Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors

Transkript

1 Gäller för: Sunne kommun Sunne vårdcentral Munkfors kommun Munkfors vårdcentral Hagfors kommun Hagfors vårdcentral Ekshärad vårdcentral Torsby kommun Torsby vårdcentral Likenäs vårdcentral Psykiatrisk öppenvård Hagfors/Torsby Utgåva: 3 Godkänd av: Styrgrupp: Annika Dahlgren Lisa Pellikka Annika Lövgren Stefan Mueller Karin Nyström Annette Jansson Mona Rahm Karin Palm-Hellström Ingela Pedersen Eva-Lena Larsson Ulrik Hollman Leif Martinsson Giltighetstid: Utarbetad av: Lokal arbetsgrupp: Leif Martinsson Kajsa Borthwick Carina Stålhandske Roland Lantz Anette Eriksson Qvicker Kent Sånemyr Annika Buvik Eva-Lena Larsson Jaan Romot Karin Palm-Hellström Bodil Nordquist Lisa Pellikka Reviderad: Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Torsby, Sunne, Hagfors och Munkfors SUNNE KOMMUN MUNKFORS KOMMUN

2 AKTÖRER SOCIALTJÄNSTEN I SUNNE, TORSBY, HAGFORS OCH MUNKFORS KOMMUN VÅRDCENTRALERNA I SUNNE, TORSBY, LIKENÄS, HAGFORS, MUNKFORS OCH EKSHÄRAD... 4 STYRDOKUMENT NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD 4 KOMMUNENS OCH LANDSTINGETS GEMENSAMMA ANSVAR... 4 SOCIALTJÄNSTENS UPPDRAG/ANSVAR... 5 VÅRDCENTRALERNA INOM HÄLSOVAL VÄRMLANDS ANSVAR... 6 PSYKIATRINS UPPDRAG/ANSVAR... 7 PREVENTION OCH TIDIGA INSATSER... 8 BEDÖMNING, BEHANDLING OCH DOKUMENTATION... 8 Vid diagnostiserat missbruk eller beroende... 8 BEHANDLING... 9 Psykosocial behandling missbruk eller beroende av alkohol... 9 Läkemedelsbehandling alkoholabstinens... 9 Psykosocial behandling missbruk eller beroende av narkotika... 9 Läkemedelsbehandling centralstimulerande preparat... 9 Läkemedelsbehandling opiatabstinens... 9 Läkemedelsbehandling opiatberoende... 9 Opioidanalgetberoende Bensodiazepiner långvarigt bruk, sedvanlig utsättning inte är möjlig Läkemedelsbehandling samsjuklighet GEMENSAM KLASSIFIKATION OCH DEFINITIONER GEMENSAMMA BEGREPP AVGIFTNING SKALL BENÄMNAS SOM ABSTINENSBEHANDLING SAMSJUKLIGHET SAMORDNING AV SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN ALLA SOM FÅR VÅRD OCH BEHANDLING FRÅN BÅDA HUVUDMÄNNEN SKALL HA EN GEMENSAM GENOMFÖRANDEPLAN MEDICINSKA TEST Allmänmedicin Psykiatrisk öppenvård Bilagor: 1 st tabell för handläggning inom Sunne kommun 1 st tabell för handläggning inom Torsby kommun 1 st tabell för handläggning inom Hagfors kommun 1 st tabell för handläggning inom Munkfors kommun Överenskommelse mellan verksamheterna allmänmedicin, psykiatri, internmedicin och akutmottagningarna gällande patienter med alkoholproblem %b6rande/rutiner,%20riktlinjer%20och%20v%c3%a5rdprogram/alkoholproblem.pdf Samverkansavtal mellan allmänmedicin och psykiatrin %b6rande/rutiner,%20riktlinjer%20och%20v%c3%a5rdprogram/ansvars- %20och%20arbetsf%c3%b6rdelning%20ALM-psyk.pdf

3 3 AUDIT-formulär DUDIT-formulär Länsöverenskommelsen Vårdprogram gravida med riskbruk/missbruk

