Slutenvårdsregistrering
|
|
- Nils Bengtsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Inskrivningsdatum på denna enhet* Datum, ÅÅÅÅ-MM-DD Är det en planerad inläggning?* Primär intagningsorsak* Intoxikation (akut påverkan av alkohol eller narkotika) Abstinenstillstånd Dosjustering av läkemedel Läkemedelsassisterad behandling för opiodberoende Annan akut psykiatrisk indikation Akut somatisk indikation Graviditet Annan. Ange vilken Huvudsaklig initiativtagare till denna vårdkontakt.* Eget initiativ Familj, vänner Annan behandlingsenhet för beroendevård Primärvård Psykiatrisk hälso- och sjukvård (ej beroendevård) Somatisk slutenvård eller akutmottagning Socialtjänst HVB-hem Domstol Kriminalvård Polis Arbetsgivare, Företagshälsovård Hälsovård inom skola/utbildning Brukarorganisation Sprututbytesprogram Sidan 1 (10)
2 Annan initiativtagare Ingår patienten i ett LARO-program?* SOCIODEMOGRAFISKA FAKTORER Hur bor patienten?* Avser de senaste 30 dagarna. I egen bostad Är inneboende Är hemlös Har patienten huvudsakligen vistats tillfälligt på annan plats under de senaste 30 dagarna?* Om ja, ange var.* I familjehem som har uppdrag enligt SoL På HVB På sjukhus På korttidsboende På stödboende I häkte eller fängelse På annan plats. Ange vilken Finns berörda minderåriga barn?* Ange patientens huvudsakliga sysselsättning under de senaste 12 månaderna.* (högst 2) Arbete/studier på öppna marknaden mer än 50 procent Arbete/studier på öppna marknaden 50 procent eller mindre Arbetslös/arbetsmarknadsåtgärd Skyddad verksamhet mer än 50 procent Skyddad verksamhet 50 procent eller mindre Anpassad studieform (mål vidare studier/arbete) Arbetsrehabilitering (inkl. under utredning för klargörande av funktionsnivå) Sysselsättning motsvarande SOL:s definition (dagcenter, brukarklubbar, etc) Sidan 2 (10)
3 Ingen sysselsättning DIAGNOSER Aktuella diagnosticerade beroendediagnoser. Ange ICD 10-koder (F100-F199, F63) inklusive fjärdeposition t.ex. F102.* Finns annan aktuell diagnosticerad psykiatrisk sjuklighet?* Om ja, ange andra aktuella ICD 10-koder (F000-F999 förutom F100-F199), inklusive fjärdeposition t.ex. F312. Har strukturerat (eller semistrukturerat) diagnostiskt instrument använts som stöd i diagnostiken?* Om ja, ange vilket/vilka?* SCID M.I.N.I. ADDIS Annat. Ange vilket SUBSTANSBRUK Har patienten intagit några substanser under de senaste 30 dagarna?* Om ja, ange vilken/vilka substanser, intagningssätt och hur många av de senaste 30 dagarna patienten har intagit substansen/substanserna.* Sidan 3 (10)
4 Substans* Intagningssätt* 1 Oralt 2 Rökning/inhalation 3 Nasalt 4 Intravenöst/intramuskulärt/subkutant 5 Annat intagningssätt 6 Uppgift saknas Alkohol Heroin Metadon Mono-buprenorfin (t.ex. subutex) Buprenorfin-naloxon (suboxone) Andra opioider (t.ex tramadol, oxikodon, fentanyl) Kokain Amfetaminer Stimulantia med hallucinogen effekt (t.ex. MDMA) Andra narkotikaklassade stimulantia Bensodiazepiner Zolpidem/zopiklon/zaleplon Andra narkotikaklassade dämpande substanser (t.ex. pregabalin) Hallucinogener (inklusive LSD) Cannabis Syntetiska cannabinoider (t.ex. Spice) Lösningsmedel GHB Anabola androgena steroider (inklusive testosteron) Andra prestationshöjande substanser Annan substans. Ange vilken substans Antal dagar (Heltal, 0-30) Om patienten har intagit substanser de senaste 30 dagarna, hur många av de senaste 30 dagarna har patienten varit kraftigt substanspåverkad?* 0 dagar 1-3 dagar 4-6 dagar Fler än 6 dagar Sidan 4 (10)
