5). Läkemedelsbehandling vid alkoholabstinens Denna åtgärd borde ha en lägre prioritering. Hälso- och sjukvården Behandla personer med alkoholabstinens med antihistaminer eller neuroleptika (icke-göra) sporadiskt

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND (10) Läkemedelsbehandling vid alkoholberoende Hälso- och sjukvården Behandla personer med alkoholberoende med disulfiram, akamprosat eller naltrexon (prioritet 1). Hälso- och sjukvården Behandla personer med alkoholberoende med nalmefen (prioritet 4). Behandla personer med alkoholberoende med topiramat eller baklofen (prioritet 7). Psykosocial behandling vid missbruk eller beroende av alkohol Akamprosat och naltrexon används men i tillräcklig omfattning mycket sparsamt mycket sparsamt Oväntat att disulfiram har samma prioritet som övriga r beroende av alkohol motivationshöjande behandling (MET) (prioritet 1). beroende av alkohol kognitiv beteendeterapi (KBT), community reinforcement approach (CRA) eller 12-stegsbehandling (prioritet 2). beroende av alkohol psykodynamisk eller raktionell terapi (prioritet 3). MET vedertaget i länet 12-steg och KBT används CRA i mindre omfattning ibland inom psykiatrin i senare skede Rekommendationer om bensodiazepiner Utbildningsinsatser krävs. Finns få utbildare i Sverige. Vem tar ansvar nationellt? MI med biofeedback Vi framledes öka användningen i länet. Vad kostar det att byta behandlingsmetod jämfört med vinsten att använda en mer kostnadseffektiv behandling? Bättre att vidareutveckla det vi redan har? Sprida det ytterligare i länet? Denna åtgärd borde ha en lägre prioritering.

7 LANDSTINGET I VÄRMLAND (10) Nedtrappning med eller utan tilllägg av KBT Hälso- och sjukvården Erbjuda personer med långvarigt bruk, av bensodiazepiner där sedvanlig utsättning är möjlig, nedtrappning av bensodiazepiner eller nedtrappning av bensodiazepin med tillägg av kognitiv beteendeterapi (prioritet 2). Rekommendationer om cannabis Psykosocial behandling vid missbruk eller beroende av cannabis i viss omfattning. Nedtrappning (ILN individuell läkemedelsnedtrappning) men med tillägg av KBT Här har landstinget ett resursproblem. Det finns tillräcklig tillgång till KBT. Vi behöver undersöka hur förskrivningen ser ut. beroende av cannabis kognitiv beteendeterapi (prioritet 2). beroende av cannabis motiverande samtal (MI) (prioritet 5). beroende av cannabis förstärkningsmetod som tillägg till kognitiv beteendeterapi (prioritet 6). men det finns kö till vårdtjänsten (HAP) Rekommendationer om centralstimulantia Läkemedelsbehandling vid centralstimulantiaberoende Hälso- och sjukvården Vi saknar prioritering av HAP (haschavvänjningsprogram). Resursbrist finns inom psykiatrin Behandla personer med amfetaminberoende med naltrexon (prioritet 4). Psykosocial behandling vid missbruk eller beroende av cen- mycket sparsamt inom psykiatrin

8 LANDSTINGET I VÄRMLAND (10) tralstimulerande preparat beroende av centralstimulerande preparat community reinforcement approach (CRA) med tillägg av förstärkningsmetod, eller 12-stegsbehandling (prioritet 3). beroende av centralstimulerande preparat kognitiv beteendeterapi (KBT) (prioritet 4). beroende av centralstimulerande preparat motiverande samtal (MI) (prioritet 6). i viss omfattning Rekommendationer om samsjuklighet Läkemedelsbehandling Hälso- och sjukvården som behandling utan för att motivera till behandling under hela behandlingstiden. CRA användas i högre omfattning. bara i delar av länet. Utbildningsbehov är stort i länet. för att motivera till behandling och borde då ha högre prioritering. Behandla alkoholberoendet hos personer med alkoholberoende och samtidig bipolär sjukdom med valproat som tilllägg till litium (prioritet 6). Behandla alkoholberoendet hos personer med alkoholberoende och samtidig adhd med atomoxetin (prioritet 5). Behandla amfetaminberoendet hos personer med amfetaminberoende och samtidig adhd med metylfenidat (prioritet 5). Psykosocial behandling Hälso- och sjukvården Erbjuda personer med alkoholmissbruk eller beroende och samtidig depression grerad behandling (prioritet 3). men behöver utvecklas Det finns behov av att utveckla grerade vårdformer

9 LANDSTINGET I VÄRMLAND (10) i länet. beroende av alkohol och droger och samtidig svår psykisk sjukdom grerad behandling (prioritet 3). men behöver utvecklas Det finns behov av att utveckla grerade vårdformer i länet. Rekommendationer om alkohol- eller narkotikaproblem hos ungdomar MI/MET, MET/KBT och ACRA/ACC Erbjuda ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem korta insatser (MI eller MET), motivationshöjande behandling i kombination med kognitiv beteendeterapi (MET och KBT) eller adolescent community reinforcement approach (ACRA) eller assertive continuing care (ACC) (prioritet 3). Familjebehandling Erbjuda ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem functional family treatment (FFF), brief strategic family treatment (BSFT) eller multidimensional family therapy (MDFT) (prioritet 3). Erbjuda ungdomar med alkohol- eller narkotikaproblem multisystemisk terapi (MST) (prioritet 4). HAP används inom socialtjänsten men i alla kommuner Återkommer Behöver hjälp av BUP för att svara? Återkommer Behöver hjälp av BUP för att svara Återkommer Behöver hjälp av BUP för att svara

10 LANDSTINGET I VÄRMLAND (10) Komplettering av gapanalys och konsekvensbeskrivning av Nationella riktlinjer för missbruksoch beroendevården Arbetsgrupp: Bengt Palo, Leif Martinsson, Åsa Wahlén, Anders Hallberg och Karin Lundberg Rekommendationer och gapanalys Rekommendationer om bedömningsinstrument Arbete pågår med kvalitetssäkring av metoder Läkemedelsbehandling vid alkoholabstinens Bör hanteras i vårdprogram Psykosocial behandling vid missbruk eller beroende av alkohol Utbildningar i MET inplanerat under hösten Det är viktigt att ansvarsfördelningen förtydligas i kommande samversavtal mellan landstinget och kommunerna. KBT är en sjukvårdande behandling som landstinget har huvudansvar för om annat ej avtalats. beroende av cannabis kognitiv beteendeterapi (KBT). Erbjuda personer med långvarigt bruk, av bensodiazepiner där sedvanlig utsättning är möjlig, nedtrappning av bensodiazepiner eller nedtrappning av bensodiazepin med tillägg av KBT. beroende av centralstimulerande preparat KBT. Det är brist på terapeuter utbildade i KBT Erbjuda personer med alkoholmissbruk eller beroende och samtidig depression grerad behandling. beroende av alkohol och droger och samtidig svår psykisk sjukdom grerad behandling. Det finns behov av att utveckla grerade vårdformer i länet. Erbjuda läkemedelsassisterad behandling med buprenorfin - naloxon till personer med opioidanalgetikaberoende, där nedtrappning lett till opioidfrihet. Det saknas idag resurser för att ta emot personer med opioidberende på LARO-mottagningen.