4 4 Styrdokument för socialtjänst och hälso- och sjukvård för personer från och med18 års ålder med riskbruk, skadligt bruk och beroendeproblem Aktörer Socialtjänsten i Sunne, Torsby, Hagfors och Munkfors kommun Vårdcentralerna i Sunne, Torsby, Likenäs, Hagfors, Munkfors och Ekshärad Psykiatrisk öppenvårdsmottagning i Hagfors och Torsby Styrdokument Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Överenskommelse Missbruks och beroendevård i Värmland Samverkansavtalet mellan Allmänmedicin och Psykiatrin i Värmland Vårdprogram gravida med riskbruk/missbruk Kommunens och landstingets gemensamma ansvar Personer som ökar sitt intag av alkohol, narkotika eller beroendeframkallande läkemedel riskerar att utveckla missbruks- och beroendeproblem. Detta kan i sin tur medföra att dessa personer utvecklar olika psykosociala, psykiatriska och somatiska besvär. Omvänt har personer med samtida psykiska tillstånd ökad risk att utveckla missbruks- och beroendeproblem Vård och behandling för personer med missbruks- och beroendeproblem utgör ett gemensamt ansvar och uppdrag för både kommunernas socialtjänst och landstingets hälso- och sjukvård. Parterna har ett grundansvar utifrån det uppdrag man har enligt lagar och andra nationella styrdokument. Former och rutiner ska finnas för ett samlat ansvarstagande för personer som har behov av insatser från flera aktörer. Det är viktigt att i varje samverkansärende med patientens/klientens godkännande upprätta en skriftligt samordnad individuell plan (SIP) som tydligt anger vilken vårdorganisation som är ansvarig för de olika insatserna. Arbetssättet ska utmärkas av samverkan såväl internt i egen organisation som med vårdgrannar och andra samarbetsaktörer. Vård och behandling ska även ske i samarbete och i förekommande fall tillsammans med arbetsgivare. Samverkansavtalet mellan Värmlands läns Vårdförbund och Landstinget i Värmland omfattar styrning, lednings och ansvarfördelning av Beroendecentrums verksamhet. Länsgemensamma styrdokumentet/överenskommelsen Missbruks- och beroendevården i Värmland är styrande för vårt lokala samarbete.

5 5 Socialtjänstens uppdrag/ansvar Kommunen har det yttersta ansvaret för att de personer som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som den behöver. Detta ansvar innebär dock ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Kommunens arbete kring missbruksproblematik regleras i socialtjänstlagen. Hjälp ska erbjudas både i form av rådgivning, utredning/bedömning och biståndsbedömda insatser. Socialtjänsten ska aktivt sörja för att den enskilde personen med missbruk/beroende får den hjälp och vård som han eller hon behöver för att komma ifrån sitt missbruk/beroende. Socialtjänsten ska utifrån ett helhetsperspektiv genomföra en kvalificerad utredning och bedömning av vårdbehov samt planera och genomföra insatserna i samråd med den enskilde och i förekommande fall med dennes anhöriga. Det ska finnas en strukturerad och dokumenterad samverkan för de personer som har behov av insatser från flera aktörer, framförallt landstinget. Exempel på insatser som är beroende av kommunens storlek och resurser Information och rådgivning Uppsökande verksamhet Utredning och bedömning Motivation till förändring Bistånd till abstinensbehandling, behandlingshem och familjehem Boende och boendestöd Arbetsträning Psykosocial behandling Färdighetsträning Kontaktpersoner Anhörigstöd och nätverksarbete Ansökan och utredning om tvångsvård jml LVM Socialtjänsten arbetar enligt Socialtjänstlagen, LVM och LVU. Socialtjänstlagen är en frivillig lag. Bistånd beviljas enligt socialtjänstlagens 4 kap 1. Behandlingshem till vuxna beviljas, efter att en utredning enligt 11:1 SoL gjorts också enligt samma lag, men enligt 4:1, 5:9 och 6:1. Övrigt bistånd som kan beviljas är kontaktpersoner, samtal i öppenvård mm. Om behov av vård föreligger för vuxna personer, men inte kan ske på frivillig väg görs en utredning och bedömning enligt LVM. Sjukvården ska göra anmälan till socialtjänsten enligt 6 LVM om man misstänker att vård på frivillig väg inte kan ske. Socialtjänsten måste då öppna en LVM-utredning. Om privatpersoner gör en anmälan enligt LVM görs en förhandsbedömning innan LVM-utredning öppnas. Vad gäller barn och unga beviljas också bistånd enligt 4:1 SoL, placeringar görs frivilligt enligt 4:1, 5:1 och 6:1 SoL. LVU används då frivilliga placeringar av barn och unga inte är möjliga. Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till socialtjänsten. Myndigheter vars verksamheter berör barn och unga har anmälningsskyldighet, enligt 14:1 SoL, till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa till ett barns skydd. Socialtjänstlagen SoL Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialtjanstlag _sfs / Lag om vård av missbrukare (1988:870) LVM Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag om-vard-av-miss_sfs /