5 Har patienten injicerat droger?* Nej, aldrig injicerat Ja, injicerat någon gång i livet, men inte under de senaste 12 månaderna Ja, injicerat någon gång de senaste 12 månaderna, men inte under de senaste 30 dagarna Ja, injicerar för närvarande (under de senaste 30 dagarna) Hur många substansfria månader har patienten haft under de senaste 12 månaderna (exkl. nikotin)? (heltal) Hur många månader har patienten haft ett riskbruk av alkohol under de senaste 12 månaderna? SOMATIK (heltal) Har patienten provtagits för HIV, hepatit B och hepatit C?* Om ja, ange år, månad och dag för senaste provtagning. Datum, ÅÅÅÅ-MM-DD Föreligger somatisk samsjuklighet?* Om ja, ange vad?* Diagnostiserat långvarigt smärttillstånd Skrumplever (cirros) Fettlever (steatos) Kronisk lungsjukdom (exkl. infektioner) Diabetessjukdom Hjärt- och kärlsjukdom (exkl. stroke) Stroke Njursjukdom HIV Hepatit B Hepatit C Obesitaskirurgi (t.ex. Gastric Bypass) Aktivitetsbegränsande kroppsligt trauma Annat tillstånd. Ange vad Sidan 5 (10)
6 Röker patienten tobak?* Är patienten gravid?* (Frågan besvaras om patienten är en kvinna.) Ammar patienten?* (Frågan besvaras om patienten är en kvinna.) BEHANDLING Slutenvårdsregistrering Genomförd behandling på denna enhet.* Observation/Utredning Abstinensbehandling för alkoholabstinens Förebyggande behandling mot Wernicke-Korsakoff Behandling för utvecklad delirium tremens (DT) Återfallsförebyggande läkemedel för alkoholberoende Läkemedelsassisterad behandling för opioidberoende Abstinensbehandling för opioidabstinens Abstinensbehandling för andra substanser Strukturerad nedtrappning av beroendeframkallande läkemedel Läkemedel för ADHD Läkemedel för andra psykiatriska tillstånd (ej beroende) KBT (kognitiv beteendeterapi exkl. återfallsprevention) Återfallsprevention (manualbaserad) PDT (psykodynamisk psykoterapi, manualbaserad) Interaktionell terapi (manualbaserad) Parterapi Nätverksterapi MI (motiverande samtal) MET (motivationshöjande behandling) CRA (Community Reinforcement Approach) 12-stegsbehandling SBNT (Social network behaviour therapy) MATRIX-programmet Färdighetsträning (manualbaserad) Annan psykologisk behandling (utan manual) Annan behandling Sidan 6 (10)
7 Om abstinensbehandling för alkoholabstinens, vilket/vilka läkemedel mot abstinens används?* Bensodiazepin (t.ex. Sobril, Stesolid) Klometiazol (t.ex. Heminevrin) Karbamazepin (t.ex. Tegretol) Annat läkemedel Om återfallsförebyggande läkemedel för alkoholberoende, vilket/vilka återfallsförebyggande läkemedel för alkoholberoende används?* Akamprosat (t.ex.campral) Disulfiram (t.ex. Antabus) Nalmefen (t.ex. Selincro) Naltrexon Annat läkemedel. Ange vilket Om abstinensbehandling för opioidabstinens, vilket/vilka läkemedel mot abstinens används?* Symptomatisk behandling (Katapressan) Buprenorfin Metadon Annat läkemedel Om läkemedelsassisterad behandling för opioidberoende, precisera angående läkemedelsassisterad behandling för opioidberoende.* Fortgående läkemedelsbehandling Insättning av läkemedel Utsättning av läkemedel Dosjustering Om läkemedel för ADHD, precisera angående läkemedel för ADHD.* Fortgående läkemedelsbehandling Insättning av läkemedel Utsättning av läkemedel Dosjustering Sidan 7 (10)