6 6 Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52) LVU Vårdcentralerna inom Hälsoval Värmlands ansvar Allmänmedicin- Ansvarar för personer med alkoholmissbruk och alkoholberoende Allmänmedicin ska erbjuda en väl fungerande första linjens hälso- och sjukvård. Det innebär att systematiskt arbeta med tidiga insatser, stöd och behandling av livsstilsrelaterad ohälsa. I arbetet ingår även att erbjuda behandling för personer med riskbruk och behandling av somatiska åkommor som är relaterade till missbruk/beroende. Det här förutsätter att man också använder sig av de bedömningsinstrument som överenskommelsen och socialstyrelsens riktlinjer anvisar. Allmänmedicin använder även i övrigt de metoder som överenskommelsen beskriver. Om patienten t ex söker hjälp för psykosocial problematik eller problematik som brukar vara relaterad till risk- eller missbruk finns anledning att göra en mer systematisk bedömning av eventuellt missbruk. Diagnos om alkoholmissbruk kan också ställas med hjälp av olika former av provtagningar. Visar den här bedömningen på problematik av lättare natur kan allmänmedicin själv ansvara för att motivera patienten att förändra sin livsstil. Samtalskontakt utgår från MI-baserad metodik. Vid komplicerad beroendeproblematik ska samarbete ske med psykiatrin och i förekommande fall beroendeenhet. Vid behov ska även socialtjänsten kontaktas. Allmänmedicin ska erbjuda möjlighet till poliklinisk avgiftning för människor med alkoholmissbruk eller alkoholberoende. Former ska finnas för ett samlat ansvarstagande för personer som har behov av insatser från flera aktörer. Det är viktigt att i varje samverkansärende upprätta en skriftlig plan som tydligt anger vilken vårdorganisation som är ansvarig för de olika insatserna. Konsultation och kompetensstöd i enskilda ärenden ska erbjudas vårdgrannar och andra myndigheter Allmänmedicin har i huvudsak ansvar för personer med alkoholmissbruk och alkoholberoende enligt den överenskommelse som finns inom Landstinget. När det gäller narkotika finns ett ansvar när det gäller att upptäcka och remittera. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 1982:763 Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs /?bet=1982:763 Personuppgiftslagen 1998:204 Patientdatalagen 2008:355 Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientdatalag _sfs /?bet=2008:355 Smittskyddslagen 2004:168 Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Smittskyddslag _sfs /?bet=2004:168

7 7 Psykiatrins uppdrag/ansvar Psykiatrin ansvarar för personer med narkotikamissbruk/beroende och för personer med blandmissbruk/beroende. Psykiatrins arbetssätt ska utmärkas av samverkan såväl internt som med vårdgrannar och andra samarbetsaktörer. Det här förutsätter att man också använder sig av de bedömningsinstrument som överenskommelsen och socialstyrelsens riktlinjer anvisar. Psykiatrin använder även i övrigt de metoder som överenskommelsen beskriver. Former ska finnas för ett samlat ansvarstagande för personer som har behov av insatser från flera aktörer. Det är viktigt att i varje samverkansärende upprätta en skriftlig Samordnad Individuell Plan (SIP) som tydligt anger vilken vårdorganisation som är ansvarig för de olika insatserna. Konsultation och kompetensstöd i enskilda ärenden ska erbjudas vårdgrannar och andra myndigheter, särskilt allmänmedicin. Vid behandling av personer med komplexa vårdbehov/samsjuklighet på grund av psykisk störning och missbruk ska detta ske samtidigt och integrerat i samverkan med beroendevården och socialtjänsten. Behandling av personer med neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk ställer krav på integrerade insatser. Psykiatrin ska utreda, diagnostisera och erbjuda lämplig behandling i de fall funktionshindret kräver specialistpsykiatriska insatser. Även psykiatrin ska använda de bedömningsinstrument och övriga metoder som beskrivs i överenskommelsen Psykiatrin har i huvudsak ansvar för drogmissbruk och drogberoende. Men också ett ansvar när det gäller mer komplext alkoholmissbruk och beroende. Beroendevård Den specialiserade beroendevården, som tillhör psykiatrin, ansvarar för att medicinskt utreda och behandla personer med svår eller komplicerad beroendeproblematik. Beroendevården ska aktivt medverka till att insatserna för personer med komplexa vårdbehov pga psykisk störning och beroende är samordnade och att det finns dokumenterade, ändamålsenliga rutiner med vårdgrannar och andra samarbetsaktörer i varje kommun. Beroendevården ska sprida kunskap om missbruk och hur det yttrar sig samt om effektiva behandlingsmetoder med syfte att bidra till andra huvudmäns möjlighet till planering av samordnade insatser. Vården ska ges med beaktande av LEON-principen (vård på lägsta effektiva omhändertagandenivå), vilket innebär att personer med behov av grundläggande medicinsk behandling och som inte kräver särskild kompetens ligger inom allmänmedicins ansvarsområde. Även beroendevården ska använda de bedömningsinstrument och övriga metoder som beskrivs i överenskommelsen Exempel på insatser Abstinensbehandling LVM läkarintyg Rådgivning/motiverande samtal till enskilda i frågor om missbruk/beroende Somatiska och psykiatriska utredningar, vård och behandling Identifiering, Utredningar och behandling av beroendetillstånd (inklusive medicinsk vård, behandling och rehabilitering av läkemedelsberoende) Läkemedelsassisterad behandling av beroendetillstånd Psykoterapi/samtalsstöd Våldsrisk - och suicidriskbedömning Neuropsykiatriska utredningar och diagnoser Medicinsk behandling av läkemedelsberoende Aktivt smittskyddsarbete Anhörigstöd Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 1982:763 Personuppgiftslagen 1998:204

8 8 Patientdatalagen 2008:355 Smittskyddslagen 2004:168 LPT 1991:1128 LRV 1991:1129 Prevention och tidiga insatser Alla aktörer har ett gemensamt ansvar för att vid alla möten med människor i tjänsten ha eventuell missbruks- och beroendeproblematik i åtanke. ANDT-strategin Värmland Bedömning, behandling och dokumentation Det är viktigt att personal inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården som arbetar med missbruksoch beroendevård kan kommunicera och samarbete på ett professionellt sätt. En förutsättning är att man använder samma terminologi, definitioner och skattnings- och bedömningsinstrument för att underlätta kommunikationen mellan verksamhetsområdena. För att upptäcka och bedöma graden av alkohol- och narkotikamissbruk hos en person behövs olika evidensbaserade bedömningsinstrument såsom biologiska och psykosociala test. Dessa gör det möjligt att välja åtgärder på rätt nivå och att följa utfallet av de åtgärder som den enskilde erbjuds, det vill säga bedöma om åtgärderna har hjälpt den enskilde att minska eller bryta sitt missbruk eller beroende. I Värmland ska personal inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården kunna använda nedanstående psykosociala bedömningsinstrument: M.I.N.I. Mini Internationell Neuropsykiatrisk Intervju (Vuxenpsykiatrin) AUDIT - screening av alkoholvanor och identifiering av skadlig konsumtion (Vuxenpsykiatrin, Allmänmedicin, Socialtjänsten) DUDIT - screening av narkotikabruk (Vuxenpsykiatrin, Allmänmedicin, Socialtjänsten) ASI - bedömning av problemtyngd och hjälpbehov av missbruks- och beroendeproblem, samt uppföljning av insatser. (Socialtjänsten, Vuxenpsykiatrin) SCID I Diagnostisera missbruk eller beroende av alkohol och narkotika (Vuxenpsykiatrin). Medicinska test (Vuxenpsykiatrin, Allmänmedicin, Socialtjänsten) Vid diagnostiserat missbruk eller beroende Behandling av personer med missbruks- och beroendeproblem ska initieras vid de verksamheter som kommunen och landstingets hälso- och sjukvård gemensamt har utvecklat och organiserat inom kommunen.

9 9 Behandling Psykosocial behandling missbruk eller beroende av alkohol Erbjuda motivationshöjande behandling (MET) Erbjuda kognitiv beteendeterapi (KBT) (Allmänmedicin, Vuxenpsykiatrin) Community reinforcement approach (CRA) 12-stegsbehandling (Socialtjänsten) Behandla med disulfiram, akamprosat eller naltrexon Läkemedelsbehandling alkoholabstinens Erbjuda bensodiazepiner, Klometiazol, karbamazepin. Psykosocial behandling missbruk eller beroende av narkotika Kognitiv beteendeterapi KBT Community Reinforcement Approach CRA 12-stegsbehandling Psykodynamisk terapi Haschavvänjningsprogram HAP Läkemedelsbehandling centralstimulerande preparat Behandla personer med amfetaminberoende med naltrexon. Läkemedelsbehandling opiatabstinens Behandla med buprenorfin och metadon. Läkemedelsbehandling opiatberoende Behandla med kombinationen buprenofrin-naloxon och metaton