8 Om läkemedel för andra psykiatriska tillstånd, precisera angående läkemedel för andra psykiatriska tillstånd.* Fortgående läkemedelsbehandling Insättning av läkemedel Utsättning av läkemedel Dosjustering AVSLUTNING Utskrivningsdatum på denna enhet* Datum, ÅÅÅÅ-MM-DD Har patienten någon gång under vårdtiden vårdats enligt LPT/LRV?* Har patienten utvecklat abstinenskramper (generaliserat krampanfall) under vårdtiden?* Har patienten utvecklat delirium tremens (DT) under vårdtiden?* Hur avslutades behandlingen vid enheten?* Planerat avslut Överföring till annan psykiatrisk slutenvårdsenhet Överföring till somatisk vårdenhet Avslut i förtid på vårdgivarens initiativ Avbruten av patienten Patienten har avlidit På annat sätt. Ange vilket Har kontakt tagits med öppenvårdsenhet?* Om ja, ange vilken/vilka. Beroendevårdsenhet inom hälso- och sjukvården Allmänpsykiatrisk enhet inom hälso- och sjukvården Socialtjänsten Annan enhet. Ange vilken Sidan 8 (10)
9 SKATTNINGAR Har en screening med AUDIT genomförts?* Genomförd i anslutning till registrering Om ja, ange totalpoäng. (heltal, 0-40) Har en screening med DUDIT genomförts?* Genomförd i anslutning till registrering Om ja, ange totalpoäng. (heltal, 0-44) CGI-S (Clinical Global Impression Severity, övergripande kliniskt intryck av sjukdomens svårighetsgrad) Mot bakgrund av din samlade kliniska erfarenhet av just denna patientpopulation, hur svårt psykiskt sjuk är patienten för närvarande?* Ej bedömt Normal, inte alls sjuk Gränsfall för psykisk sjukdom Lindrigt sjuk Måttligt sjuk Påtagligt sjuk Allvarligt sjuk Bland de mest extremt sjuka patienterna Ange värde på GAF Funktion vid inkomst (heltal, 0-100) Ange värde på GAF Symptom vid inkomst (heltal, 0-100) Sidan 9 (10)
10 Har patienten besvarat EQ-5D Hälsoenkät?* Ja Nej Om ja, fyll i de svar patienten markerat i hälsoenkäten: Rörlighet Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande Hygien Jag behöver ingen hjälp med min dagliga hygien, mat eller påklädning Jag har vissa problem att tvätta eller klä mig själv Jag kan inte tvätta eller klä mig själv Huvudsakliga aktiviteter (t.ex. arbete, studier, hushållssysslor, familje- och fritidsaktiviteter) Jag klarar av mina huvudsakliga aktiviteter Jag har vissa problem att klara av mina huvudsakliga aktiviteter Jag klarar inte av mina huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Jag har varken smärtor eller besvär Jag har måttliga smärtor eller besvär Jag har svåra smärtor eller besvär Oro/nedstämdhet Jag är inte orolig eller nedstämd Jag är orolig eller nedstämd i viss utstäckning Jag är i högsta grad orolig eller nedstämd Ditt nuvarande hälsotillstånd (0-100) Mata in det värde patienten angivit. (heltal, 0-100) Sidan 10 (10)
3-månadersuppföljning
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga SOCIODEMOGRAFISKA
Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange
Slutenvårdsregistrering
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Inskrivningsdatum
Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange
3-månadersuppföljning
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga SOCIODEMOGRAFISKA
UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01
Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga 1. Ange
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga 1. Ange
Vad är nationella riktlinjer?