10 10 Opioidanalgetberoende Erbjuda nedtrappning Erbjuda läkemedelsassisterad behandling med buprenorfinnaloxon Bensodiazepiner långvarigt bruk, sedvanlig utsättning inte är möjlig Erbjuda nedtrappning eller nedtrappning med tillägg av kognitiv beteendeterapi Läkemedelsbehandling samsjuklighet Erbjuda personer med missbruk eller beroende av alkohol och samtidig depression integrerad behandling Erbjuda personer med missbruk eller beroende av alkohol eller narkotika och samtidig svår psykisk sjukdom integrerad behandling. Gemensam klassifikation och definitioner ICD10 - Diagnostik och klassifikation av sjukdomar, kapitel V, psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av psykoaktiv substans. Gemensamma begrepp Avgiftning skall benämnas som abstinensbehandling Missbrukare skall benämnas som personer med missbruks- och beroendeproblem Riskbruk är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt men där missbruk eller beroende inte förekommer. Dubbeldiagnos ska benämnas som samsjuklighet, det vill säga patienter med missbruks- och beroendeproblematik och samtidigt psykiatrisk och/eller somatisk sjukdom. Samsjuklighet Med samsjuklighet avses att en person samtidigt uppfyller diagnostiska kriterier för missbruk eller beroende och för någon annan form av psykisk störning. Bland personer som vårdas för sitt missbruk, beroende har procent en samtidigt psykisk sjukdom, vanligast är ångest- och depressionssjukdomar och personlighetsstörningar. Bland personer som söker vård för psykisk sjukdom, psykisk ohälsa har 30 procent en samtidig missbruks- och beroendeproblematik. Stor vikt läggs vid samordnade insatser såsom samordnad individuell plan (SIP) och vård- och stöd-insatser.

11 11 Samordning av Samordnad individuell plan Alla som får vård och behandling från båda huvudmännen skall ha en gemensam genomförandeplan. Från 1:a januari 2010 infördes en skyldighet för kommuner och landsting att upprätta individuella planer för alla personer som behöver det 2 kap 7 socialtjänstlagen och 3 f hälso- och sjukvårdslagen. Den enskilde måste också ge sitt samtycke. Den enskilde och dess närstående skall om det är möjligt delta i planeringen. Då det gäller personer med en psykisk sjukdom som samtidigt missbrukar bör man som huvudregel utgå ifrån att en samordnad individuell plan behövs för att deras behov skall tillgodoses. Av den samordnade individuella planen skall framgå: 1. Vilka insatser som behövs 2. Vilka insatser respektive huvudman skall svara för 3. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget 4. Vem av huvudmännen som skall ha det övergripande ansvaret för planen Medicinska test Allmänmedicin Inom allmänmedicin utförs provtagning i diagnostiskt syfte vid misstanke om riskbruk eller missbruk avseende alkohol och/eller droger. Allmänmedicin kan också hjälpa till med sådan provtagning som kommunens socialtjänst eller skolhälsovård önskar och som ej kan utföras via öppenvårdspsykiatrin. Använda mätning av alkoholhalten i utandningsluft för att upptäcka pågående intag av alkohol. Använda mätning av CDT eller PEth i blodprov.använda mätning av EtG eller EtS i urin för att upptäcka nyligt intag av alkohol. Använda urinprov för att upptäcka pågående eller nyligt intag av narkotika. Socialtjänst Socialtjänsten tar prover via stickor och lab-prover när man i en genomförandeplan har kommit överens om detta tillsammans med klienten. Provtagning kan också ske för att kunna bekräfta för andra myndigheter, t ex arbetsförmedling, att klienten kan stå till arbetsmarknadens förfogande. Provtagning kan ske i samband med utredningar avseende barn som far illa i sin hemmiljö. Provtagning kan även ske i samband med föräldrars umgänge med barn.

12 12 Psykiatrisk öppenvård Psykiatriska öppenvården tar prover på patienter i de fall läkemedelsbehandlingen kräver drogfrihet och behandlingen är insatt från Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Torsby/Hagfors. Om man inom socialtjänsten är i behov av verifiering från labb vid positiv provtagning, kan Psykiatriska öppenvården vara behjälplig med detta om proverna rör person med pågående kontakt inom psykiatrin. Använda mätning av alkoholhalten i utandningsluft för att upptäcka pågående intag av alkohol. Använda mätning av EtG eller EtS i urin för att upptäcka nyligt intag av alkohol. Använda mätning av CDT eller PEth i blodprov. Använda urinprov för att upptäcka pågående eller nyligt intag av narkotika.