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*
Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga 1. Ange
Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk och beroende i Örebroregionen
Region Örebro län Regional utveckling Box 1613, 701 16 Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se www.regionorebrolan.se Underlag till överenskommelse för att förebygga och behandla riskbruk, missbruk
Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer
Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer 2015 för vård och stöd vid missbruk och beroende Baskurs 2015-10-23 Innehåll Ansvarsområde, Samarbete EBP Evidensbaserad praktik Ny benämning i DSM-5 Psykologisk och psykosocial behandling
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014. Konsekvensbeskrivning och förslag till åtgärder
Riktlinjeprocessen 2015-06-02 Karin Lundberg 1 (10) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2014 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för vård och
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk
Screening och utredning av drogproblem
Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under
Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014
Gapanalys Uppsala/Örebroregion Uppdatering av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården 4 april 2014 Helena de la Cour & Ann-Sofi Holmberg Översikt rekommendationer Bedömning
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer?
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting
Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting SKLs Handlingsplan mot missbruk och beroende Består
EQ5D FORM-MONTH 0 / / Rörlighet Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande
EQ5D FORM-MONTH 0 Section to be completed by the RITAZAREM Participant Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp, vilket påstående som bäst beskriver Ditt hälsotillstånd i dag. Rörlighet
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg
2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.
Farmakologisk behandling Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.se Agenda Alkohol Abstinens Långsiktig behandling Cannabis Bensodiazepiner
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet Hitta
Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet
Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser
Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende VGR konferens - Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende, Göteborg 24/11 2015 Nils
Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland
1 (11) Gapanalys och kartläggning av uppdaterade Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Landstinget i Värmland Arbetsgrupp: Bengt Palo, Leif Martinsson, Christina Ledin, Lotta Österlund
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN
Missbruksorganisationer i Stockholm Historik
1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling
N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!
Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne
ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning
ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Beroendedagen 10 september 2015 Stefan Borg Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Förvaltningsversion publicerad 11 december 2017
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Förvaltningsversion publicerad 11 december 2017 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso-
4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c.
Intervjuinformation 1. Individkod: 4. Datum för ifyllande av formulär: 2. Vårdtillfälle: 5. Löpnummer: 3. Inskrivningsdatum: 6. Intervjuare/uppgiftslämnare (II+3 siffror): A - Administrativa uppgifter
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors
Gäller för: Sunne kommun Sunne vårdcentral Munkfors kommun Munkfors vårdcentral Hagfors kommun Hagfors vårdcentral Ekshärad vårdcentral Torsby kommun Torsby vårdcentral Likenäs vårdcentral Psykiatrisk
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Rangordning 1-10 Hög prioritet (1) ges åtgärder med stor nytta med låg kostnad per effekt Låg
Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen
Fråga 1 Kön Kvinna Man Fråga 2 Antal anställningsår inom socialtjänsten 0-2 år 3-4 år 5-8 år 9-15 år 16-24 år 25 år eller längre Fråga 3 Antal anställningsår inom missbruksområdet (även hos andra arbetsgivare
Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering
Sjukgymnastprogrammet HT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och
Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)
Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning
RIKSÄT Uppföljning version 1.0
Ärendeansvarig Patientens personnr Namn Informationsdatum Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella): (ÅÅÅÅ-MM-DD) Ange datum då vården på enheten påbörjades.
Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013
Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013 Anders Håkansson, leg läkare, med dr Beroendecentrum Malmö, Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroende Tre av följande
2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord
Oswestry score Följande frågor är utformade för att ge oss information om hur din rygg påverkar det dagliga livet. Besvara varje avsnitt och markera bara den enda ruta som passar dig. Vi är medvetna om
Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling
Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos
1. Upptäckt och förebyggande verksamhet
Socialstyrelsen kom 2007 ut med Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna gäller både för socialtjänsten och för hälso- och sjukvården, vilket är en påtaglig nyhet för båda organisationerna
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013
Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd
Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom
Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg
Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende
Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Indikatorer med lägesbild 2017 Bilaga
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Indikatorer med lägesbild 2017 Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder,
Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Kursämnen för Beroendemedicin
Preliminär version, maj 2016. Kursämnen för Beroendemediin Innehåll Kursämnen för Beroendemediin.....1 Allmänna frågor oh riktlinjer för utformande av kursämnen... 2 1. Beroendets psykologi från teori
11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten)
11. Datum: 02. Sjukhus: 03. LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation (ifylls av patienten) 1 LJUNO 04. PERSONNUMMER : Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp (så
Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum
Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har
Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet
Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet Hjärnans dopaminerga belöningssystem Prefrontala hjärnbarken
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
BoendeDOK. Inflyttning
GÖTEBORGS STAD SOCIAL RESURSFÖRVALTNING BoendeDOK Inflyttning IKMDOK-Boende Inskrivning 2012 Generella svarskoder: N = Ej relevant, X = Klienten vill ej svara, V = Vet ej, Z = Frågan har ej ställts Social
BoendeDOK. Utflyttning V E R K S A M H E T S O M R Å D E B O E N D E O C H S O C I A L J O U R
GÖTEBORGS STAD SOCIAL RESURSFÖRVALTNING BoendeDOK Utflyttning 0 V E R K S A M H E T S O M R Å D E B O E N D E O C H S O C I A L J O U R UTFLYTTNINGSFORMULÄR A - Administrativa uppgifter B - Bakgrundsinformation
LINDALENS BEHANDLINGSHEM
LINDALENS BEHANDLINGSHEM -abstinensbehandling 0650-320 40 info@lindalen.com www.lindalen.com VÄLKOMMEN TILL ABSTINENSBEHANDLINGEN Intagnings- och motivationsavdelning Lindalen har sedan 1988 bedrivit abstinensbehandling
Gränsdragningsproblem
Gränsdragningsproblem Ellinor Englund ellinor.englund@skl.se 1 Kommunernas och landstingens allmänna kompetens 2 kap. 1 kommunallagen, KL (2017:725) Kommuner och landsting får själva ha hand om angelägenheter
Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år
Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri
Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska
Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Orsolya Hoffmann, med dr överläkare Beroendecentrum Eskilstuna Beroende Toleransutveckling Craving Kontrollförlust Abstinens
HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder
Bilaga 2. Interventionstrappa för ansvarsfördelning utifrån Länsöverenskommelse riskbruk-, - beroendevård. Ansvarsfördelning vid samverkan mellan Region Jönköpings läns kommuner och Region Jönköpings län
Inledning Sammanfattning
Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation
Missbruk B e h a n d l i n g o c h å t g ä r d e r
Missbruk B e h a n d l i n g o c h å t g ä r d e r Rozbeh Niazi Överläkare Beroendeklinik Lund Index Statistik Alkohol Opioid missbruk Avgiftning Alkohol Man: mer än 14 standardglas per vecka Kvinna:
Bilaga 1. Frågeguide kartläggning MET
Frågorna nedan är tänkta att vara en utgångspunkt för vilken information som är värdefull för behandlare och patient att reflektera kring i samband med återkopplingen. Det är inte nödvändigt att ställa
Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning
Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande
Riskbruk, missbruk och beroende baskurs
Riskbruk, missbruk och beroende baskurs Under våren 2015 kommer en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården att presenteras. Denna kurs bygger på kunskaper
Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU
Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Socialnämnden. 41 Dnr 2016/28. Länsöverenskommelse Vård och stöd vid missbruk och beroende
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden Sammanträdesdatum Blad 2016-05-11 8 41 Dnr 2016/28 Länsöverenskommelse Vård och stöd vid missbruk och beroende Länsöverenskommelsen 2010/2013 ska revideras i enlighet
Välkommen till Fördjupningen!
ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation
DOK 2011 Inskrivning. Intervjuinformation 1. Individkod (ÅÅDDII):
1 Intervjuinformation 1. Individkod (ÅÅDDII): 2. Vårdtillfälle: 3. Inskrivningsdatum: 4. Datum för ifyllande av formulär: 5. Löpnummer: 6. Intervjuare/uppgiftslämnare: A - Administrativa uppgifter A1.
Ny- och uppföljningsregistrering version 2015-09-02. Psykiatriska diagnos-/er enligt ICD10. Ange patientens aktuella psykosdiagnos*
Ny- och uppföljningsregistrering version 2015-09-02 Ärendeansvarig Patientens personnr* Namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska
Ansvarsfördelningen mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård Vem ansvarar för vad? Vad innebär båda huvudmännens ansvar? Kan vi skapa samsyn?
Ansvarsfördelningen mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård Vem ansvarar för vad? Vad innebär båda huvudmännens ansvar? Kan vi skapa samsyn? Göteborg 1 oktober 2018 Mikael Malm 2018-10-01 Avdelningen
Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende
Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende One ounce of prevention Förebygga beroende är bättre Riktlinier för förskrivning av beroendeframkallande läkemedel: Strikt indikation dokumentera!
och Manual Innehåll ... 4 Stöd... 4 Funktionsträning
UBÅT Uppföljning och Beskrivning av ÅTgärder Manual Kerstin och Bengt-Åke Armelius Umeå den 2 mars 2012 Innehåll UBÅT Uppföljning och Beskrivning av ÅTgärder... 1 Bakgrund och syfte...... 2 UBÅT Del 1:
Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende
Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm
Manual till UBÅT. Om UBÅT. Fylla i formuläret
Manual till UBÅT Innehållsförteckning Om UBÅT... 1 Fylla i formuläret... 1 Frågor om UBÅT... 3 Utredning/Undersökning... 4 Medicinsk behandling (används om man känner till detta)... 5 Stöd (Psykosociala
Obligatoriska fält? Personnummer och Datum för beslut är de enda två fält som är obligatoriska för att en Ubåt skall kunna sparas.
Manual till UBÅT Innehållsförteckning Om UBÅT... 1 Fylla i formuläret... 1 Utredning/Undersökning... 3 Medicinsk behandling (används om man känner till detta)... 4 Stöd (Psykosociala stödåtgärder)... 5
Bedömning och behandling av missbruk hos ungdomar ANDERS HÅKANSSON, LEG LÄKARE, DOCENT. BEROENDECENTRUM MALMÖ. LUNDS UNIVERSITET.
Bedömning och behandling av missbruk hos ungdomar ANDERS HÅKANSSON, LEG LÄKARE, DOCENT. BEROENDECENTRUM MALMÖ. LUNDS UNIVERSITET. CAN:s drogvaneundersökning År 9 + år 2 gymnasiet Po, år 9 (%) Fl, år 9
Årsrapport SBR Svenskt beroenderegister. Årsrapport 2015
Svenskt beroenderegister Årsrapport 2015 1 Innehållsförteckning Inledning.....3 Enhetsöversikt..4 Motivation är en färskvara, intervju med SBR:s brukarrepresentanter 7 Beroendediagnoser och substansanvändning
Välkomna till. Riskbruk, missbruk och beroende. nationell baskurs dag 2
Välkomna till Riskbruk, missbruk och beroende nationell baskurs dag 2 Dag 2 09.30 Evidensbaserade metoder psykosociala (Lena Häggström) 10.30 Paus 10.45 Lagstiftning rörande missbruksområdet Landstingets
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem
Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering
Sjukgymnastprogrammet VT 2012 Riskbruk, missbruk & beroende Behandling & läkemedel Narkotika, en orientering Josefin Bäckström, doktorand/distriktssköterska Institutionen för neurovetenskap Alkohol och
Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)
Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder
Bilaga Länsöverenskommelse s- beroendevård. Interventionstrappa kring ansvarsfördelning vid samverkan mellan Region Jönköpings läns kommuner och primärvård, somatisk samt psykiatrisk gällande riskbruk//beroende
Narkotikastrafflagen (1968:64)
Narkotikastrafflagen (1968:64) Högsta domstolen har i ett flertal domar med början från NJA 2011 s 357 ändrat praxis. Beträffande ecstasy och substanser i samma farlighetsklass har man fastslagit att dessa
Hållbar stad öppen för världen
Bakgrund Göteborgs Stad har beslutat att undersöka omfattningen av det tunga narkotikamissbruket. (beslut i Social resursnämnd 28-12-19) 2 Definition Definitionen av tungt narkotikamissbruk: personer,
Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.
Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin